Ridpasset 30 augusti - Zigge

 
Aaahhh vilken snygg häst jag har! På den här bilden har han nästan lite kulmage, tihi, men han är ju så himla snygg! (Inte alls partisk) Förhoppningsvis kan vi jobba upp de muskler vi har tappat under sommaren och även bygga ännu lite mera på rumpan, sen kommer han bli kanske den snyggaste någonsin.
 
Igår blev det ett kvällspass med vår vanliga longering innan. Under longeringen var han faktiskt himla fin, ännu mer jämn än han brukar och väldigt avspänd. Han vill ju gärna gå in mot mitten och göra volten miniminiliten, men igår höll han sig på den större volten utan att jag behöver mana ut honom. Duktiga häst!
 
Sen under ridpasset tog vi oss över en tröskel tror jag. Jag har ju haft lite kämpigt med att jag inte riktigt rider ordentligt, men igår kom vi till ett läge då jag fick nog. Efter att ha fattat galopp från slängtrav 74 gånger (okej typ 3) och att ha nbörjade steppa på sidan nrä jag la till högerskänkeln fick jag nog. Då blev jag den där bestämda Sandra som bara brukar komma fram på träning för instruktör. Zigge blev lite förvånad, men efter att ha varit sjukt övertydlig bara en enda gång så skärpte han sig och blev uuuuunderbar! Gissa om jag kände "Varför har jag inte gjort det här tidigare!?" Men, men, bättre sent än aldrig. Jag får helt enkelt komma ihåg det framöver.
 
Igår började vi också med att rida lite förvänd galopp och då blev Zigge överlycklig. Det var som att han tänkte "Äntligen något lite mer avancerat än att bara rida rakt fram!" Och jäklar vad taggad han blev. Sen gick han lite och laddade för att vi skulle göra ett byte, och två rena, lufta, fina byten gjorde han. Nej, det var inte planerat. Men ajg ka nitne annat än att le åt honom. Underbaraste Z! ♥

Häftig upplevelse + bra fynd

 
Igår var jag på öppet hus på en gård hyfsat nära oss. Då fick jag testa att åka fyrspann! Åh vad roligt det var! Men herregud vad nervöst! Och vilka krafter! Sådär biffiga som de hästarna var, så ska Zigge se ut! Heja heja! Haha, på bilden ser ni mig stå där bak, det är jag som är den toktaggade jäkeln!
 
Utöver fyrspann fanns det en hel del andra uppträdanden också, men även en loppis. Jag är inte mycket för loppis, men samtidigt gillar jag ju bra men billiga grejer. Jag gick och kikade och hade noll förväntningar på att hitta något jag ville ha. En hel del var välanvänt, men en del var faktistk oanvänt eller i princip oanvänt. Det slutade med att jag faktiskt hittade en hel del grejer.
 
 
Här ser ni alltså ett skrittäcke i reflex, ett ländtäcke, en glansspray från K9 (den vann min mamma i ett lotteri, SCORE!) en rumpvärmare till vinterns kommande uteritter, ett schabrak, en longerlina och nya inspänningstyglar till longeringen. Bara massa bra, men tråkiga saker att köpa. Och allt detta gick på 200:- (!!!) Hur nice!? Jag är toknöjd!
 
Har du varit på loppis någon gång? Har du gjort något grymt superfynd?

Veckoplanering v.36 - Zigge

Här har vi veckans planering för Mr.Zigge. På måndagen blir det vila då han nu gått 4 dagar i rad. Jag tänker mig att vi tar en promenad för hand bara. Ingen longering innan, jag tror att musklerna behöver återhämta sig lite också, men det är alltid bra att sträcka på sig lite grann.
 
På tisdag, onsdag och torsdag blir det ridpass och vi är nu uppe i att longera 7 minuter innan ridpasset., mot slutet av veckan och i början på nästa kommer vi longera 8 minuter, för att sen nästa vecka börja på 9 minuter och sista dagarna av 4-veckors-perioden vara uppe i hela 10 minuter. Heja oss!
 
På fredag blir det också en vilodag, men då hoppas jag på att försöka ta mig ut i skogen en sväng. Mest en skrittrunda, men kanske lite trav och galopp om han är för pigg. Fast är han alldeles för pigg blir det inte skogen. Det kan kännas hårt, men just nu känns det faktiskt viktigare att få honom helt återställd än att han ska få komma ut i skogen där han har större risk att skada sig igen (pga allt hoppande och möjligheten att han slänger av mig) Nrä ha när frisk igen har vi all tid i världen på oss att komma ut i skogen.
 
Under veckan planerar jag att jobba ännu mera lösgörande i trav och galopp under våra ridpass. Lägga in lite förvänd galopp (vår BÄSTA övning) och skänkelvikningar. Vi kommer fortsätta jobba i låg form, men också variera med att sätta ihop lite och inte bara mata på i 190 framåt. Ska se också om jag kanske ska utnyttja någon av mina lektioner för bästa A snart. Jag blir liksom lite passiv nu när Z är såhär. Det är det allra svåraste i ridningen nu. Att inte låta honom komma undan att göra på rätt sätt. Att inte låta honom skjuta iväg tre steg i trav innan det blir galopp, att inte låta honom trycka in rumpan lite i vänstervarvet, att inte rida för fort i traven. Det är ju jätteviktigt nu att Zigge verkligen jobbar på rätt sätt, det har det ju varit hela tiden, men speciellt nu. Så jag får bita ihop och sporra mig själv till att rida som en gud! Haha!

Ridpasset 29 augusti - Dido

 
Dag 2 med Dido erbjöd även den ett härligt ridpass. Den här hästen är så himla mysig! Hon är banne mig inte lätt, men hon är himla lydig och positiv hela tiden. Så himla roligt att rida på en häst som vill så mycket och faktiskt också kan så mycket.
 
Vi fortsatte att jobba med hjälperna, att hon ska svara på liten hjälp, alltså att förfina dem. Vi skrittjobbade ocks en hel del emellanåt då hon verkligen fick komma ner i varv och fokusera, utan att trava iväg. I galoppen varierade vi tempot och steglängden en hel del, och där märktes det att förfinandet av hjälperna hade gett resultat. Jag kunde liksom bara sitta till lite för att samla ihop galoppen lite grann, och sen kunde jag bara sitta fram lite grann för att hon skulle öka på. En riktigt härlig känsla. Jag är lyckligt lottad jag som får rida så många fina hästar ♥
 

Ridpasset 29 augusti - Zigge

 
Igår var Ziggemannen lite väl busig. Ett tag såg det ut såhär under longeringen, haha! Min lilla knasboll! Fast jag är glad att han är glad och lycklig. Det gör inget att han brallar på, så länge han inte skadar varken sig själv eller någon annan, så får han busa på.
 
Han var som tur lite lugnare under själva ridpasset. Det blev ett lite kortare pass igår med lite längre sträckor galopp/trav. Mot slutet kändes han riktigt fin och inte ett dugg ojämn, inte ens när jag precis bytt varv. Annars är det liksom när jag precis har bytt till vänster varv som han känns som mest ojämn. Men nu höll han sig jämn och taktfast även då. SÅ himla nice!
 
För övrigt körde vi lite skänkelvikningar och galoppfattningar. Skänkelvikningarna gick väldigt bra, vi börjar få ordning på korsandet av hovar lite bättre nu, och galoppfattningarna gick äl lite sisådär. Han är lite... diffus kan vi kalla det, haha! Vi får nog jobba vidare på det idag, haha!

Ridpasset 28 augusti - Zigge

 
Igår blev det även ett pass på Ziggepigge efter att jag ridit Dido. Vi började som vanligt med longeringen, och det gick bra. Han var lite pigg och skuttade och bockade lite, men inga jättegrejer. Efter longeringen gick vi in i ridhuset och körde vidare.
 
Inne i ridhuset var han också rätt pigg, men bara lagom. Vi jobbade också med att ge små hjälper, och att han ska svara på liten hjälp. Det är dock myyyycket lättare att få honom att svara påen liten framåtdrivande hjälp, än en förhållning. Haha! Men det ser jag som något positivt!
 
Igår körde vi lite längre sträckor med trav och galopp, och han var himla nöjd med det. Vi jobbade i låg och rund form, och fick verkligen till det bra i galoppen emellanåt. Han yckades slappna av och sträcka ut sig lite extra i galoppen, så det var härligt!

Ridpasset 28 augusti - Dido

 Igår fick jag alltså äran att ta hand om den här skönheten igen, Mrs Dido. Hennes ägare, Vendela och Susanna är bortresta på olika grejer och det var ju tur för mig, för jag  har hand om henne både igår och idag, mycket trevligt!
 
Igår red vi ett ridpass i ridhuset. Nu var det ett tag sedan jag satt på henne, men hon är så himla härlig så det känns nästan som att man inte haft något uppehåll.
 
Redan från början kändes hon ganska avspänd och cool, hon är ju annars en häst som gärna kan tagga upp sig ganska ordentligt, men igår var hon lugn. Då tog jag tillfället i akt och övade på en del grejer som hon gärna blir sådär taggad av, men då med fokus på att behålla den lugna, avslappnade känslan. Och det gick riktigt bra! Vi gjorde ne del enkla byten, alltså galopp, ett par skrittsteg och sen ny galopp, och jäklar vad hon är underbar!
 
I början av passet jobbade vi mycket med rakriktningen, att hon ska spåra, och att även med att förfina hjälperna. Hon är en väldigt lydig häst, men ibland är det lätt att hamna i att man blir lite klämmandes eller så med skänkeln, och då är hon inte dummare än att hon stänger av. Så det jobbade vi med, att få en reaktion av en liten hjälp, och att helt enkelt inte behöva ge hjälper hela hela tiden, utan att han ska fortsätta tänka framåt till exempel, utan att jag driver på varje steg.
 
När jag satt av kände jag direkt hur jag längtade tills idag då vi ska fortsätta jobba på lite. Så himla kul! Tack Vendela och Susanna för att jag får ta hand om er vackra, fina, underbara häst! ♥
 

Ridpasset 27 Augusti - Zigge

 
Igår fick vi röra på oss igen efter onsdagens vila. Jag förväntade mig att Z skulle vara jättepigg, och det var han när vi longerade. Det blev en del galoppinslag, men jag tror att det egentligen var lite skönt för mig, för han var itne så farligt pigg och busig att rida sen.
 
När jag skulle rida fanns det bara plats på utebanan och sen en liten bana i ridhuset. Eftersom han var så pigg och då hade vilat dagen innan kändes det rent dumt att ge sig ut på utebanan, när det dessutom blåste ganska mycket. Så vi gick in i ridhuset och red lite försiktigt där. Jag hade rätt så mycket tur för en stor del av ridpasset så var ridskolegrupperna och skrittade utomhus, så då fick vi ändå hela ridbanan 20x80 att rida på.
 
Ridpasset gick faktiskt rätt bra, dock kändes han inte riktigt lika fin som han gjort de senaste ridpassen, men å andra sidan har vi alltid haft det lite kämpigare efter en vilodag. När vi blivit helt varma och verkligen kommit igång efter galoppen så blev han desto finare.
 
Under tiden som ajg fick rida på hela ridbanan stod min tränare och väntade in sin ridgrupp och då passade hon på att titta lite på Z och sa att han såg ut som vanligt (!!!) Wohooo!!!! Det verkar verkligen ge bra resultat den hrä sjukgymnastiken! :D Nu är vi ju ändå bara halvvägs igenom den, och redan är det så mycket bättre! Det är UNDERBART! Tänk om det fortsätter i den här takten i ytterligare två veckor!
 
Planen när sjukgymnastiken är över är att ta kontakt med equiterapeuten igen och be honom kolla Z igen för att se. Sen beroende på vad han säger tänker jag nog faktiskt be veterinären kolla en gång för säkerhets skull också. Bara så man är helt säker liksom.

Känner ni igen?

 
Igår var en riktigt bra dag, för se vem jag hade ett kärt återseende med! Gulle-Einstein! Igår hoppade jag nämligen upp på Einstein för att hjälpa Emma lite grann med honom. Det var ungefär ett och ett halvt år sedan. (!!!) Så himla roligt att sitta upp igen! Och visst kände jag igenom honom. Men det var också väldigt kul att känna vad som förändrats. Jag upplevde att han hade blivit mycket coolare och lugnare, inte lika sur om man fixade och trixade med til lexempel stiglädren. Så kul att se!
 
Vi fick verkligen kämpa lite, vi jobbade mycket med rakriktningen och att han verkligen skulle spåra. Han blev lite irriterad och stretade emot en del, men sen var det som att han insåg att det ju är jättekul att arbeta, och då jäklarns blev han pigg. Sen släppte typ allt och han var så härlig.
 
När jag kände att jag fått igenom det jag ville så tvingade jag upp Emma. Haha, stackarn, det brukade jag alltid göra förut också. Men jag tycker att det är så otroligt viktigt att både få se och känna. Och eftersom han varit lite svår på sistone så är det himla trevligt att få sitta upp och känna att sin vanliga häst är tillbaka. Det gick riktigt bra, hon är himla duktig när hon litar på sig själv. Så idag hoppas jag att Emma och Einstein får ett trevligt ridpass ihop och att det hjälpte lite att jag red igår. Håller mina tummar!
 

Ponnycupen i hoppning & dressyr 2015/2016

 
Igår var jag iväg på uppstarts- och planeringsmöte för årets ponnycup! Vi lyckades boka in de flesta matcherna, och här nedan ser ni datumen som är planerade hittills. Nu behöver vi bara sätta lagen och köra uppstartsmötet för det. Åh vad kul det ska bli! Nu taggar vi!
 
Årets matcher:
 
Fredag 18/9 Hoppning Hemma mot Karlslund, Första start ca 19.00
Söndag 4/10 Hoppning Borta mot Karlslund, Första start 14.00
Söndag 25/10 Dressyr Hemma mot Botkyrka, Första start ca 10.00/11.00
Söndag 1/11 Dressyr Hemma mot Gustavsberg, Första start ca 10.00/11.00
Fredag 6/11 Hoppning Hemma mot Nynäshamn, Första start ca 19.00
Lördag 21/11 Hoppning Borta mot Nynäshamn, Första start
Söndag 29/11 Hoppning Hemma mot Haningebygden
Söndag 20/12 Hoppning Borta mot Enskede, Första start 14.30
Lördag 2/1 Dressyr Hemma mot Tyresö
Söndag 3/1 Dressyr Borta mot Tyresö, Första start 11.00
Söndag 10/1 Dressyr Borta mot Gustavsberg, Första start 10.00
Söndag 10/1 Hoppning Hemma mot Enskede, Första start 16.00
Söndag 17/1 Dressyr Hemma mot Gladö, Första start ca 10.00/11.00
Söndag 17/1 Hoppning Borta mot Haningebygden, Första start 17.00
Söndag 14/2 Dressyr Borta mot Botkyrka
Söndag 28/2 Dressyr Borta mot Gladö, Första start 15.30
 

Ridpasset 26 Augusti - Zigge

 
Älskade fina häst! Igår blev det ett till ridpass och JÄKLAR vad fin han var emellanåt i galoppen! Herre-min-gud! Med all den här energin han har så blir han SÅ maffig och pampig.
 
Vi började passet med att longera på lilla utebanan. Han börjar verkligen bli en mästare på att veta precis vad jag menar. Han vet att vi ska skritta först, han vet att vi ska trava sen och ahn vet när vi ska sluta. Han ser liksom på mig när jag har kollat klockan och vet när det är dags, så då stannar han. Problemet blir när jag stannar honom tidigare oc hsen vill få igång honom. Då tittar han på mig som att "Näej matte, nu ska vi in i ridhuset och göra det där roliga!", och så fryser han fast. Haha knasboll!
 
Hur som helst, efter longeringen gick vi in i ridhuset och red ett superhärligt pass! Emellanåt tappade vi balansen lite och då blir han ju lite ojämn, men till största delen var han bara SÅ fin! Vi gjorde en hel del skänkelvikningar i skritt, men även någon i trav och han har aldrig korsat benen så bra som igår! Underbar känsla!
 
När vi kom till galoppen så blev han som vanligt toktaggad och får hur mycket energi som helst. Vanligtvis brukar han vara lite studsig och stel i vänstergaloppen, och den går liksom mera uppåt än framåt. Igår kändes vänstergaloppen likadan som högergaloppen! Hallå, hur coolt!? Åh, jag är så taggad på att komma tillbaka på riktigt, och det är verkligen Zigge också. Jag undrar fortfarande när han ska lugna ner sig och inte bli toktaggad av en galoppfattning, haha!
 
Idag, 27 augusti får Z vila och det passar himla bra eftersom vi körde på lite mer igår. Sen på torsdag drar vi igång igen med sjukgymnastik (som jag väljer att kalla longeringen med boots) och igångsättningen.
 
För övrigt är jag lite arg, ledsen och besviken idag. Mitt försäkringsbolag (Agria) väljer att inte stå för vissa kostnader kring Zigges skador trots att det är veterinär som ordinerat och liknande. Önskar verkligen att jag hade ett annat bolag. Usch!

Ridpasset 24 augusti - Zigge

 
Hej och hå. Igår fick jag mig ett spännande ridpass. När jag kom till stallet insåg jag att jag hade ett val att göra. Ridhusen var upptagna med ridlektioner och därmed fanns det en liiiten ridplätt i ena ridhuset. Sen fanns det utebanan där det pågick hoppträning. Så vart jag skulle rida blev liksom pest eller kolera. Rida på en alldeles för liten ridbana med en häst som inte ska gå alltför böjda spår, eller rida på utebanan där jag vet att han kommer bralla utav bara **** när någon tar ett språng.
 
Självklart blev valet ändå ganska enkelt. Det var bara att ge sig ut på utebanan och hålla i sig. Det kändes som att det alternativet är mindre riskabelt för Zigge eftersom jag där ändå kan rida på de större spåren. So mtur var hann jag rida lite innan hoppträningen faktiskt började hoppa hinder. Men när de gjorde det flög Z i luften. Jag bokstavligen skrek "NEEEEEJ!" till honom när han dummade sig. Jag känner mig väldigt knäpp och konstig när jag gör det, men faktum är att det fungerar. Han skärper sig då och det blir inte riktigt lika stora språng.
 
Hur som helst så höll han sig ändå hyfsat på mattan. Det var väl egentligen ett språng där jag kunde ha suttit lite löst, men det kändes inte så farligt. Jag höll i mig hårt och satt kvar. Men ridpasset blev ju inte direkt någon höjdare. Noll fokus från mr Grey och då blir balansen lidande. Så igår får vi lägga på erfarenhetskontot och hoppas at det kanske bidrog till att få Z lite lugnare på utebanan i alla fall. Jag fattar inte att han är så pigg! Nu är vi ju ändå igång och rider alla gångarter och har kommit upp en del i tid, och med all den energi han slösar på att hetsa upp sig borde han ju bli trött! Dessutom får han knappt något kraftfoder! Men nej, han är pigge piggsvin. Haha! Efter ridpassen är han i alla fall sjöblöt av svett.
 
Igår blev inte ett så långt ridpass, jag kände att jag var rätt nöjd efter att han fått springa av sig, och när det var dags för avskrittning så satt jag av. Det var ju dessutom ungefär samtidigt som hoppträningen började hoppa lite mer ordentliga hinder, så det kändes inte säkert att sitta uppepå. För när jag har suttit av, då är han rätt lugn. Knasiga, älskade, ologiska häst! ♥

Snart är det igång igen!

 
Ni som har hängt med sen i våras vet att jag ett bra tag nu varit lagledare förvår klubbs ponnycupslag i hoppning, men även i dressyr det senaste året. I år kommer jag fortsätta som lagledare i båda cuperna, och det ska bli himla roligt! Nu är det snart höst och då drar vi igång igen. Imorgon är det planeringsmöte med alla deltagande klubbar och vi ska sätta hela matchprogrammet, så vi får helt enkelt veta alla datum imorgon. I år står vi dock inför stora lagförändringar i både dressyr och hoppning Vi har många som blivit för gamla eller har tävlat privatponny så att de inte längre får delta i cupen. Därför behöver vi många nya lagmedlemmar.
 
Så ni som läser det här och tillhör vår klubb, är ni intresserade så är det bara att ni hör av er till mig! Jag kommer tillsammans med ridlärarna på ridskolan ta ut alla lagmedlemmar och vi behöver vara ca 6-7 stycken i dressyren och ca 8-10 stycken i hoppningen. Just nu har jag endast ett fåtal som är med i lagen, så det finns en hel del platser kvar.
 
Det här ska bli himla roligt!
 
Som lagledare står jag till 100% för min egna "slogan" som jag brukar köra med. Den lyder; "Vi ska ha ROLIGT! Och vinna....". Med den menar jag att vår prio ett är att ha kul tillsammans och på ett säkert sätt se till att vi har roligt på varenda match, tillsammans som ett lag. I andra hand ska det också gå bra resultatmässigt för oss. Jag tror stenhårt på att om man har roligt tillammans, peppar varandra och jobbar som ett lag, då kommer resultaten bli bättre och bättre med tiden. Det betyder också att i en situation där jag måste välja på att låta alla delta på matcher eller att toppa laget för att vinna, så kommer jag 100 gånger av 100 välja att alla ska få delta och ha kul. Hittills har det gått väldigt bra för oss, nästan lite för bra. Vi har vunnit Ponnycupen i hoppning och kommit tvåa i ponnycupen i dressyr med endast något poäng från vinst. Men viktigast av allt så har vi haft jäkla kul under tiden! Och nu får vi ytterligare ett år med roligheter!

Veckoplanering v.35 - Zigge

 
Såhär ser veckans planering ut. Idag, måndag ökar vi tiden till ca 45 minuters ridpass. Men vi jobbar fortfarande mycket med många små skrittpauser. Jag tänker att vi idag kanske börjar lägga in lite mer arbete i traven, alltså lite lättare skänkelvikningar och liknande. Samma sätt på tisdagen.
 
På onsdag blir det vilodag, för jag ändrade ju i schemat för förra veckan, så han hade vilodag i lördags. Då passar det bra med vilodag på onsdag för då har jag också lite mindre tid. Snälla Anna ska pyssla med Zigge då också, då blir han glad!
 
Sen på torsdag kör vi igång igen med ännu mer lösgörande arbete och fortfarnade jobb i låg form. Och sen blir det samam arbete på fredagen. På lördagen tänker jag mig att vi börjar öka på med en minut extra vid longeringen. Vi ska ju upp på 10 minuter sista dagarna i den här behandlingen, så nu börjar det bli dags att öka på. På lördagen tänker jag mig också att det blir ett lite kortare ridpass. Och sen ett vanligt på söndagen. Eventuellt kanske jag kan våga mig på lite bomarbete i skrittjobbet, och jag hoppas att jag snart känner att Zigge lugnat sig så pass mycket att det känns tryggt att rida på utenbanan igen. Jag älskar att rida på utebanan, men inte när Zigge bara vill bocka och bralla. Haha!

Ridpasset 23 augusti - Zigge

 
Igår var det dags för ett nytt pass på världens bästa häst. Vi började som vanligt med att longera, och det gick bra. Han börjar bli riktigt duktig på longering nu. Efteråt gick vi in i ridhuset och fortsatte.
 
Det kändes faktiskt riktigt bra emellanåt och vi lyckades få ut steget med det där högra frambenet. Vi jobbade mycket lösgörande och i låg form. Många skrittpauser som vanligt och en del skänkelvikningar med ganska ordentlig tvärning.
 
Zigge var hur laddad som helst och kunde knappt hålla sig tills vi skulle börja galoppera. Han ville så gärna galoppera att när jag väl gav hjälpen blev han så glad att han iten visste vart han skulle ta vägen. Så det blev någon form av sidvärts i "på-stället-trav". Knasboll! Sen när vi väl kom igång i galopp så blev det härlig glaopp i friskt tempo.
 
Tidigare har han varit väldigt stötig och studsig i vänstergaloppen, men igår kändes han lite mindre så och lite rundare. Superhärligt! Och när vi sen mot slutet travade av i låg form (se bilden ovan) så fick han verkligen med sig höger framben. Se bara där uppe vilken steglängd han fick til! Så himla härligt! Nu känns allt väldigt uppåt, underbart! ♥
 
Ps. Vad sägs om min over the top outfit igår med orange overkill? ;) Vill man så får man, haha!
 
 

Vilodagen 22 augusti - Zigge

 
Igår var det vilodag för Zigge, men om ni vet betyder vilodag ändå någon form av promenad. Och i vårt nya schema innebär det även att vi longerar de där 5 minuterna innan. Men igår flörtade jag med Elin så hon och Tage skrittade ner till vattnet med mig och Zigge. Jag och Zigge har varit nere vid vattnet en gång tidigare och då var det med Vendela och Dido. Fälttävlanshäst som Dido är klev ju hon rätt ut i vattnet som ingenting, medans jag fick jobba för att övertala Zigge. Så mina förväntningar igår när vi gick ner var väl egentligen att jag förmodligen inte skulle få i honom. Jag vill ju inte hålla på och bråka när han nyligen har haft en skada liksom, det känns onödigt.
 
När vi väl kom ner till vattnet så fick Elin och Tage gå i först, och de klev ju bara rätt ner. När det blev vår tur stannade vi lite i vattenkanten en stund och spanade. Men sen gick Zigge bara rakt i. Jag belv mycket förvånad, det var ju flera månader sen vi var där! Min kloka fina häst! ♥
 
När vi hade kommit i en liten bit till så började Zigge med sina vattenlekar. Han stoppar ner huvudet ända upp till ögonen och antingen dricker, eller blåser ut. Sen när vi skulle gå upp körde han klassikern "skvätta ner allt och alla med frambenet". Jättekul! Åh, jag hoppas så mycket att vi kan rida ner och bada där lite då och då nu innan värmen försvinner.
 
När vi sen red hemåt blev Zigge galet pigg. Vi skulle ta en kort trav, men då blev det bara massa bocksprång tills han fick gå först. Men hela passet såg Zigge så himla lycklig ut! Det är det bästa med att ha kommit igång lite, han ser så himla lycklig ut hela tiden! ♥
 
 

Ridpasset 21 Augusti - Zigge

 
Igår blev det ett faktiskt ganska så trevligt ridpass. Vi började som vanligt nuför tiden med att longera på lilla utebanan. Det gick bra, men Z var inte så himla taggad, så det gick lite segt. När vi började rida så kom han dock igång som vanligt. SUPERpigg som varenda pass, och jätteglad att få springa. Han är SÅ söt nu Z, för varje gång vi har galopperat första vändan så putsar han och frustar massor. Vi rider ju under igångsättning, så det är mycket skrittpauser hela tiden i passen. Igår red vi ett lite längre pass men också med många små skrittpauser.
 
Han kändes faktiskt himla fin igår, han är ju itne helt jämn i vänstervarvet, så det ska jag inte säga, men han kändes inte så ojämn som han har gjort tidigare. Jag börjar känna ganska mycket hopp för den här longeringsmetoden just nu faktiskt. Skönt! Idag blir det dock ett vilopass, alltså endast skrittjobb. Men vi ska ändå longera lite med viktbootsen på innan passet.
 
Apropå dessa viktboots. HERREGUD vad kämpigt det är att få av dem. På går ganska enkelt nu, men att få av dem själv, när man dessutom står ute på ridbanan. Näej.. Det är ingen höjdare. Men vi kämpar! Allt för min Z! ♥

Gårdagens Zigge

 
Såhär fick lille prins se ut under gårdagens arbetspass. Stilig i vita lindor och med svart/guldigt schabrak. De pissgula bootsen är ju tack och lov bara på i några minuter, haha!
 
Lindor: Lamicell
Paddar: Schockemöhle
Schabrak: Christina Sport
Correctionpad: Gold Medal
 
Min lilla älskling! :) Nu ska vi snart ta tag i det här med manen...  Den har fått växa sig helt galet lång nu.
 

Ridpasset 20 augusti - Zigge

 
Igår blev det ett ridpass igen, men det här gången hade vi de riktiga viktbootsen på vid longeringen! De första travstegen han tog med de där bootsen trodde jag nästan att han skulle ramla ihop. Han var SÅ halt. Men sen kom han igång och då jäklar, då travade han på riktigt bra! Han var ju fortfarande lite ojämn, men bitvis var det inte alls lika tydligt! Han tog såklart fortfarande kortare steg med höger fram, men inte riktigt lika markant det heller. Så nice!
 
Efter longeringen tog vi oss in i ridhuset och red ett pass. Det var en riktigt pigg Zigge, men det är faktiskt rätt kul att rida när han är sån! De stunder då han blir jämn och fin i gången och har den där extra energin, då är han riktigt häftig!Jag tror han verkligen har börjat komma på hur mycket han saknat det här. I galoppen var det nära på att han ville bralla flera gånger, men jag lyckades hålla honom i skinnet. Mot slutet av passet red jag i vänster varv i trav, och han kändes jämn en hel sväng! Så himla härlig känsla!
 
Mitt humör går ju upp och ner som en riktig berg och dalbana nu, men efter det här passet är jag lite extra upp på en topp! Bästa Zigge, nu kör vi! ♥

De snygga viktbootsen

 
Har ni någonsin skådat några vackrare boots!? Jag tror inte det. Vem vill inte ha ett par pissgula, jodopaxfärgade gummiklockor på benen liksom!? Matchar Zigges snygga kissfläckar på sidorna när han sovit i kisset.
 
Skämt åsido, det här är alltså bootsen. Ett par viktboots med 190g per boots. Zigge fick största storleken, X-Large, och jag kan väl säga att det inte hade gjort så mycket om de hade varit ännu lite större. Men de fungerar och fyller sin funktion.
 
Som ni ser ska vi alltså ha båda bootsen på Zigger högra framben och longera med det. Vid ridningen sen tar vi av dem. För att få på de här bootsen så trär man dem över hoven, och det var inte helt lätt han jag säga, men det gick. Svårast var att få av dem. Men förhoppningsvis töjer de sig lite när jag använt dem ett tag.
 
Nu undrar jag, har någon av er där ute använt er av viktboots någon gång? I så fall, varför? Hur gick det? Berätta allt!
 

Jag hatar det här

 
Kanske kommer jag ångra att jag publicerar det här om ett tag... Men, jag måste ändå bara få säga; FY vad jag hatar det här. Jag vill att Zigge ska blir frisk NU NU NU. På bilden ovan er ni det här jag skrivt om att han är ojämn i sitt höger och vänster framben. Det långa sträcket visar längden på vänster frambens steg, och det korta sträcket är höger. Ganska stor skillnad va? När man ser det såhär så är det ju inte så konstigt att han är ojämn när han travar på böjt spår och att det är svårt att vända höger. Men ändå, det gör ont i hjärtat att fortsätta longera/rida när han är sådär ojämn.
 
JAG HATAR DET HÄR

Ridpasset 19 augusti - Zigge

Igår blev det ett ridpass på Z som var liiite tuffare än förut. Vi började såklart med longeringen och det gick väl som vanligt. Inte jättekul att se honom, men jag står ut.
 
När vi väl började rida sen så kändes det faktistk lite bättre än det gjort tidigare. Han är ju fruktansvärt stel, men efter en liten stund kändes det som att en del släppte. Han var också väldigt mycket framåt, även i vänster varv trots att vi travade, så det kändes fantastiskt! I galoppen i vänstervarvet var ha nså framåt att han nästan ville busa till det lite. Det kändes ändå skönt. Även om han inte känns hundraprocentig så kändes det ändå som att han ville mer nu.
 
Idag bör jag ha fått de riktiga viktbootsen också, så då blir de första longeringen med dem. Ska bli mycket spännande! Heja Zigge!
 
 

Grattis till oss! ♥

 
Idag firar jag och Zigge 1 år tillsammans! Det är alltså ett helt år sedan jag köpte min lilla prins. Tänk vad fort tiden går! Det har verkligen varit ett helt fantastiskt år med Z och jag är glad för alla stunder vi haft tillsammans. Alla steg vi tagit tillsammans, alla knasiga stunder med hans små hyss i stallet, allt. Jag älskar min fina Zigge! Jag hoppas verkligen att vi får många fler år tillsammans.
 
 
 
 

Ridpasset 16 augusti - Zigge

 
Andra passet med trav och galopp kändes lite bättre faktiskt. Jag skrev ju om det första passet och då kände jag ju att det bara var helt fel. Zigge känns ju inte alls som vanliga Zigge helt enkelt. Men jag ska ju som sagt ge det här en ärlig chans.
 
Andra ridpasset så kändes det alltså lite bättre. Det var inte lika vingligt, vi var lite mer samspelta om nvilken gångart det skulle vara ohc jaa... Han kändes lite jämnare ändå. Men det känns ju fortfarande inte alls bra i traven i vänster varv. Usch. Men som sagt. Jag står ut helt enkelt, det är bara att jobba på. Just nu hoppas jag innerligt att Koko har rätt i sitt uttalande "Om 3-4 veckor har du en ny häst". Just nu villl jag ha en ny häst. Jag vill ha tillbaka min fina, friska, underbara Zigge och jag håller alla mina tummar.
 
 

Hur kan jag bli bättre i min ridning utan att rida varje dag?

 
Just nu sitter jag i soffan med bra musik och laddar upp inför att pallra mig till gymmet för ett träningspass. Jag försöker nu komma igång med min konditions- och styrketräning som jag var SÅ GRYM på att köra förra våren. Då var jag verkligen igång och tränade säkerligen minst 5 gånger i veckan. Det var dock innan jag köpte Zigge. Jag vill absolut inte skylla min obefintliga träning på Zigge, men faktum är att det blev lite svårare att hinna träna vidare på samma sätt när jag plötsligt hade en häst. Sen var det heller inte lika intressant när jag hade köpt Zigge och levde på rosa moln.
 
Sen kan man ju självklart tänka som jag upplever att många ryttare gör "Jamen det är så jobbigt att rida, ridning är bra träning, så jag behöver inte träna mer än ridpassen." Jag har själv varit en av dem. Men faktum är att träning utanför ridningen ger ett sånt JÄKLA uppsving i vad du kan prestera i sadeln. Hur många gånger har du inte ridit och haft känslan av att du skulle ha kunnat prestera ännu lite bättre, om du inte hade blivit så trött? Jag har haft den miljoner gånger. Allra senast det verkligen gjorde mig sur och arg på mig själv var ju när jag tävlade division 2 i våras. Att rida in på banan och efter halva programmet (eller i värsta fall när du gjorde första hälsningshalten) och känna "Shit, jag orkar inte. Bara bita ihop i X antal minuter till". Och att sen rida ut från banan och känna; "Fasen, jag kan så mycket bättre, men jag orkade inte".
 
Jag har gett mig själv och Zigge ett löfte. Min och Zigges prestation ska aldrig bli sämre av att jag inte orkar rida ordentligt. Därför måste jag komma igång med framförallt konditionsträningen. Dock är jag en människa som avskyr att svettas, och självklart är jag en sån människa som svettas av i princip ingen ansträngning alls, haha! Så fort jag tränat i 3 minuter så börjar svetten rinna. Men, ändå älskar jag faktiskt att träna. Just under själva träningen är det ju emellanåt SJUKT jobbigt, men känslan efteråt är ju obeskrivlig.
 
Förra veckan var jag på mitt första träningspass efter sommaren. Det blev ett morgonpass på crosstrainern i 30 minuter innan jobbet. Inget superpass på något vis, men så mycket bättre än ingenting! Idag blir mitt andra träningspass och jag vet helt enkelt inte hur mycket jag kommer orka. Vi får se. Att jag tar mig dit och kör min crosstrainer utan särskilt mycket motstånd i 10 minuter är ändå bättre än att slappa hemma i soffan.
 
Förra året när jag började träna och faktiskt lyckades komma igång riktigt bra så höll jag mig till några enkla peppningsregler som jag tänkte dela med mig av. Jag kör ju mestadels crosstrainer då jag tycker att det är effektivt, hyfsat roligt och det är skonsamt mot mina dåliga knän. Det gör att alla punkter nedan är saker jag tänker inför ett crosstrainerpass, men allt går ju att applicera i den träningen du kör.
 
♦ Sätt upp ett realistiskt mål som du vet att du kan klara av. Tänk sedan att allt över det är en bonus. På så sätt när du väl kommer till gränsen du har satt för minimum så kommer du känna dig GRYM för varje liten minut du kör längre. Att känna sig grym är oerhört viktigt i träningen då du blir glad och automatiskt kommer din kropp förknippa träningen med den där härliga känslan av lycka.
 
♦ Om det blir jobbigt efter en stund så är det helt normalt. Jag brukar kunna få en dipp efter ungefär 20 minuter. Då backar jag av och kör på lite lägre motstånd tills jag kommer över tröskeln. Kom ihåg att det är bättre att köra lite lugnt en stund och sen orka hålla ut i 20 minuter till, än att köra helt slut på dig i två minuter och sen kliva av. När du sen kommit över tröskeln så orkar du mycket längre!
 
♦ Lägg ribban lågt till en början. Som jag skrev körde jag förut som mest 5-6 dagar i veckan. Det var ju något jag byggde upp, att börja så från att inte ha tränat alls innan vore idiotiskt. För att komma igång och hita en rutin är det viktigt att det inte blir FÖR jobbigt och inte FÖR höga krav. Du ska vilja gå till gymmet. Börja med att sätta målet att träna 1 gång i veckan. Sen allt över det är bara bonus. Efter ett tag kommer du märka att du vill träna fler gånger i veckan, då är du redo att höja målet.
 
♦ När det känns jobbigt, tänk då "Jag gör inte det här endast för min skull. Jag gör det också för min hästs skull." För faktum är att när du inte orkar, det är då du blir ostadig i din sits, börjar glappa i handen och allt annat obekvämt du kan göra för din häst.
 
♦ Dagen då du verkligen inte orkar träna. Sätt på dig träningskläderna och gå till gymmet med tanken "Jag orkar inte idag, men jag kan gå på gåbandet i tio minuter för det är bättre än inget." Jag lovar att när du sen väl är där så kommer du oftast känna att du lika gärna kan köra på nu när du ändå är där.
 
♦ Planera väl. Jag planerar alltid vecka för vecka så jag kan se när träningen passar som allra bäst. Så redan på söndag kväll vet jag till exempel att på onsdag morgon ska jag gå till gymmet. På så vis ställer hela min kropp in sig på att på onsdag morgon är det träning innan jobbet och då känns det mycket lättare att gå dit. Annars, om man inte planerar, tycker jag att det lätt blir att ma nbara skjuter på det. Hela tiden.
 
Nu ska jag förbättra min kondition så att när Zigge är hundra procent fit for fight så orkar jag rida honom helt och hållet. Så hörni, är ni med mig? Nu kör vi det här!
 

Veckoplanering v.34 - Zigge

Här har vi veckans planer. Ser ju rätt enformigt ut om jag får säga det själv, haha! Men, vi ska jobba med vänstervarvslongeringen, eller sjukgymnastiken som jag kallar det, och vi kör på i 5 minuter hela veckan ut. Sen från nästa vecka börjar vi öka på lite i tid.
 
På måndagen fortsätter vi med att trava och galoppera lite kortare sträckor med skrittjobbspauser där emellan. På tisdagen fortsätter iv i samma stuk, men med lite längre trav- och galoppsträckor.
 
På onsdagen kör vi "vilodag" och då blir det bara 5 minuter longering och sen en liten skrittur ut i skogen. Sen på torsdag tar vi vid lite där vi slutade på tisdagen, och kör alltså på med ganska korta trav- och galoppsträckor varvat med skrittjobb.
 
Fredagen tänker jag mig att vi börjar länga trav- och galoppsträckorna lite igen och fortfarande varvat med lösgörande skrittjobb. Sen på lördagen tänker jag väl att vi kör korta trav- och galoppsträckor med lite mer lösgörande travjobb. Och egentligen samma sätt på söndagen.
 
Sen komemr ajg självkalrt ändra på den här planen om det inte känns som att vi är redo. Den här planen är i bästa fall, och det allra viktigaste är att ta det lugnt och metodiskt. Förmodligen kommer Z kanske få extra träningsvärk i höger fram, och vi vil itne överanstränga alltför mycket. Vi får helt enkelt se, men det är alltid bra att ha en ursprungsplan.

Ridpasset 15 augusti - Zigge

 
Igår var det äntligen dags! Första ridpasset med lite trav och galopp! Ääääntligeeeeen! Som vi (kanske mest Zigge) har längtat efter det här! Dock skulle vi ju göra sjukgymnastik innan passet, och det är longering i vänster varv med dubble boots på höger framben. Jättekonstigt sa Zigge till en början. Han sprattlade mest fram och hittade inte riktigt takten eller något. Men efter ett par varv började han springa rätt bra, och efter ytterligare ett par minuter blev han jäkla fin! Bilden här ovan är på Zigge när han kommit igång lite grann, men inte när han var som finast. Då han var gansak pigg och vi inte är jättebra på det här med longering så ville jag inte stå och hålla i kameran, så det här är bara en lite nstillbild från en film jag ville ha på Z för att kunna jämföra senare.
 
Efter longeringen gick vi in i ridhuset för att fortsätta lite uppsuttet. Då åkte dock bootsen av och vi var vanliga igen. Vi skrittjobbade lite och sen kom vi igång i trav. Det blev lite tveksamt då Z inte var helt säker på att jag verkligen menade trav, han tror ju att jag glömt hur man gör haha! Vi travade lite grann, tog sen en skrittpaus, sen travade lite lite grann innan vi tog en liten galoppsnutt. Och sen skrittjobb igen. Vi tar det lite lugnt och börjar försiktigt. Att trava kändes inte alls bra och inte alls som vanliga Zigge. Att det inte känns som det gör ju mig något enormt nervös och orolig, men samtidigt försöker jag "inbilla mig" att det vore konstigt om allt kändes som vanligt. Han har ju en kort muskel som vi ska sträcka ut Han tar kortare kliv med höger fram och därför ska vi fixa det. Det kanske inte är jättekonstigt att ha nkänns ojämnt när han faktiskt tar sämre kliv där. Så jag ska hålla ut. Jag ska ge det här någon vecka, och känns det fortfarande inte bättre, eller om det börjar kännas ännu sämre och därmed rent av dåligt så får jag ta kontakt med veterinär igen. Då får väl hon koma och kolla om han verkligen är halt helt enkelt. Det syns ju inte någon hälta, endast en ojämnhet i steget. Vad den beror på är ju svårt att säga, men jag hoppas innerligt att det här är rätt spår. I slutet av passet frustade han jääätemycket, så det kändes lite skönt.
 
Efter passet var Zigge rätt svettig och trött. Då passade vi på att spola av i spolspiltan. Han är ju inte jättenöjd med att stå där inne när han har massa energi, men när han är lite trött och avspänd kan han till och med tycka att det är rätt okej.
 
 

Ridpasset 14 augusti - Zigge

 
Igår blev det ett skrittpass på 25 minuter. Vi fick i uppgift att skrittjobba lite såhär dagen efter equiterapeutens besök. Eftersom Zigge har lyckats skaffa sig en knöl vid sadelgjorden tar jag det säkra före det osäkra och red barbacka. Sen hur säkert det är för mig är ju en annan sak, haha! Han är ju aningens laddad, så jag måste vara försiktig så han inte börjar studsa. Men hur som helst, han gick jättebra. Vi höll till på lilla ridbanan då det var andra ekipage på de större ridbanorna. Jag försöker att eliminiera upphetsningsmoment för Z så att han inte ska frestas att bralla iväg. Det vore synd.
 
Idag är det äääntligen lördag och vi sak äääntligen börja rida igång lite mer. Vi ska trava och galoppera lite lite grann. Jag håller mina tummar stenhårt idag för att knölen ska se bättre ut så att jag kan ha sadel på. Att sätta igång ett kruspaket som inte har fått trava ett steg på två månader... barbacka.... känns inte helt okej. Så snälla snälla Zigges knöl, var borta idag!
 
Jon nvar med till stallet igår och knäppte lite bilder på Zigge. Vad glad jag är att han inte har varken blivit en tjock klump eller ett benrangel under den här tiden. Jag tycker att han har lyckats käka upp sig lite så att ha när alldeles perfekt, men också att han har lyckats behålla lite muskler. Riktigt nice!
 
 Ställa höger, ställa vänster... Höger öppna, vänster öppna... Höger skänkelvikning, vänster skänkelvikning... Lösgör, lösgör, lösgör...
 

Status för Zigge

 
Tänkte att jag skulle reda ut hur allt med Zigge ligger till nu. Dels för att jag får en hel del frågor, men också för att jag vill kunna titta tillbaka och minnas det här.
 
Till att börja med kan jag ju berätta att Zigge nu är friskförklarad och imorgon, lördag 15 augusti, börjar vi igångsättningen lite försiktigt. Även om Zigge är friskförklarad från hältan så har vi en lång väg kvar tills vi är hundraprocentigt tillbaka på banorna. Vi har kommit fram till att han har en kort "lyft och sträck-muskel" i högersidan som vi ska börja med att förlänga. Den här muskeln har förmodligen varit kort på honom väääldigt länge och kan vara orsaken till att hältan har uppstått. Jag har fått förklaringen (nu är det här mina ord från vad jag minns) att när hästen är kort i den muskeln kan det göra att hästen inte vill kliva på med höger framben och ta igenom steget. Det i sin tur gör att hoven inte trampar igenom ordentligt vilket gör att syresättningen i leden inte blir som den ska. Det får hästen inflammation av och blir då halt. Men det kan också vara tvärtom. Han har fått en inflammation som gjort att han inte vill kliva på med det benet, vilket gör att han hållt tillbaka och därmed fått en kortare muskel. Vi vet helt enkelt inte vilket som kom först, men förmodligen hänger det här ihop. Mest tror vi dock på att det är muskeln som kom först då jag ju alltid haft svårt att vända i vänster varv, alltså att få med och runt höger framben.
 
Så nu framöver ska jag sätta igång Zigge och jag tänker inte stressa. Det får ta den tid det tar och jag ska lägga all min energi på att få honom bra. Samtidigt som igångsättningen börjar har vi ett fyra-veckorsprogram framför oss med "tänja muskeln-longering". Vi ska innan varje ridpass hjälpa Zigge att komma igång med höger framben genom att longera i vänster varv med lite vikter på. Vi börjar med endast fem minuter och ökar sen på med någon minut varje halv-vecka. Jag har fått förklarat för mig att han kommer kunna se väldigt ojämn ut till en början då det här kommer att vara jobbigt och annorlunda för honom. Ska jag vara ärlig är jag livrädd för det här, men jag ska verkligen jobba på att stå ut. Jag får helt enkelt blunda och tänka "Jag gör det här för Zigges välmående" när det blir som värst. Men självklart känns det läskigt att jobba med såna här metoder som jag absolut inte fått lära mig när jag gått på ridskola eller ridlärarutbildningar. Men jag väljer att lita på mina kunniga människor runt omkring mig. Jag har inget annat val. Min älskade häst förtjänar det här.
 
Om vi backar tillbaka till början av det här så kom hältan väldigt plötsligt. En dag när jag hoppade på utebanan så kände jag bara att Zigge inte alls var Zigge. Han var glad, han var laddad mot hindrena och han gjorde allt jag bad om precis som han brukar. Men ändå var det något som inte stämde. Han var lite lite lite avtrubbad. Det kändes inte helt bra. Jag avbröt passet och tänkte att han kanske hade träningsvärk eller något. Dagen efter påbörjade jag ett lugnt lösgörande pass men då kändes det ännu mer. Jag satt av och kollade och visst var han inte helt ren. Dagen efter tog jag hjälp av min tränare och vi tyckte att han var alldeles för ojämn.
 
Då Zigge har gjort såhär förut, blivit lite oren men inte klockrent halt på något specifikt ben så valde vi att vila honom ett par dagar och sedan försiktigt skritta igång igen och rida bort ojämnheten, precis som alla andra gånger. Han hade ju gått lite lugnare ett tag, och det var alltid så det började. Sjävlklart gjorde vi det här i samrådan med veterinär. När jag började sätta igång kändes det fortfarande inte bra, och jag valde att longera honom och då tyckte jag att han var halt på höger framben. Jag ställde honom i fålla och slutade rida. Jag deppade ihop. Ett par dagar senare kom veterinären ut och vi kollade honom. Ohalt, men stel.
 
Med det förvirrande beskedet att han inte alls var halt så fick han gå ensam i en halvstor hage och jag skrittjobba honom i 30 minuter om dagen och verkligen aktivera bakbenen i 14 dagar. Det gick bra, han kändes härlig, vi blev hejare på skänkelvikningar. Han kändes inte halt eller konstig, men det har han å andra sidan aldrig gjort i skritten. När veterinären kom tillbaka var han halt på höger fram.
 
Sorgebesked och behandling, efter att vi konstaterat att han endast är halt på böjt vänsterspår, ingen som helst reaktion på böjprov och inga jättegrejer på röntgen. Efter behandligen fick vi promenera 20 minuter om dagen på plant underlag samt stå i fålla. Stackars Z. Två veckor senare kom veterinären tillbaka och nej, han var inte helt bra. Men det var vi redan inställda på. Så det blev behandling igen och 14 dagar till med 20 minuters promenader.
 
Ytterligare två veckor senare, det har alltså då gått drygt 1 ½ månad, så kom veterinären igen. Ohalt, men väldigt stel i ytter framben i båda varv vid longeringen. Vi fick börja skrittjobba 20-30 minuter om dagen och ta ut en equiterapeut. Lyckan var såklart enorm, men samtidigt vågar jag inte hoppas på för mycket. Men en rolig kommentar från honom var ungefär "Förmodligen kommer du ha en helt ny häst om 3-4 veckor". Jag vill såklart inte ha en ny häst, men en frisk Zigge som inte har det lika kämpigt med att vända runt, en sån häst vill jag ABSOLUT ha! Vi började i alla fall skritta lite och det gick bra. Han var dock väääldigt pigg och slängde av mig en gång. Självklart inte med flit men han brallade så mycket att jag inte hade en sportslig att sitta kvar. När jag låg och tuggade grus drog han såklart på en liten serie med bocksprång. Stackarn har ju inte ans fått trava på 2 månader.
 
Hur som helst så kom equiterapeuten ut jaa, vad som hände då vet ni ju redan från början på inlägget. Det är nu 10 veckor sedan jag tyckte att han kändes konstig och jag hoppas verkligen att han är frisk på riktigt. Han förtjänar att få komma igång, han älskar att hålla igång.
 
Självklart har det varit tråkigt att inte få rida på hela sommaren. Det var ju inte såhär vår första sommar ihop skulle bli. Vi skulle ju rida mysiga uteritter ihop. Vi skulle rida ner och bada. Vi skulle ha varandra utan någon annan. Bara vi. Det var den här sommaren vi skulle träna oss uppåt. Det var den här sommren vi skulle börja nosa på MSV-klasser. Men nej, så blev det inte. Självkalrt har det varit tråkigt och jag är såklart besviken. Men det allra värsta har varit att se Zigge bara få stå still. Se honom ha så mycket energi som han inte får göra av med. Se honom få glimten i ögat när de andra hästarna hoppar massa hinder, se besvikesen när vi går därifrån. Känna lyckan när jag driver på framåt och sen besvikelsen när jag säger nej när han vill börja trava. Det har varit det jobbigaste.
 
Nu känns det dock lite bättre. De senaste veckorna har han liksom anpassat sig till ett mer stillsamt liv. Man säger ju inget ont som itne har något gott med sig. Och det goda i den här historien är faktiskt att vi verkligen kommit varandra närmre. Nu när jag kommer till stallet så blir han jätteglad och vill nästan hoppa upp i knät på mig när jag kliver in i boxen. Han har alltid varit glad när jag kommer, men nu är det liksom något extra. Han har blivit ännu lite lugnare i själen. Han trivs bättre med att bara vara i boxen med mig. Han kliar gärna på mig och vill kramas. Han har blivit väldigt go.♥
 
Jag har också haft en jäkla tur. Är det någon gång på året som man har "lite extra råd" att ha en skadad häst så är det ju faktiskt på sommaren. Det är på sommaren det är roligare att vara utomhus. Det är på sommaren det är så varmt att det nästan blir för jobbigt att rida och träna. Det är på sommaren som stallet vi står i (det är ju en ridskola) blir lugnt. Det är på sommaren som det inte finns en massa tävlingar och träningar man vill vara med på. Ja, det är ju helt klart på sommaren som det är bäst att ha en skadad Zigge, om man måste välja.
 
Nu blev det här ett väääldigt långt inlägg med en hel del tankar, känslor, oro, sanningar och kärlek. Jag älskar min Zigge och jag hoppas av hela mitt hjärta att han verkligen blir frisk, för hans egen skull. ♥ Nu ska vi blicka framåt och fortsätta kämpa. Vi ska ordna det här och vi ska tänka positivt. Zigge ger inte upp, och det gör inte jag heller. Vi har båda många fina människor som hjälper oss att hålla humöret uppe och tror på oss. Ni är fantastiska!
 
 

Veckoplanering v.33 - Zigge

 
UPPDATERAT: Nu har jag ändrat här i planeringen eftersom vi fick ett mer aktivt program dagarna efter equiterapeuten än jag trodde. Så idag, fredag, blir det istället att skrittjobba i 30 minuter och sen imorgon börjar igångsättningen + 5 minuters longering i vänster varv innan ridningen. Åh vad jag lääääängtar!!!
 
Här har vi veckans planering. Idag, måndag, är det vår 10:e skrittdag vilket var det veterinären ordinerade innan jag skulle börja trava och galoppera lite. Dock skulle vi också få besök av en equiterapeut som ska känna igenom Z, och ha nkomemr på torsdag. Så jag komemr fortsätta jobba med skrittarbetet även tisdag och onsdag. Jag misstänker ju att Z komemr behöva vila på åtminstone fredag och lördag, kanske längre, och då känns det bara onödigt att börja trava och galoppera innan. Skulle han vara stööööört pigg någon av dagarna kan jag ju kanske ta en liten raksträcka med trav eller galopp, men inte mer än så. Vi har faktiskt inte bråttom.
 
Jag längtar SÅ mycket till på torsdag när jag får se vad han har att säga om Z. Jag är spänd, pirrig, nervös och förväntansfull. Allt på samma gång. Det ska bli väldigt intressant. Innan Zigges skada hade jag ju tänkte ta ut en equiterapeut under sommaren för att kolla igenom Z. Men det hann ju aldrig bli sommar innan det blev för sent. Så nu ska det bli spännande!

Besöket av Equiterapeuten

 
Idag fick vi alltså besök av Koko, en equiterapeut. Som jag har längtat till den här dagen!
 
Han började med att känna igenom Z och Z tyckte att det var mysigt mest hela tiden. Såg ut som att han tyckte att det var härligt med lite massage. Efter en stunds klämmande sa Koko "Det är här problemet sitter" och så pekade han på exakt samma ställe som veterinären tyckt. Så himla nöjd jag känner mig med det!
 
Zigge har nu fått nålar i problemområdet och vi ska fortsätta med igångsättningen (Wihoo! På lördag ska vi travaaaa!!!) och varje dag innan ridpasset ska jag longera honom i vänster varv med boots. Koko sa att det kan kännas jobbigt med tanke på att han kommer kunna se lite ojämn ut till en början, så jag ska försöka att inte få såna där panikorosdippar som häromdagen. Så nu jäklar kör vi! Men imorgon ska vi skritta.
 
 

Ridpasset 12 augusti - Zigge

 
Igår var det dags att rida igen, en uteritt tillsammans med Irene och GV var planerad. Supertrevligt med skrittsällskap! Så när jag kom ut till stallet checkade jag av Zigges knöl vid sadelgjordenm, och näpp, den var kvar. Typiskt. Men den kändes lite mindre och inte riktigt lika markant nu, så förhoppningsvis kanske den håller på att försvinna. Hur som helst kunde jag ju inte ha sadel, så det blev att rida barbacka. En del tyckte att jag var galen som ger mig ut i skogen på min vilde utan sadel, och jaa det är möjligt. Men jag svarade med ett "Äsch, ska jag ändå åka av är det ju bättre att åka av utan sadel, det blir ju itne lite dramatiskt och man har inget att fastna i". Haha, man får se det från den ljusa sidan!
 
Hur som helst gick passet bra, han var faktiskt riktigt lugn. Nu väntar jag med spänning på att tiden ska gå idag så jag får åka till stallet. Idag får vi nämligen besök av Koko som ska kolla igenom Zigges kropp och kanske kan släppa någon spänning eller så. Sen, när han återhämtat sig från den eventuella behandligen så får vi börja sätta igång försiktigt! Åh vad jag knappt ens vågar hoppas! Längtan är enorm! ♥

Ridpasset 11 augusti - Zigge

 
Åh, igår blev det en rätt bra dag till slut. Jag började dagen med att få någon sorts panikoro. Jag vet inte varför men jag kände mig helt uppgiven och var helt säker på att Zigge var halt igen. Jag ville inte rida på honom för jag var 110% säker på att han var halt igen. Hemma i soffan.... Märkligt, men jag bara fick den där känslan.
 
Efter en stund slets jag mellan att rida ändå för veterinären har ju trots allt sagt att jag ska skirttjobba honom, men ändå kände jag att jag inte ville för jag var säker på att jag gjort något fel så han var halt igen. Kanske kan det ha kommit en del oro efter att han farit runt och jag var rädd att det hänt något då? (Typ när han drog av en bockserie och jag låg och tuggade grus) Samtidigt ville jag inte longera för att kolla honom, för han ska ju itne trava på små volter och bocka och ha sig som jag VET att han skulle göra om jag longerade...
 
Till slut bestämde jag mig ändå för att kolla honom ett par varv åt varje håll, bara för att lugna mig själv och att jag vet att om jag sitter upp och rider så kommer jag förmodligen göra ett jäkla dåligt jobb om jag tror att han är halt.
 
Sagt och gjort, på med all möjlig säkerhetsutrustning på mig och sen ut och longera. Som jag trodde vräkte Zigge iväg i 190 så fort han fattade vad vi skulle göra och jag fick passa mig noga för bocksprången. Som tur är så lugnar han sig efter bara typ två språng och då travar han numera på i en fin volt. Han hade mycket framåttänk och jag fick bromsa upp lite så att han itne började galoppera. Efter ett par varv kunde jag konstatera att han faktiskt såg likadan ut som när han blev "friskförklarad" av veterinären. Inte halt, men lite stel i bogarna. Phhuuu.... Lättnaden är obeskrivlig.
 
När det var klart var det ju då dag för ett skrittpass, men Z har fått ett djurbett precis vid sadelgjorden så jag kände inte för att ha sadel på honom igår. Att sitta upp barbacka igår efter Zigges brallserier, samt att det på ALLA tre stora ridbanorna pågick antingen ridskolelektion eller hoppträning gjorde att jag tog ett vuxet beslut och promenerade istället för att hoppa upp barbacka. Jag hade visserligen kunnat hålla mig i den lilla utebanan, men den känns nästan lite väl liten just nu.
 
Så vi tog en promenad istället och herregud, Zigge var mer i luften än på marken. När han efter 15 minuter endast gick i passage (NICE att han visst har lärt sig det under vilotiden) kände jag att det var läge att gå hem igen. Så det gjorde vi. Vi stannade och käkade lite gräs utanför stallet för att lugna ner nerverna och sen skrittade vi av lite mer avslappnat en stund innan det blev boxen igen.

Zigge då och Zigge nu

 
För ett bra tag sedan blev jag kontaktad av en gammal ägare till Zigge. SÅ himla roligt! Och han skickade då en bild och en kort film på Z. Kolla vad mörk han var! Och så snygg! I mina ögon är Z den snyggaste hästen som finns (möjligtvis att Totilas är i samma klass) och tydligen var han snygg även förr! På de här bilderna har jag för mig att ha när ca 7 år. Det är roligt för jag tycker verkligen man ser att det är Zigge, även om han har en helt annan färg. Det är samma uttryck på stallgångsbilden, och han står precis likadant med frambenen som han alltid vill göra, lite för brett. Men man ser också ganska tydligt att han har precis samma teckning, kolla exempelvis frambenen. Det lite ljusare högra frambenet och det lite mörkare vänstra frambenet. Tänk vad häftigt att de kan ändra färg såhär :)
 
 

Ridpasset 10 augusti - Zigge

 
Igår var det vår tionde dag med skrittjobb och det kan ju ha varit den bästa. Vi tog oss nämligen ut en kort sväng i skogen tillsammans med Elin och Tage. Så mysigt! Jag har ju känt att bjudningen har varit lite sisådär på Z den senaste tiden, så jag tyckte att vi kunde kosta på oss en tur ute. Dessutom gick han bommar bra i lördags och ett ordentligt lösgörande skänkelvikningspass i söndags, så då kunde han få en lite lugnare dag.
 
Idag är det alltså tisdag och jag FÅR börja trava och galoppera lite smått från och med nu. Men jag kommer alltså vänta. Vi väntar tills vi träffast equiterapeuten och ser vad han säger. Men jag skulle SÅ gärna vilja lina Z någon dag snart bara för att lugna mig själv och se så att han inte är halt igen. Men jag vet inte om jag vågar. Jag vet att jag är mesig, men jag är så rädd för att göra minsta lilla grej fel så att han ska gå sönder igen. Jag vet ju att hästar inte är gjorda av porslin, och att det förmodligen inte skulle vara någon fara om jag låter honom springa i linan ett par varv bara för att kolla. Men ändå...
 
Nåja, jag har i alla fall varit i lite kontakt med veterinären idag (läs; fått räkningen, buuhuu) och får se vad hon säger om det hela.

Mina läsare

När jag startade den här bloggen gjorde jag det med målet att själv ha något att gå tillbaka och titta i. För att se min egen utveckling tillsammans med hästarna jag rider. Att själv ha alla tankar sparade och kunna se vad som verkar leda mig framåt i min utveckling med hästarna. Att jag valde att lägga bloggen offentligt var mest att det kunde vara en rolig grej att dela med sig av. Att det skulle bli så många läsare trodde inte jag då. Första året, 2013, när jag bara hade medryttarhäst så hade jag en del läsare, men det var inte förrens augusti 2014 när jag köpte min egen häst som läsarantalet skulle stiga. Som det är nu så går det sakta men säkert uppåt i antalet läsare, vilket ändå känns roligt. Här nedan kan ni se en översikt över världen med vilka länder jag får besökare från. Ju mörkare desto fler besökare och just på den här bilden blir ju såklart Sverige outstanding. Det här är från bloggens början. Lite roligt att se, och jag börjar inse att jag kanske borde börja översätta mina egna inlägg. Men itne riktigt än tror jag.
 
 
Men med hela den här grejen, så undrar ju jag såklart vilka ni är? Det vore så himla roligt att få veta lite om er, även om ni inte vill säga era riktiga namn eller så, så vore det kul att höra om ni själva har häst, håller på med hästar, kanske rider på ridskola? Och jaa, lite vilka ni är helt enkelt.
 
Det känns ju himla kul att många verkar uppskatta mina inlägg, och det är väldigt roligt när ni också kommenterar. Jag kommer alltid fortsätta blogga först och främst för min egen skull, men  tycker självklart det är roligt om fler har användning och nöje av bloggen. ♥
 

Ridpasset 9 augusti - Zigge

 
Söndagens ridpass blev ett riktigt kvällspass. Jag satt upp 20.15, men det var härligt ändå, bara jag och Z kvar så sent. Kvalitetstid! Dock var både jag och Zigge väldigt sega och slöa igår. Jag för att jag var på trettioårsfest dagen innan, och Zigge tror jag var för att vi var inne i ridhuset. Jag minns att han var så förra året också. Efter att inte ha varit i ridhuset på ett par månader så blir det liksom lite trist att stänga in sig där igen och bjudningen blir lite lidande. Som tur är brukar det bli bättre sen, hehe!
 
Hur som helst så jobbade vi en hel del med skänkelvikningar i alla möjliga former. Det var raka skänkelvikningar, böjda skänkelvikningar. Skänkelvikningar på diagonal, i saxar och på volter. Vi gjorde liksom någon blandning mellan skänkelvikningar och öppna/sluta. Och riktigt mjuk och fin blev han efter ett tag. Ett par ryggningar gjorde vi också, och där klev han på bra med helt okej fotförflyttning. Annars brukar han ju kunna bli lite spänd och stel bak.
 
När han kändes såhär seg och slö blir jag ännu mer orolig, men jag måste bara tänka positivt och framåt. Han kommer vara frisk. Jag måste sluta inbilla mig saker.

Ridpasset 8 augusti - Zigge

 
Igår hade vi ett riktigt roligt ridpass jag och Z. Vi backade nu av och tog ett 20 minuters pass men med bommar på en svagt böjd linje. Detta för att Z verkligen ska trampa på med ytter framben och tänja ytterligare lite. Till en början var Z lite trött under passet faktiskt, men jag red på förmiddagen och då brukar han vara lite lägre i energinivå tycker jag. Men han trampade ändå på väldigt bra Efter att ha trampat runt ett par gånger tog vi en liten paus och gjorde lite skänkelvikningar, öppna och sluta istället. Då tände han till plötsligt och blev lite piggare. Sen när vi tog oss an bommarna igen så gjorde han det riktigt bra. Älskade häst!
 
Dock är jag väldigt nervös som ni vet, jag är rädd att han inte ska vara helt bra, och dagar som igår, när Z är lite seg och inte bjuder på framåt så bra så blir jag ännu mer nervös. Å andra sidan kan det ju såklart gå upp och ner lite, jag menar häromdagen kunde han ju inte hålla sig i skinnet. Jag får tänka att det jag gör är på veterinärs ordination, och skulle det vara så att han inte är bra sen, då börjar vi om. Men vi hoppas såklart att han är frisk!

Önskelistan just nu

Alla har vi väl en önskelista på saker vi skulle köpa om vi plötsligt fick ett stort presentkort med massa pengar att bara utnyttja?
Eller, jag har i alla fall många sådana saker. Här nedan ser ni mina absolut första köp om ett sådant presentkort kommer i min ägo imorn.
 
 
1. Ett par svarta riktigt schyssta benlindor.
Helst av allt från Mias RS, helt enkelt för att de har outstanding bäst kvalité. Mias är min absoluta favoritlindor, men de följs tätt av Schockemöhles lindor. Ett par svarta Schockemöhle skulle heller inte sitta fel.
 
 
 
 
2. Dessa apsnygga ridbrallor.
Som ni kanske redan vet så ääääälskar jag vinrött. Och dessa brallor har jag redan i marinblått och VET hur både snygga och sköna de är. Så ett par i min favoritfärg skulle ju inte sitta fel för fem öre.
 
 
 
3. Back on Track nättäcke.
För att Zigge helt klart förtjänar det absolut bästa. No more words needed. Dock är jag inte säker på om det skulle vara tillräckligt stort då jag hittills bara hittat 155, och Zigge drar ju åtminstone 165 i täcken.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Stört snygg tröja.
Hallå, vinröd igen. Piké. Snygga detaljer. Dreggel.
 
 
 
 
5. Sjukt snyggt blått set.
Jag vet inte riktigt varför, men jag älskar det här setet. Det är lite för mycket. Samtidigt är det så himla snyggt. Jag är lite kär.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
.

Ridpasset 7 augusti - Zigge

 
Igår blev det ett skrittpass inomhus. Den som inte sköter sig utomhus straffas med att få hållas inomhus. Haha, närå men jag var i stallet sent och på en fredag betyder det i princip alltid att man är själv där. Kändes inte helt klokt att rida ute då med tanke på energin i min lilla pålle. Dock hade jag kunnat rida ute för Therese var snäll och höll mig sällskap när jag red. Men men. Jag tror det var bra att vara inomhus också, för då kunde vi verkligen fokusera på arbetet till hundra procent.
 
Vi jobbade vidare med att tänja framdelen och körde en hel del skänkelvikningar, böjning, sluta, öppna, ryggning.. Ja, det mesta som går att göra i skritt faktiskt. Vissa grejer fick vi till väldigt bra, andra lite mindre bra. Men det kanske itne är så konstigt heller, vi är ju lite ur form kan man säga. Men det var faktiskt himla bra att ha spegeln och kunna slänga en blick på att känslan stämmer. Inte ett enda bus blev det igår. Duktig häst!

Ridpasset 6 Augusti - Zigge

 
Igår var det en otålig och övertaggad Zigge som jag tog ut på utebanan. Innan, när vi stod på gången och gjorde i ordning syntes det i hela honom att han laddade. Kul med en taggad häst!
 
När vi kom ut på utebanan var det en privatryttare som red runt och sen en ridskolegrupp. Schysst tänkte jag, för då kommer jag slippa bli lämnade ensam eftersom ridskolegruppen kommer rida längre än mig.
 
Efter en stund började privatryttaren att hoppa, och då blev det fart på Zigge. Varje språng de hoppade så studsade Zigge lite. Sen började de hoppa den lilla vattengraven och då blev Z väldigt pigg och hoppade också. Då tog jag mig ner på andra sidan ridskolegruppen och tänkte att han skulle hålla sig lite lugnare där. Det gjorde han en stund, men sen började han ladda. När ryttaren sen gick på den stora vattengraven och då plaskade en hel del i landningen så for Zigge iväg och bockade. Sen hoppade han högt upp i luften, bockade högst upp och sen ner och vände. Nej, jag satt inte kvar den gången. Så det var bara att tugga grus och Zigge for iväg och fortsatte med några bocksprång och var hur glad som helst. Såg ut som "Wihoo! Äntligen får jag galoppeeeraaa!!".
 
När jag tog tag i honom igen såg han ut som att han undrade vad jag gjorde på marken. Haha! Resten av passet skötte han sig. Efteråt fick han sig en avkylande dusch och han var faktiskt ovanligt trött efteråt. Men piggnade på sig ganska snabbt ändå och såg ut som "Men jag har inte gjort någonting, jag looovaaaar!".
 
Så nu har jag gjort det också. Ramlat av Zigge för första gången. Från skritt. Haha! Och jaa, idag är jag lite mörbultad, men det kunde vara värre antar jag. Jag är bara glad att jag lyckades slappna av i fallet men ändå hålla in armar och ben så inget hoppade ur led som det lätt gör på mig :)
 
 

Ridpasset 5 Augusti - Zigge

 
I går blev det ett spännande ridpass. Nu har Zigge landat i att vi skrittar och jaa... Han är väl rätt sugen på att göra allt annat än just skritta. När vi kom till utebanan var det två hästar till där som gick runt, oc hdet var ju trevligt. Dock kände jag att det var något på gång för Z gick och skakade på öronen hela tiden och det gör han bara när han är sådär pigg så han inte riktigt vet vart han ska ta vägen. När de andra sedan gick, då blev det protester. Vi stod på bakbenen och snurrade runt lite, vi backade i 190, vi hoppade något litet skutt.. Ja. Jag väntade mest ut honom och sen hade vi lite svårt att skritta ordentligt så det blev lite oren takt och sådär.. Men men. Jag älskar ändå att han är sådär busig.
 
Efter en stund när vi hade snurrat runt så kom gulliga Anna ut och hängde med oss. Då lugnade han sig lite, och sen kom även en ridskolegrupp med ponnyer ut på banan, då var han kolugn. Vi tog oss över några bommar igår också, och det gick bra. Men hua vad jag är nervös att han inte ska kännas fräsch. Blä. Jag hoppas verkligen att han är frisk nu, men jag vågar inte tro på det till 100% än.
 
Igår fick jag i alla fall kontakt med Koko, så förhoppningsvis kunde han komma nästa torsdag, alltså om en vecka. Det ska bli superspännande att se vad han har att säga.

Ridpasset 4 augusti - Zigge

 
Fina fina Z! Han är så härlig att skritta runt på och jobba! Som ni ser lite på skrittbilden så är han rätt ambitiös just nu ♥ Jag tror att även han har saknat våra ridpass. Igår jobbade vi en hel del med stretching i skänkelvikningar och det börjar gå riktigt bra faktiskt. Vi hade sällskap på banan av två andra hästar ett tag, och när de två gick från ridbanan blev det lite kaos. Zigge tyckte att vi skulle gå efter dem så det blev lite studs, släng med huvudet och springa. Aja baja, endast skritt är det som gäller. Men han lugnade sig lika snabbt igen och vi kunde fortsätta.
 
Dessa bilder tog Therese på oss igår. Hade jag vetat att hon skulle knäppa bilder hade jag kanske klätt på mig något finare än en pyjamas... Men men. Jag bjuder på dem, tänkte att ni ville se prinsen in action igen :)

Skåpfix in the making

 
Jag har en hel del saker i mina skåp. Det får inte riktigt plats. Men, det får ju betydligt bättre plats om man har ett system. Jag har inte haft något vidare system. Men nu har jag börjat styra upp mina skåp. Som ni ser på bilderna har jag börjat med nedre delen av skåpen. och jaa, vi får plats lite bättre redan. Mitt bästa inköp var "klädhyllorna" som är tyggrejer med små fack. SÅ grymt att stoppa in benskydd och lindor i. Någon annan som har något asbra tips på hur man kan inreda skåp på ett riktigt smart sätt?

Nya pjucks

 
Igår fick lille prinsen nya pjucks och se så stilig han blev! Hovarna såg fina ut som vanligt och det känns riktigt bra. Jag trodde att Z skulle vara lite jobbig att sko då han är så himla rastlös och dessutom har blivit lite stel. Men icke. Han skötte sig fint! Sen var det himla bra också att jag sparde hans lunch till skoningen så fick han stå och mumsa hela tiden Supernöjd! Någon annan som också var nöjd var Abbehunden.. Haha!
 
 

Veckoplanering v.32 - Zigge

Hehe jaa hörni, veckoplaneringen ser ju lite märklig ut under en konvalecens. Men något sådant här är planen i nuläget. Jag hoppas dock att vi får till en equiterapeut i veckan, men så blir det nog inte. Vi får ta det när det går. Vi jobbar mjukgörande och här ser det ju ut som att vi ska göra exakt samma grejer hela tiden, så är inte fallet. Vi jobbar med olika typer av skänkelvikningar. Sen tar vi eventuellt lite bommar på svagt böjt spår. Vi behöver stretcha ut yttre framben och se till att Z verkligen tar ut steget med det benet.
 
Nästa månag är vår 10:e skrittdag, sen får vi börja trava och galoppera försiktigt. Om jag vill och vågar. Haha! Som jag skrivit tidigare så känner jag att det är viktigare att vi tar det lugnt och försiktigt och att han känns bra hela vägen, än att stressa fram något. Vi vill ju att Z ska hålla länge ♥

Ridpasset 2 Augusti

 
Igår körde jag och Z vårt andra skrittpass. Det blev en tur på 22 minuter och vi började nu jobba med att verkligen tänja bogarna lite grann. Han var väldigt positiv och försökte inte springa iväg någon gång. Sötnosen! ♥ Men pigg är han i alla fall och jag känner att han hela tiden går och väntar på att vi ska börja trava eller galoppera. Men nej, inte än, det är ett bra tag kvar. Vi har inte bråttom att komma igång, det är viktigare att han håller sig bra. Men herregud vad jag längtar
 

Underifrån-selfie

Hur ser du ut underifrån? Såhär snygga är vi!
 

Gårdagens Zigge

 
Gårdagen till ära fick Ziggeprinsen inviga sina "nya" benlindor vi köpte på rean. Ett bar bruna med bling. Dessa hittade jag på superrean som var för ett tag sedan och då kunde jag bara inte stå emot, trots att vi inte hade användning för dem. Så nu, så fort det blev dags för ett ridpass tyckte jag att det var dags att använda dem. Och han var faktiskt rätt snygg i brunt. Vi har ju inga bruna lindor sedan tidigare så det var lite kul. Schabraket är ett gammalt som jag hade liggandes. Btw, älskar Zigges härliga uttryck på den här bilden!

När vi la på sadeln

 
Igår när jag la på sadeln på Zigge gav han mig den här blicken. I vanliga fall brukar han kunna protestera lite eller bara stå helt still när man lägger på sadeln. Men nu när det var fösta gången på typ två månader körde han den här. Jag älskar den! Det ser verkligen ut som att han säger något i stil med "Va!? Skojaru? Är det äntligen dags!?" För han ser verkligen både glad och chockad ut. Älskade knashäst! ♥

Veckoplanering v.31 - Zigge

 
Såhär blev Zigges vecka 31. Vi höll fortfarande på med promenader i början av veckan och på fredagen hade vi återkontroll med veterinärn och det gick ju himla bra. Så lördag och söndag fick vi sitta upp och skrittjobba i 20 minuter.

Den bästa utsikten som finns!

 
Känslan är obeskrivlig. Jag är så himla lycklig, samtidigt som jag är så in i h*lvete rädd. Idag fick jag äntligen sitta upp på Zigge, och att bara veta att han är så pass frisk att jag får sitta där uppe, att vi får börja jobba med saker, det är fantastiskt! Att se Zigges framåtriktade öron under 20 minuter i sträck, att se hur lugn och nöjd han var på gången efter skritturen, det är ren lycka! Men samtidigt är jag så himla rädd, så rädd att det återigen är falskt. Att han bara är frisk på låtsas. Att han om ett par dagar kommer kännas sämre. Men jag ska försöka att inte tänka så. Nu är det här ett steg på vägen mot en frisk Zigge. Om det blir att jag får kliva av och backa igen, så får det bli så. Men just nu är vi här. Och jag tänker njuta varenda sekund! Aldrig har 20 minuter skritt varit så roligt. ♥

Ridpasset 30 Juli - Avve

 
I förrgår var jag och hälsade på hos en gammal elev till mig, som jag visserligen alltid kommer se som "min" hehe, och red på hennes nya fina ponny och hade lektion för henne. Det var första gången jag såg dem tillsammans sådär ordentligt och herre-gud vilken lite sötnos! Det här är alltså Maica och Johannas lilla (stora) C-ponny Avve, 7 år. En mycket trevlig liten herre med en hel del race och arbetsglädje i sig. Det var bara SÅ roligt att både rida och se honom med Maica. Ja, ni ser ju mitt flin på bilden längst ner, haha!
 
Vi började med att jag satt upp och kände lite på honom. Johanna, som är Maicas mamma, tyckte det kunde vara bra eftersom det då blir lättare för mig att känna honom och det hålle jag 110% med om. Och som sagt, det var så himla roligt! Men det var minsann inte lätt! Det är alltid svårt första gången med en ny individ, jag är en ganska "lugn" ryttare som hellre sitter still och provar mig försiktigt fram var gränserna går och vad som händer. På just Avve kändes det som en bra taktig för han var en himla lyhörd liten häst, och det tycker jag är underbart hos en ponny. Att den är känslig för hjälperna. Vi var lite oense om hur fort det skulle gå i galoppen, och det märktes att galoppen är det han haft svårast med. Traven var han gudomlig i! Men det är ju väldigt bra eftersom galoppen är den gångart som är lättast att påverka.
 
Efter ett tag bytte jag och Maica plats och hon hoppade upp på Avve. Han var jättefin och hon var superduktig med honom! Som sagt, han är ingen lätt häst, men jag tror att hon kommer få mycket nytta och lära sig god ridning av honom. Det ska bli riktigt roligt att se hur det går för dessa i framtiden, jag hoppas ju att det blir en härlig dressyrkarriär i framtiden, även om han är en duktig hopponny! Och har jag tur kanske jag får äran att komma dit fler gånger :)