Ridpasset 29 November - Zigge

Igår blev det ett seriöst ridpass igen på min fina prins. Då han vilade dagen innan förväntade jag mig ju inte alltför mycket av passet, men det gick faktiskt riktigt bra ändå! Z kändes glad att få arbeta och var lagom på. Jag jobbade med lite förvänd galopp på serpentiner, ATTANS vad svårt det är! Sen jobbade vi mycket med tempoväxlingar, steglängd och takt i traven. Vi varierar mellan att köra "vanlig" trav, ökad trav och att sätta ihop traven så mycket vi bara kan.
 
 
 
Som ni ser på filmen så börjar vi kunna korta ihop oss lite i traven och sänka takten. Dock är det ju inte så jättehög kvalité på traven när vi travar så, men jag tänker att det kommer bli bättre och bättre. Precis som det var med den ökade traven. Förut hade vi jätteproblem med att ens länga steget någonting och vi tappade bakbenen hit och dit. Men vi kämpade på, och nu får vi ju faktiskt till dem riktigt bra emellanåt. Så jag tänker jobba på samma sätt med den kortare traven. Helt enkelt; öva, öva, öva.
 
Målet med alla tempoväxlingar är givetvis att öka registret, att faktiskt unna själv bestämma vilken steglängd vi vill rida och även farten. Men det iv också uppnår genom det här är en stabilitet i formen som jag verkligen vill ha. Att rida tempoväxlingar och att hela tiden försöka tänka på att ha formen bra och så, det gör att det blir lättare att påverka honom utan att tappa honom. Även hans styrka påverkas positivt av det här har jag märkt. Sedan jag började jobba mycket med tempoväxlingar har han börjat få bättre muskler tycker jag.

Lyckan som uppstår!

 
Glädjen i denna lilla killes ögon när man får följa med till ridhuset istället för att vara i boxen. ♥
 

Ridpasset 28 November - Zigge

Ja igår var jag ju inte så sugen på att rida, eller ens vara i stallet, men samtidigt saknade jag ju min bästa Ziggeman. Då jag var på dåligt humör kände jag att jag inte ville sätta mig upp och trimma. Jag tänkte att om det skulle gå dåligt så vil jag inte ta ut min irritation på Zigge, han har ju inte gjort något fel. Så jag tänkte att det fick bli en vilodag för Z och därmed bara promenad. Men så vet jag ju att för hans bens skull så behöver han ju få springa lite. Så jag hoppade upp barbacka och galopperade/travade lite grann. Problemet är bara att det är så fruktansvärt svårt att sitta på Z. Han är ju svår att sitta på med sadel, och utan blir det ännu svårare. Ska man dessutom försöka få honom i någon sorts vettig form så är det kämpigt kan jag säga. Men han är himla nöjd ändå. Z gillar att springa utan sadel, tihi!
 
 

Han vet hur man gör ♥

 
Som ni vet var jag ju inte på världens bästa humör igår, och särskilt inte för att åka till stallet. Men min underbara lilla häst vet precis hur man ska göra för att få mig på bra humör igensom ni ser. ♥ Lilla älskade djur!
 
Nu hoppas vi på att den här nya dagen ger ny härlig energi. På schemat för dagen står ponnycup-träningsmatch och dressyrpass med Ziggeman. Sen ska jag nog passa på att göra ingenting. Kanske ladda upp med en massa godis och skriva alla de där inläggen jag har på gång med lite tips och grejer.

Min snygga häst! ♥

Idag fick jag ett gäng bilder av bästa Sofie. Dessa är tagna på tävlingen förra helgen, och jag måste bara säga det. Hur snygg är min häst egentligen!? ♥ ♥ Och Sofie är så grymt duktig på att fånga honom på ett fint sätt. Vad jag är stolt över Zigge! Här får ni några. 
 

Hoppasset 27 November - Zigge

 
Igår var det fredag och jag körde därmed ett hoppass á la tradition. Dagen till 
ära hade jag planerat en övning som är det svåraste jag vet! Omhoppningssvängar. Jag återanvände en gammal övning från en hoppträning jag red för Bosse för något år sedan. Ni ser den här på bilden.
 
Själva passet gick inte jättebra. Jag var lite stressad då jag hade gjort ett panik-inhopp på ridskolan och tagit två lektioner och sen hade jag full rulle med saker och skulle ju hinna bli klar till 22.00 då det är tiden som jag fått att vi bör släcka stallet. Men jag hann! Typ... 22.03 släckte jag stallet och då var allt klart. Sen plockade jag bort bommarna efter det. Heja heja! Men såklart påverkar det ju kvalitén på min ridning. Och att jag dessutom var lite pirrig då jag inte egentligen gillar omhoppningssvängar.
 
Hur som helst, vi la hindrena lågt nu och jag började med att bara hoppa lite linjer. Tog de två oxrarna på diagonalerna som en åtta och sen hoppade vi långsidan. Vi fick inte riktigt till det så bra som vanligt, så jag valde att inte höja upp hindrena så mycket sen.
 
Omhoppningssvängarna vi körde var att jag hoppade hinder 5 uppåt, och sen vände höger innan hinder 1 och 2 och hoppade hinder 3 nedåt. Så det blev helt enkelt en tight sväng till 3an. Det gick ändå förvänansvärt bra och jag känner att jag måste göra det här igen snart. Nu låg inte hindrena högt alls, jag tror jag hade oxrarna på ca 90 bara och omhoppningshindrena låg lägre. Men, det viktigaste var egentligen att känna att vi faktiskt klarar det och att se att Z inte stannar när jag gör sådär. Sen när det blir högre kommer det såklart att kräva ännu mer tryck och bibehållen galopp i svängarna, men det ska vi nog kunna hitta. Vill man så kan man som ni vet!
 
Idag när jag ska till stallet är planen att rida ett joggingpass bara på Z, men det är så jäkla tråkigt med vissa personer i stallet så jag känner bara att jag inte ens vill åka dit, så kanske blir det endast en promenad med honom ute så jag slipper dem. Undra om Zigge kanske borde få flytta till ett trevligare ställe. Men samtidigt så tycker jag så mycket om de flesta i stallet och jag skulle sakna dom så otroligt mycket. Synd bara att några få tycker så otroligt illa om mig och mitt sätt att ha häst på. Men alla tycker vi olika såklart.

Ridpasset 26 November - Zigge

 
Jag upptäckte nu att jag missat att skriva om torsdagens ridpass, haha! Men här kommer en liten text om det.
 
Jag och Zigge tog ännu ett dressyrpass och han var ju så himla fin på onsdagen, så jag hade väl förväntningarna både på att det skulle gå skitbra, men även att jag säkert inte skulle få till det riktigt lika bra nu. Men han var SÅ fin! Vi började med viktbootsen och körde 4 minuter högervarv och 6 minuter vänstervarv. Sen körde vi lite galopparbete och lösgjorde, lösgjorde, lösgjorde. Jag har fått en ny favorit där. Att rida skänkelvikningar i galopp. Jag kör undan för innerskänkeln först, sen för ytter, sen inner igen osv, som en sax. Det blir så himla bra! Han blir liksom mellan skänklarna då.
 
Sen jobbade vi lite med serpentinbågar i galopp också, där vi då går till förvänd i varannan båge. Det är också himla nyttigt faktiskt, för jag tvingas sitta ordentligt i sadeln och även att jag måste möta upp med skänkeln och rama in ordentligt så vi vet vart vi ska. Jag är typ asladdad inför att rida MsvC:2 nu, haha! Det är därför jag börjat öva dessa serpentiner. Längtar till 6 december!

Den närmaste framtiden

 
Efter helgens tävling blev det lite tomt i planeringen. Senaste tiden har jag ju gått och laddat inför den tävlingen och allt upplägg har varit fram till och med den. När tävlingen var över kändes det därför lite tomt och jag sa till och med "Jaha, då har vi en lite lugnare period framför oss nu då". Men det stämmer ju inte alls! Vi har verkligen inte en lugnare period framför oss än, utan har två tävlingar kvar att ladda upp för! Hurra!
 
Jag bara älskar att ha någonting att se fram emot och träna för. Det känns som att varje ridpass blir så mycket mer betydelsefullt när jag har ett mål och en plan. Självklart tänker jag dela med mig här på bloggen om vad som gäller framöver nu.
 
Den 6 december är det KM i dressyr och den 13 (tror jag) december är det KM i hoppning. Så nu blir det att planera ridpassen utifrån det här. Utöver det så har jag också lånat ut en KM-start på Zigge till Elin som hoppat honom en Pay & Jump tidigare, så hon måste få rida honom också. Hennes häst Tage är inte helt igång till vårt KM i hoppning och då tyckte jag att hon ändå skulle få vara med. Då hon ridit Zigge lite och gör det bra så kändes det som en kul grej att anmäla henne på honom.
Elin kommer hoppa 90 cm med Zigge och jag har planerat att hoppa 100 cm, dock verkar alla anmäla sig till 90 oavsett vad man tränar på, så kanske ska man ändra och hoppa 90 i alla fall, hehe! Närå, jag vann KM i hoppning förra året, och jag har inget behov av att vinna det igen. Självklart vore det jätteroligt, men inte till varje pris. Ett tag såg det ut som att jag inte ens skulle kunna vara med i KM i hoppning då vissa deltagare ville ändra reglerna så att bland annat jag skulle behöva hoppa högre än jag ens hoppar på träning, men så blev det som tur var inte. Nu känns det ändå som roliga regler där många kommer kunna vara med. Superkul och jag hoppas att det blir en rolig dag med bra stämning precis som förra året.
 
Det jag kanske allra mest ser fram emot är nog ändå KM i dressyr. Även det vann jag ju förra året (Jag veeeet, vad galet!!) och i år har jag inga direkta chanser att vinna det heller. Men även där känner jag att jag inte har något behov av det, det verkar finns ett helt gäng med folk som SÅ gärna vill vinna, så det får de gärna göra om det betyder så mycket. Jag vet hur det känns, för mig betydde det otroligt mycket att vi vann KM förra året, trots att jag inte hade en tanke på att det ens var möjligt.
 
Att jag inte har några direkta chanser att vinna KM i år är för att jag kommer behöva starta MsvC:2 då det hösta jag startat på tävling är det lägsta jag får starta på KM. Och Msv:C2 är fasen inte lätt och är inte direkt ett program som passar mig och Zigge. Förra året fick jag starta vilket program jag ville då jag inte hade tävlat, och då startade jag ju LB:3 vilket var nivån vi faktiskt låg på då.
Självklart hade det varit roligt att ha chans på att bli Klubbmästare i år igen, men faktum är att det ändå på något vis känns som en vinst att faktiskt behöva starta MsvC. Tänk vilken utveckling vi gjort detta år, trots den flera månader långa skadan. Jag skulle ju från början ha som mål att lyckas rida LA:1 godkänt och nu har vi blivit placerade minst en start 5 av 6 tävlingar och alla 6 starter vi gjort i LA har varit på minst 63%. Ahh, bästa häst! ♥ Dessutom känns det rätt schysst att vi kommer vara det ekipage som måste starta näst högsta eller till och med högsta programmet i det här KM:et (beroende på om duktiga Nussan är med eller inte) Vem hade trott det när jag köpte Z för 14 månader sedan. Tihi :)
 

Vem är det?

 
 
Jag har fått en fråga här på bloggen om vem det är som hjälper mig så mycket i stallet med att filma/fota och även att ta hand om hästarna så att jag hinner rida två hästar flera gånger i veckan trots att jag slutar sent om dagarna. Då jag även förstått att folk i min närhet undrat över det här så kan vi nu reda ut det i form av ett inlägg.
 
Som ni vet har jag en egen häst, Zigge (Inzaghi) och förutom det rider jag även Dido (Mrs Dido xx) en hel del. Jag jobbar heltid som ansvarig för värdskap och entré på ett Science Center. Det innebär att jag har hand om en personalgrupp, jag sätter delvis vad vi ska ha för aktiviteter för besökarna och jag har hand om en massa rutiner för arbetsmiljö och miljö, underhåll av vissa utställningar, utbildning och fortbildning av personal, rekrytering och även direkt arbete ute på golvet. Det innebär att jag är tillgänglig för mitt arbete och min personal ungefär 100% av min tid, varje vecka, dygnet runt. Utöver det arbetar jag lite som ridlärare när de behöver en extra vikarie och jag coachar även två ponnycupslag. Och juste, jag håller också en del privatlektioner och rider enstaka tillfällen på andras hästar.
 
Jag skulle nog kunna lägga till lite fler grejer till ovanstående, men det är det jag gör främst. Men självklart försöker jag också hinna med att träffa min sambo Jonn, och mina vänner och familj. Som ni hör är det en hel del saker på min att-göra-lista varje dag, varje vecka. Jag får ofta höra "Hur hinner du allt!?" och jag kan säga att jag många gånger har ställt frågan till mig själv, och det enda svaret jag kan ge er är att vill man så kan man. Men självklart har jag mycket hjälp runt om mig också. Jag har en fantastisk sambo som inte gnäller på att jag kommer hem sent, och han lagar den godaste maten som han ofta får äta ensam eller alldeles för sent. Sen har jag också fantastiska stallkompisar som hjälper mig när det kör ihop sig.
 
Utöver det finns det två(eller ja, tre) stora hjälpare i mitt liv just nu. Dels är det Susanna och Vendela som äger Dido som ofta hjälper mig att mocka och fixa påsarna åt Dido för att det ska ta mig mindre tid. Sen har jag också Jimmy som är en person jag känner genom gemensamma vänner. Han hänger ofta med mig till stallet och hjälper mig med allt möjligt. Han packar påsar, han fyller vattenhinkar och han filmar/fotar och klär på och av Zigge och jaa, lite allt möjligt. Sen vem som fotar alla de fina bilderna på hästarna så är det oftast Sofie eller hennes mamma Kicki. Det är just nu framförallt de här människorna som gör att jag kan få ihop det här lyxlivet jag lever. Så tusen tack fina människor för att ni finns runt om mig, Zigge och alla andra i #teamZigge! ;) ♥

Ridpasset 25 November - Zigge

 
 
Efter onsdagens rent av skitdåliga ridpass kände jag mig rätt taggad på att sitta upp på torsdagen och helt enkelt göra om göra rätt. Och VAD JAG ÄLSKAR MIN HÄST! Man kan alltid lita på att han dagen efter ett kämpigt pass går in och levererar ett kungligt pass med härlig känsla och samarbetsvilja! Underbart!
 
Jag blev också väldigt glad igår under ridpasset, för nrä jag red runt och Zigge kändes rätt arbetsvillig och härlig så fick jag en jättefin komplimang av min stallkamrat som också red runt. Hon sa "Åh, ni är så duktiga!" och det gjorde verkligen mig så himla jätteglad! Vi hästmänniskor är generellt sett rätt dåliga på att ärligt ge varandra uppmuntran tycker jag. Men när de kommer sådär utan att man tänker på det eller är beredd på det, då ger det väldigt mycket! Tack fina du! ♥
 
Hur som helst, nrä jag hade värmt upp honom klart pausade vi lite och sen jobbade vi med lite olika saker. Det mesta fungerade liksom och dom passen tycker jag att man kan hantera på två sätt. Ibland låter man allt bara fungera, man tar tillfället i akt att få känna sig duktig och framförallt låter hästen få känan sig duktig och att det är lätt och roligt. Och vissa pass tar man tillfället i akt att öva de lite svårare delarna. Igår var ett sånt pass. Det var SÅ kul!
 
Vi jobbade lite med sidvärtsarbete i galopp och gjorde även ett par fina byten som ni ser på filmen. Sen fick vi även till en riktigt bra travökning på diagonalen som vi har lite svårt med, det är mycket lättare på böjd linje än på rak. Vi jobbade också med tempoväxlingar i traven och att korta och länga steget. Fokus den hrä gången var att korta steget utan att spänna ihop allt för mycket och att ändå hålla bjudningen. Vi är inte världsbäst, men det börjar komma! Så duktig häst!
 
I slutet när vi travade av så såg han så himla nöjd och glad ut. Älskade häst! ♥

Ridpasset 24 November - Zigge

 
Dagen efter tävlingen, alltså i måndags, fick Zigge vila. Då tog vi bara en promenad ute i mörkret på kvällen. Han kändes himla nöjd med det faktiskt, även om jag vet att det inte är hans favoritgrej att vila. Igår satt jag upp igen och kände mig toktaggad. Jag hade inte träningsvärk som jag trodde jag skulle ha efter tre starter, så jag var asladdad.
 
Men oooh så fel jag hade. Jag hade visst träningsvärk. I ljumskarna. När jag skulle sitta ner i traven på Ziggemannen var det helt omöjligt. Dessutom var han alldeles jättepigg och ofokuserad och det kanske itne är så konstigt när han hade vilat dagen innan plus att jag var stel som en pinne. Näej, inte världens bästa pass.
 
Hur som helst, vi började med vikterna för att få igång de där frambenen och sen joggade vi mest i trav och galopp och försökte få galoppen rund och lite framåttänk. Efter att ha joggat runt kände jag att det nog skulle bli svårt att få til lett asbra pass, men jag försökte ändå göra mitt bästa. Vi gjorde lite tempoväxlingar i trav som ju är något som faktiskt får igång Zigges arbetsvilja väldigt mycket nu, och sen försökte jag tänka lätt i handen.
 
Vi kom inte direkt långt det här passet, utan jag kände att det inte var någon idé att stressa upp sig över att vi inte fick till det helt, utan valde att istället för att göra något mer avancerat så travade/galopperade jag mest runt och ställde lite höger, ställde lite vänster... Så näej, ingen grand prix-feeling igår, men kanske idag! :)
 
 

Söndagens MsvC:1 - Dido

 
Ja vad ska man säga hörni. Det här var en superrolig start, men med vissa kaosinslag, haha! Det här måste vara den svåraste ritten jag någonsin ridit i dressyren och jag har aldrig varit med om en så svår framridning. Men vi lägger den här starten på erfarenhetskontot och jobbar vidare.
 
 
Framridningen
När vi kom in på framridningen var det lite smårörigt tyckte jag nog, men inte så farligt. Jag och Dido började jogga igång och det kändes helt okej. Hon var lite spänd, men ändå hanterbart. Efter att vi hade galopperat och nästan blivit påridna tre gånger av samma ryttare som bara tittade på sin hästs huvud så blev hon rätt spänd och laddad. Det gick bara snabbare och snabbare och jag kunde inte sitta ihop henne som jag brukar kunna. När vi stannade för att ta av benskydden så kom det in en häst som nästan gick in i Didos huvud och efter det fick vi liksom inte till någon avslappning alls. Det var bara full fart och noll kontroll, haha!
 
Ritten
När jag gick in på banan tänkte jag bara, ja, allt över 45 % är nog bra idag. Undra om man kan få extra tröstpoäng för att hästen inte går ett steg i form. Men faktiskt blev hon lite lugnare och mer fokuserad när vi kom in på banan, men det var ändå sjukt svårt att inte fara iväg i 190. Som ni ser på filmen gick det inte alls bra och det var många stora missar plus det att hon var så himla spänd hela programmet. Bitvis fick vi några ljusglimtar och några 6or, 6,5or och någon 7a, men det räcker inte långt när en del annat landar på 4,5 eller 3, hehe! Mestadels har vi 5,5or ändå, så det finns ju verkligen förbättringspotential.
 
Som jag sa innan, jag var till 110% inställd på att vi inte skulle bli godkända, men det gjorde liksom ingenting. Det var faktiskt roligt ändå och vi är en erfarenhet rikare. Nu behöver vi bara gå in på sånt här lite oftare så vi lär oss hantera det. Heja heja! V & S (ägare till Dido) säger att hon inte blir lika taggad och stressad på bortatävling, så vi får väl kanske prova det med. Det här älskar jag, nu har vi ett mission! Vi bara ska rida en bra tävling i avslappnat härligt mode!
 
Slutpoängen
Gångarter 6 / 12
Framåtbjudning 5,5 / 11
Lösgjordhet 5 / 10
Ryttarens sits och hållning 5,5 / 16,5
Korrektheten 6 / 12
 
Totalpoäng; 251,5 p 53,511%
 
Tankar om slutpoängen
Ganska asdåliga poäng får man ju ändå säga, haha! Men... Med tanke på utgångsläget så känner jag att det inte spelar så himla stor roll. Jag hade inte kunnat göra så värst mycket åt det hela. Vi får ta nya tag och komma igen helt enkelt!
 
Slutkommentar
Tyvärr ej eftergiven i större delen av programmet. Försök rid mer bakifrån fram till en stilla hand. Lycka till!
 
Tankar om slutkommentaren
Jag instämmer så himla väl här. Som jag skrev tidigare kunde jag dock inte göra så mycket mer än att bara vara där, för minsta lilla jag gjorde så gick det bara fortare och fortare. Men, som vanligt har domaren rätt, jag behöver rida henne mer bakifrån och til len stilla och mjuk hand. Dock var läget lite svårt just den här gången.
 
Domare var Berit Norberg

Ponnycupsmatch i hoppning nr 4 av 10

 
I lördags var det ponnycupsmatch igen! Dne här gången på bortaplan mot Nynäshamn. Superkul! Jag hade en väldigt hetsig dag och stressade som en galning för att hinna med allt, men som tur är så är mina cupare så grymt duktiga att de inte påverkas så mycket av att jag är en stressbomb.
 
När jag kom till Nynäshamn hade hemmalaget precis börjat rida fram och jag fick en lista med alla ponnyer och en kortare beskrivning. Perfekt! Direkt när jag tittade upp och såg ponnyerna blev jag alldeles varm inombords. Vem sprang runt där nere om inte lilla söta Winston! Den lilla gula ponnyn ni ser som nummer fyra på bilden här ovanför. "Jaha?" tänker ni... Vem är det då? Jo, det är en liten ponny som stod i samma stall och ägdes av en person som hade Fiffi, en unghäst jag red för 5-6 år sedan. En av mina stora kärlekar i hästvärlden och som jag lärde mig otroligt mycket på. Där bodde alltså även lilla Winston som var en riktig charmknutte. ♥
 
Hur osm helst, när jag kommit över mitt lilla moment av minnen så kunde jag börja fokusera på uppgiften. sätta upp rätt ryttare på rätt häst. Den här gången var det inte helt lätt kan jag säga. Det var ett gäng ponnyer som var ganska mycket annorlunda från de ponnyer vi har hemma, me ninnan det var dags för första start hade jag fått ihop en preliminär plan. Det blev även så sedan.
 
Nynäshamn var jätteduktiga och fick till många fina rundor och alla var felfria. Superkul! Självklart blir man ju lite pirrig som bortalag då för då vet vi att vi som bäst kan göra matchen oavgjord och att vi då måste ha minst fem felfria rundor. PIRR!
 
När vi fick ta över hästarna gick vi ner ohc värmde upp. Jag var riktigt nöjd med uppsättningen av ryttare. En ryttare fick det lite kämpigt för dagen med en häst som hoppade av väldigt stort om hon kom fel och då sköt henne ur sadeln så hon höll på att få tugga grus två gånger. Då gjorde vi ett litet stopp, pratade igenom vad som hände och vad vi måste ändra och sen körde vi igen. Själva rundan gick sedan bättre.
 
När vi körde igång började det jättebra för första ryttaren. Hon fick till två jättefina språng med lille Winston och sen på tredje hindret gjorde han som jag minns att han gjorde en gång förr. Han hoppade rätt fint, men drog sen ner huvudet och stannade så det blev en avåkning. Tusan. Men hon satt upp och red klart rundan jättefint, klockrent faktiskt. Men nu blev det nervöst!
 
Andra starten ut hade på förmiddagen varit och sytt sitt finger, så hon hade ingen känsel där, men vill man rida så vill man rida, haha! Hon fick i alla fall till en jättefin klockren felfri runda! Start nummer tre satt på en inte så lätt ponny, mne hon lyckades lotsa runt den och även hon bli felfri.
 
Start nummer fyra satt på en racerponny och det är tur att vi har den där orädda ryttaren som bara kör. Det blev också en felfri runda. Start nummer fem fick hoppa lite högre och det var också hon som haft lite svårigheter på framhoppningen. Hon fick till en jättebra runda och det hindret som varit problem på framhoppningen var det bästa nu! Underbart! Med sista ryttaren kvar visste vi att det nu var hon som skulle avgöra. Antingen skulle det bli en oavgjord match och vi då får med oss 1 poäng hem, eller så skulle det bli en förlust. Gissa om jag var nervös?
 
Såklart höll hon nerverna i schack och red en jättefin runda som också blev felfri och även tog hem dagens silvermedalj. Så roligt! Så det blev alltså en oavgjord match och vi fick därmed med oss 1 poäng hem i cupen. Heja SRK!

Söndagens MsvC:1 - Zigge

 
Men alltså, hur pirrigt och hur galet var det inte att jag faktiskt startade MsvC på Zigge på riktig tävling!? Innan han skadade sig skrev jag ju ner lite mål för 2015 och då var ett av de högt satta målen att starta en MsvC på godkänd procent, antingen på tävling eller på Pay & Ride. Nu med flera månaders skadetid så ligger vi ju lite efter träningsmässigt mot det målet. Men som jag sa när jag valde att behålla anmälan i den här klassen "Vad är det värsta som kan hända!?"
 
 
Framridningen
Framridningen till den här klassen var inte bra alls. Jag var stressad och fick alldeles för lite tid på mig. I och med att jag var placerad i LAn så var jag ju inne på prisutdelning innan MsvC började, och då gjorde det att jag inte alls hann värma upp Z i tid. När jag väl sprang in på framridningen så var jag stressad och spänd, inte det bästa upplägget direkt. Jag joggade igång honom men hann inte så mycket mer än att rida lite i alla gångarter innan det var dags att starta. Usch.
 
Ritten
När jag väl skulle in i ridhuset började det med att Z inne ville gå in i ridhuset. När han gör så, då vet man att han är nervös och att han kommer vara lite extra spänd och laddad. Med andra ord, lite okontakbar och svår att få fokus från. Dessutom kan han lägga sig till med "Åh matte, det här kan jag!" och så bara gör han något han tror är rätt. Men men, det känns som ett lyxproblem att hästen blir lite för glad.
 
När jag väl fick startsignal var han fortfarande spänd som en fiolsträng och jag tänkte "Det är bara att köra!". Sagt och gjort så vände vi upp och började. Det blev väl sisådär , men på det stora hela är jag jättenöjd. Med tanke på hur spänd han var så var det så svårt att sitta ner och jag belv sjukt trött i magmusklerna. Det gör att vi tappar en hel del. Sen fick vi också ett byte på en kort diagonal där vi egentligen inte borde ha ett byte på. Galoppen är ju vår styrka! Det gjorde att vi fick en 3a på det momentet och det satt ju inte så fint. Dessutom svider det ju lite extra när vi nu var endast 3,5 poäng ifrån en godkänd ritt, men det är sånt som händer.
 
Mest nöjd med under ritten är jag nog ändå med att både jag och Zigge hade så himla kul! Men i övrigt känns det himla bra att vi fick en 7a på mellangaloppen. Det är ju något vi verkligen har övat på så det är superkul! Även att vi satte en 6,5a på ett enkelt byte (det som jag på träning tyckt varit det svåraste, alltså från höger till vänster) känns fantastiskt! Vi har ju jättekämpigt med avbrotten från galoppen, så att sätta en 6,5a känns grymt! Egentligen är jag rätt nöjd med det andra bytet också faktiskt. Dock tappade vi helt framdelen i avbrottet, så det blev ju dåliga poäng, men jag är nöjd med att han var lydig och tänkte rätt. Något jag också känner är roligt är att iv satte en 6,5a på halten och ryggningen (!!!) Vi är ju inte alls bra på ryggningar i och med Zigges stackars bakben, men en 6,5a är grymt! När den dessutom ses från sidan! Och i MsvC! Tjiho!!
 
Som summering av min och Zigges MsvC-debut kan man väl säga att det blev en hel del missar och att det var svårt, men vi är int ealls helt ute och cyklar. Det kommer kunna bli bra! Bitvis får vi fina poäng och bra kommentarer. Min insats är som vanligt när jag i huvudet tycker att det är lite för svårt. Jag gör som bäst ifrån mig på de delar som jag tänker "det här kommer inte alls gå bra". Förmodligen för att jag i de momenten slappnar av och kör på att det får bli som det blir, och då går det oftast vägen.  Så nu blir det att fortsätta kämpa vidare! 6 december startar vi MsvC igen, och då ska vi ha bättre procent!
 
Slutpoängen
Gångarter 6 / 12
Framåtbjudning 6 / 12
Lösgjordhet 6 / 12
Ryttarens sits och hållning 6 / 18
Korrektheten 6.5 / 13
 
Totalpoäng; 278,5 p 59,255%
 
Tankar om slutpoängen
Om mna går efter de allmänna intrycket så var det faktiskt en godkänd ritt! Dock fick vi ju en del missar och det är klart att där tappar man ju poäng. Det känns givetvis lite surt att hamna så precis under målsnöret, men deät r bara att kämpa på och vara ännu bättre nästa gång! Vi hade ju faktiskt en lite kämpigare dag med lite dålig form för att vara oss, och då är det ändå JÄKLIGT bra att få den här slutpoängen som vi fick. Jag är SÅ nöjd! Jag visste ju redan innan att iv inte skulle lbi godkända, men jag hade nog mera tippat på att iv skulle landa på ca 57-58 procent om allt gick så bra det bara kunde, så det känns underbart att vi fick 59,255% när jag tyckte att det gick sisådär.
 
Slutkommentar
Mjukt ridet, önskar mer lätthet i framdelen för bättre bärighet. Lycka till!
 
Tankar om slutkommentaren
Att få kommentaren "Mjukt ridet" känns underbart! Jag vill vara en mjuk ryttare. Jag önskar också mer lätthet i framdelen så kommentaren känns mitt i prick som vanligt.
 
Domare var Berit Norberg

Söndagens LA:3 - Zigge

 
Åh vilken dag vi hade igår! Tänk att det här är min alldeles egna häst! När de presenterade Zigge igår och sa "Hästen ägs av ryttaren" så blev jag alldeles varm i kroppen. När jag köpte Zigge fick jag några kommentarer om att jag kanske borde köpa en högre utbildad häst eller en häst med mer kapacitet, men jag köpte honom med motiveringen att jag trodde att jag skulle kunna ha väldigt mycket kul med honom. Tänk så rätt jag hade! ♥
 
 
 
 
Framridningen
Jag såg till att ha lång tid på mig på framridningen, så att jag kunde ta det lugnt och i min egen takt. Zigge behöver ju skrittas fram ordentligt och sen tar det ett bra tag att få honom varm i hela kroppen. Eftersom jag skulle rida två klasser efter varandra tänkte jag att jag rider fram ordentligt till LAn, som är den "viktiga" klassen som jag tänkte satsa på, och sen joggar jag mest igång honom igen till MSVCn så får den starten blir som den blir. Jag la upp framridningen ungefär som ett vanligt ridpass. Började med att jogga i trav och galopp och sen tog vi lite förvänd galopp. Därefter jobbade vi i trav med lite tempoväxlingar, och sen i galoppen försökte jag få honom lite lättare och inte lägga sig på i handen, och framförallt att jag inte ska bära runt på honom.
 
Ritten
När vi kom in på banan taggade Zigge igång lite, men så fort vi fick startsignal stängde han som vanligt av lite granna. Men det här kan ändå ha varit den absolut roligaste starten jag någonsin gjort med Zigge i dressyren. Han var så lycklig! Det kändes som att han hela programmet gick och väntade på signaler från mig om "vad ska jag göra nu" och det är en underbar känsla! Dock blir det svårt när han inte riktigt tar hjälperna ändå, men vi får jobba vidare på det.
 
Det jag är allra mest nöjd med i ritten är att vi har lycksts dra upp poängen rejält på de delar vi brukar ha sämst på. Mellangångarterna brukar vi ju få 5 eller 5,5 i traven och 6 i galoppen. I det här programmet fick vi 6 och 6,5(!!!) på traven och 6,5 och 7 (!!!) på galoppen. SÅ himla nice! Vi har ju verkligen övat på att öka registret så det kändes fantastiskt att få ett kvitto på att vi är på rätt väg. Skänkelvikningarna fick vi 7 på båda vilket också kändes underbart! Hela travprogrammt låg 0,5-1 poäng högre än vanligt på nästan varje bedömningspunkt och det känns grymt!
 
Det jag är mindre nöjd med måste nog bli galopprogrammet. Vi är ju som bäst där vanligtvis, och bitvis var det riktigt bra där, men bitvis var det betydligt sämre. Mycket tror jag handlade om att han för dagen blev lite låg i formen (det kände jag att jag fick jobba mycket med redan på framridningen) och då grävde vi ner oss lite och när jag försökte lyfta upp honom hamnade han istället lite bakom. Men men, det är bara att köra vidare.  Förvånande nog fick jag också en 7,5 på bedömningen som är ett avbrott till trav och en fattning från trav. Våra två svagaste delar med galoppen, så det var ändå vissa ljusglimtar ändå!
 
Slutpoängen
Gångarter 6,5
Framåtbjudning 6,5
Lösgjordhet 6 / 12
Ryttarens sits och hållning 6,5 / 19,5
Korrektheten 6.5
 
Totalpoäng; 227,5 p 65,000%, Det räckte till en 4:e placering
 
Tankar om slutpoängen
Rättså jämnt kan man väl säga. Vi fick ju 65,000% och det visar ju sutpoängen ganska tydligt. Det som är sämst är ju lösgjordheten och det är ju bara att kämpa vidare med. Det är ju det vi har lite svårt med, så det är bara att jobba vidare.
 
Slutkommentar
G. jämn uppvisning, blir ngt låg i formen, önskar lite med lätthet i framdelen. Lycka till!
 
Tankar om slutkommentaren
Jag håller till 100% med i kommentaren. Det ar ganska jämnt, inget som stack ut direkt. Det var faktiskt jämnare än det brukar i och med att travdelen var lite bättre än vanligt. I och med att vi fick lite låg och tung framdele så blir det inte bättre än såhär. Så nu jäklar är det bara att heja oss!
 
Domare var Berit Norberg

Älskade hästar!

 
Underbara dag! Det här har varit en helt fantastisk dag! Men OJ vad jag är trött nu! Självklart kommer jag lägga upp inlägg om hur varje start har gått, men som sammanfattning kan jag väl säga att jag är nöjd med dagen! Vi har helt klart haft både medgångar och motgångar under dagen, men genomgående för hela dagen är att jag har haft så jäkla kul! Nu känns det lite tråkigt att dagen är över, men förhoppningsvis kommer det fler såna här dagar!
 
Zigge är nu tillbana på banan med besked och tog en 4e placering i LA:3 på 65,000%. I MSVC:1-debuten satte vi 59, 255&, alltså endast 3,5 poäng ifrån godkänt och jag är SÅ nöjd! Vi fick tyvärr ett omslag i galoppen vilket resulterade i ca 3,5 poängs neddrag, så det var nära! Dido och jag fick det väldigt kämpigt och jag har nog aldrig i hela mitt liv suttit på en så laddad häst som henne! På framridningen var hon så himla laddad och även himla spänd! Jg fick göra det bästa av situationen och vi fick ändå till det bättre på banan än på framridningen, så jag är nöjd. Jag visste ju redan när jag anmälde mig att vi inte skulle bli godkända, men vi ska öva! Den här gången skrapade vi ihop hela 53,511%. Haha! Imponerande va? Men vad är väl en 70%-ritt ;)
 
 

Så tror jag om våra starter

Jag tycker alltid att det är roligt att skriva ner lite tankar inför våra starter i dressyr, så här tänkte jag nu göra det.
 
 
 
Zigge LA:3
Jag älskar ju det här programmet, och det passar även Zigge. Vi är bra på förvänd galopp, så det tror jag att vi kommer få bra poäng på om vi bara lyckas hålla det så bra vi kan. Jag tror även att vi kan få riktigt bra på den längda formen om jag bara sköter mig. Ryggningen kommer vi inte få så bra på, men en 5a känns det som åtminstone. Vårt rekord i LA:3 är ju 66,000% och målet och förhoppningen är väl såklart att kamma hem en ännu högre procent, men det veti tusan om vi grejar. Men oj vad jag ska kämpa för det!
 
 
 
 
Zigge MSVC:1
Åh så pirrig jag är på det här. Det hrä är ett riktigt svårt program för oss. Zigges fördel vid programridning är ju att han är ganska stadig och jämn och det kan man plocka bra poäng på. I det här programmet är det ju dock lite svårare rörelser med för oss. Öppna och Sluta har jag ingen aning om hur det kommer gå. Emellanåt tycker jag nog att vi får till bra sådana, men det är ju inte lätt. Det blir ibland lite stretigt och missförstånd också, så det kan landa på vad som helst. Mellan och ökad trav är bara att säga tack och godnatt på. Vi är inte bra på dessa, och tyvärr är det ju dessutom en helt egen bedömningspunkt för just övergångarna mellan dessa. Jag ska givetvis satsa, men jag tror vi kommer få max 5or på dom. Skritten ska jag bara se till att sätta. Den ökade skritten brukar vi ju kunna få rätt bra på och den är gånger två i det här programmet. Vore trevligt. Galoppen hoppas jag att iv kan hämta hem de poäng vi tappar från traven. De enkla bytena får bli som de blir. Det är SVÅRT och vi ska göra vårt bästa.
 
Dido MSVC:1
Om jag är pirrig för att rida Zigge så är jag svimfärdig för starten med Dido, haha! Dido är en av de svåraste hästarna jag ridit i hela mitt liv, just för att hon är så känslig för allt, både mina hjälper men också det osm händer runt omkring. Jag vet att om vi verkligen får till det så som vi ibland kan, då kan vi klara godkänd procent, men risken är nog mycket stor att vi landar en bit under. Men det som är så fantastikt är att jag vet att jag kommer ha en jätterolig ritt, oavsett hur det går. Vår svårighet under programmet blir att hitta det avslappnade, mjuka, lösgjorda läget och att behålla det genom hela bedömningspunkter. Ofta när vi får till något riktigt bra så får vi en liten miss eller spänning i slutet eller början av bedömningspunkten, och då dras ju hela den ner. Så jag ska verkligen jobba för att slappna av och bara tänka att jag lotsar runt henne lite mysigt. Haha! Jag har ingen aning om vad för specifika grejer som kommer gå bra och mindre bra, men jag hoppas att vi kan sätta öppnorna och slutorna. Det vore himla trevligt. Sist när vi red Pay & Ride så fick vi ju faktiskt riktigt bra där. Skritten vet jag att vi kommer få sämst på, men jag ska göra allt i min makt för att få till det från avsaktningen och genom hela ökade skritten, för den biten är samma bedömningspounkt och den är gånger två. Sen ytterligare en utmaning för mig blir att inte bli för trött.
 
Det var lite tankar om starterna, men vi får se vad som händer. Givetvis kommer jag utgå från att vi ska rida grymt bra och att allt bara ska funka! Ohh, pirr i magen!!!
 
Om ni vill följa våra resultat har ni länken till tävlingen HÄR, och jag startar alltså LA:3 och MSVC:1

Ridpasset 21 November - Zigge

 
Inför ridpasset med Zigge kände jag att jag inte hade så höga förväntningar. Med tanke på hur bra insats jag gjorde tidigare under dagen med fina D så kände jag att passet förmodligen skulle gå lika illa... Men oj så fel jag hade! Zigge var på topphumör och var faktiskt riktigt fin!
 
Jag red honom i en ganska låg form mestadels och så gjorde vi lite programdelar, framförallt de jag ska rida imorgon som jag har lite svårare med. Skänkelvikningar (gjorde han sjuukt bra!) och öppna/sluta... Ryggning... Halt från galopp och även enkla byten. Det mesta gick rätt bra, helt klart över förväntan. Så himla roligt!
 
Jag avslutade passet med att rida igenom hela MSVC:1 och det gick toppenbra! Lyckas vi göra om den ritten imorgon på banan så tror jag faktiskt vi skulle ha chans på godkänd procent! Åh, det ska bli så roligt och jag är så himla nervös! Jag har en film från den programritten, jag publicerar kanske den senare beroende på hur det går på tävlingen ;)
 
Btw, tycker ni inte att Z börjar få upp lite muskelmassa igen? Fina, fina Z ♥

Ridpasset 21 November - Dido

 
Jaha, vi får hoppas att tävlingen går bättre än lördagens ridpass. Herregud vad dålig jag var med Dido. Stackarn. Jag tror på riktigt att det var vårt i särklass sämsta ridpass någonsin. Till en början kändes det väl typ okej, bitvis ganska bra. Sen tror jag att jag blev stressad då jag bara såg klockan ticka på i full fart, oxh då tror jag att jag blev spänd och ofokuserad. Det förs ju direkt över till känsla Dido som ju inte kan rå för att jag har lite för mycket att göra om dagarna.
 
Hur som helst, vi fick inte riktigt till det, men så kan det vara. Har jag tur är hon jättefin på tävlingen istället, haha! Jag ska i alla fall se till att ha lång tid på mig så jag inte behöver stressa med henne inne på framridningen. Hua, såhär dålig är inte jag!

Ridpasset 20 November - Dido

 
Igår fick jag lite hjälp av Annelie under ridpasset med Dido. Det var välbehövligt och himla nyttigt! Jag fick jobba precis som jag brukar, men ännu lite mer. Alltså att få henne lugn, sänka henne i formen på yttertygeln och böja runt inner.
 
Det jag fick med mig från igår som jag ska tänka på idag under passet och imorgon under vår tävlingsdebut var;
 
♦ Jag ska rida i takt hela tiden
♦ Jag ska rida i en fart som nästan känns långsamt
♦ Jag ska sitta ordentligt upp i sadeln
♦ Jag ska sänka henne på yttertygeln och sen böja henne runt inner. Inte glömma att följa med med ytterhanden
♦ Jag ska ha henne rund i galoppen, även när jag sätter ihop
♦ Hon ska vara känslig för skänkeln utan att känna sig attackerad när jag lägger till den
♦ Hon ska ha förtroende.
 
Plättlätt eller vad säger ni!? Hahaha! Nämen på riktigt, det här är ju såna saker som man vet och de är ganska självklara, men när man väl sitter där i sadeln så är det inte lika lätt att komma ihåg allt det här i varje steg.
 
 

Hoppasset 20 November - Zigge

 
Igår blev det ett hoppass på Zigge i vanlig ordning, det var ju fredagkväll och det har ju blivit vår tradition. Annelie hade träning 19-20 så efter det fick de lämna kvar sina hinder så tog jag över tillsammans med två till.
 
Dagen till ära blev det att jobba med det som jag tycker är allra svårast. Att hoppa enkelhinder med lång anridning. I och med att Zigge är ganska svår att känna avstånd på så blir det lätt att man aldrig känner sig helt klar, eller så känner man sig helt klar och när man kommer närmre inser man att man ligger helfel. Men vi kämpar på för att lära oss.
 
Just igår hade vi två hinder på diagonalerna och låg och rullade som en åtta. Den ena byggde jag upp till en oxer och det andra fick vara ett räcke. Jag måste nog säga att det gick över förväntan. Känslan fanns och jag kunde variera galoppsprången så vi kom rätt varenda gång (utom en gång då vi klämde in ett litet extra språng, men det var inte så farligt tokigt heller) och det kändes alldeles fantastiskt!
 
Det här känns lovande inför dagens ridpass, han brukar alltid kännas lite mer lösgjord efter ett hoppass, så gissa varför jag valde att lägga ett hoppass två dagar innan dressyrtävlingen? Här nedan ser ni film på den avslutande rundan på lite högre höjd, duktiga häst!
 
 
 

Ridpasset 19 November - Zigge

 
Igår var det en mycket hemtisk dag och jag kände att jag hade ett riktigt dåligt läga för att få till ett bra ridpass. Jag jobbade och hade två möten utöver det, varav det ena tog betydligt längre tid än planerat. Det gjorde att jag satt upp på Zigge kl.20.00 och då visste jag att 21.00 MÅSTE jag befinna mig på nästa möte. Med andra ord lite stress i kroppen = inte bra.
 
Jag försökte att verkligen tänka bort stressen, men självklart blir man lite mera spänd. Att Zigge hade "vilodag" och bara gick ett lättare pass dagen innan gör ju såklart saken väldigt mycket krångligare också. MEN! Det gick inte så dåligt ändå. Det blev inte ett långt pass, men den stunden vi körde på var ändå bra.
 
Vi började med att travjobba med vikterna. 3 minuter höger varv och 7 minuter vänster varv. Sen när vi gjort det tog vi lite galopp, och fram tills dess kändes det som att det skulle bli ett katastrofdåligt pass. Som tur var fick jag en påminnelse om att andas och slappna av. Efter det gick det bättre. Jag gjorde lite sidvärtsrörelser på volten, flytta in och flytta ut, i skritt och sen jobbade jag tempoväxlingar och takt i trav på volterna. Efter det blir han så himla härlig att rida! Han taggar liksom igång och tycker att han själv är snygg känns det som!
 
Sen jobbade vi lite med galoppen och bärigheten där. Att han inte ska ligga på i handen, och jag kände väl att han inte riktigt var helt igenomriden, men det fick bli lite så den här gången. Efter lite galopparbete (där vi för övrigt fick till rätt hyfsade avbrott till skritt trots att han inte var helt lösgjord) red jag någon öppna och sluta åt båda hållen och det kändes faktistk helt okej! Får vi till dem sådär på söndag får vi nog i alla fall en 5,5 eller 6a. "Men va? Det är ju inte bra?" tänker ni nu.. Nä, men med tanke på att iv inte övat det så mycket och att detä r svårt så skulle jag vara nöjd med det, haha!
 
Efter det avslutade jag och skrittade av honom för då var klockan kvart i nio och sen lämnade jag över Zigge till Jimmy som tog hand om honom och fxade allt så jag kunde hinna i tid till mitt möte. Tacksamhet!

Zigge som 3-4 år

Som ni vet har jag ju flera gånger under mitt år som Zigges ägare blivit kontaktad av hans tidigare ägare. Det har varit JÄTTEROLIGT att få höra lite om de tidigare ägarnas bild och upplevelser med Zigge, och här kommer nu några bilder jag fått från Frida på när Zigge är ca 3-4 år som han var när hon ägde honom. Tänk att han har varit sådär mörk alltså! Lite skillnad från nu! Det jag tycker är himla roligt med de här bilderna är att man SÅ tydligt ser att det är Zigge, både på tekniken i hoppningen och framförallt på uppsynen i bilden från gräshagen. Underbara, söta fina häst! ♥
 
 
 
 

Upplägget med hästarna inför helgens tävling

 
På söndag smäller det. Då är det tävling för mig, Zigge och Dido. Herregud vad kul det ska bli! Jag är SÅ laddad! Som ni vet har jag velat rätt mycket fram och tillbaka hur jag ska göra, vilka klasser jag ska starta på vilken häst och sådär. Med Dido har det hela tiden lutat åt MSVC eftersom jag kom på reservplats 23 i LA till en början. Men sen hamnade jag som reserv 19 och låg där väldigt länge. Med Zigge kom jag med i både LA och MSVC och planen var ju att starta LA endast. Men sen taggade jag igång lite och tänkte "Vad är det värsta som kan hända?"
 
Nu har det visat sig att jag har kommit med i LA och MSVC på båda hästarna. Nog för att jag skulle vilja göra fyra starter, men det orkar inte jag. Jag kommer däremot köra tre starter. Zigge ska få gå LA och MSVC och Dido ska få gå en klass. Idag tog jag faktiskt beslutet att starta MSVC på henne. Kan ju tyckas konstigt eftersom jag red på 54 procent i söndags i LA3an, haha! Men.. MSVC är ett program som passar oss bättre tror jag. Mer om det kommer i ett eget inlägg senare i veckan.
 
Så nu är planen helt enkelt att rida Zigge i LA och MSVC och Dido i MSVC. Det känns alldeles galet och pirrar till i magen när jag tänker på det!
 
Som ni säkert förstår är det alltså full rulle den här veckan med att finslipa det sista. Såhär är upplägget den här veckan:
 
 
Måndag:
Rida lektion på Zigge för Annelie
Testa att rida Dido med huva - Bra!!
 
Tisdag:
Försöka återskapa känslan på Zigge från träningen
Vendela har Dido
 
Onsdag:
Zigge har en lugn dag tillsammans med Anna
Vendela har Dido
Jag ska vila min kropp
 
Torsdag:
Rida lösgörande på Zigge, samt några programdelar
Vendela har Dido
 
Fredag:
Hoppning med Zigge
Lösgörande arbete med Dido, eventuellt få hjälp av Annelie
 
Lördag:
Rida igenom programmen + stämma av med Zigge
Rida igenom programmet med Dido
 
Söndag:
Starta LA:3 med Zigge
Starta MSVC:1 med Zigge
Starta MSVC:1 med Dido
 
Utöver det här kämpar jag på med att försöka få Zigges svans vit och på lördag måste jag hinna med att tvätta och knoppa båda hästarna. Sen ska jag ju hinna med att blogga om allt också ;) Man skulle nog kunna säga att jag har full fart. För sen så har jag även:
 
 
Måndag:
Jobba 4 timmar
 
Tisdag:
Jobba 8 timmar
Tvätta kläder
Åka till Hööks
 
Onsdag:
Jobba 11 timmar
Middag och bio
 
Torsdag:
Synundersökning
Jobba 9,5 timmar
Två möten utöver det
 
Fredag:
Jobba 9,5 timmar
Tvätta två par vita ridbyxor
 
Lördag:
Jobba 3 timmar
Ponnycup i hoppning i Nynäshamn
 
Söndag:
Inget annat!
 
 
Det är tur att jag har så fina människor i mitt team Zigge som gör allt detta möjligt. Jag får så mycket hjälp från dessa fantastiska människor och det gör att jag både hinner och orkar med det här. Men ja hörni, jag tror i alla fall inte att jag kommer känna mig särskilt rastlös den här veckan!

Ridpasset 18 November - Zigge

 
Igår var det äntligen dags att försöka återskapa känslan från måndagens dressyrträning. Det är alltid så himla svårt att få till det utan tränarens ögon, men jag jag försökte lägga upp passet ungefär på samma sätt. Jag började med att jogga igång honom (använde dock viktbootsen i början av det här passet då det var länge sedan nu) i alla gångarter och när han blivit lite varm jobbade vi med tempoväxlingar i traven där vi bibehöll takten. Han kämpade på riktigt bra och det känns att han tycker att det är roligt, även om det emellanåt blir lite jobbigt.
 
I galoppen kämpade vi på med att tänka runda språng och jag jobbade med att itne bära runt på honom genom att hålla för mycket i honom. Att våga lätta av och ha honom kvar i samma galopp. Det gick till e nbörjan inte alls och han var som en stel pinne i högergaloppen. Så fort jag ville böja igenom innersidan så blev det byten. Några gånger körde han byten i varje med bakbenen, haha! Sån himla knasboll! Men vi fick till några riktigt fina, rena byten, även om det ju inte alls var meningen, haha! Känns ändå lovande till när vi ska påbörja sånt! Efter en stund blev det däremot helt annorlunda. Då böjde han igenom och blev jättefin och jag kunde galoppera på med ett jämnt stöd i båda tyglarna, utan att fastna. Så härlig känsla!
 
I traven efter galoppen jobbade vi vidare med tempoväxlingar, och även testade lite mellantrav. Vi har ju itne riktigt styrkan och balansen för att sätta den riktigt bra mellantraven, och jag orkar verkligen inte sitta ner på honom i våra försök. Men igår tyckte jag ändå att det börjar kännas rätt bra. Vi har ju fått till det några gånger på träning tidigare, och på filmen ser ni lite vad jag menar. Det är lite spänt, det är lite obalanserat, men det finns ändå där. Betydligt mer och emd bättre balans och bättre styrka än vi fått till tidigare. Allt slit kommer kanske löna sig. Totilastraven - Here we come! ;)
 
 

Älskade, duktiga, fina, fina häst! ♥

 
Alltså, min häst är bäst! Vad han var fin även idag! Jag försökte verkligen jobba med det vi fick med oss från träningen, och vilka resultat det gav! Nu jäklar gäller det att hålla i det här! Se på bilden också hur nöjd han ser ut i slutet av passet. Älskade, fina, fina, bästa, underbara Zigge! ♥
 

Ridpasset 16 November - Dido

 
Efter söndagens ritt började jag fundera lite kring Dido. När hon taggar till vad som triggar igång henne. Det är ju inte bara på tävling som hon taggar igång sådär, utan det kommer alltid efter en stund när hon blivit varm i kroppen. Jag kom fram till att jag inte riktigt reder ut henne i det läget och att det inte är så himla konstigt. Alla ridpass jag ridit på henne har jag kommit till det där läget och då känt "Åh, nu stressar jag henne bara, jag avslutar innan vi blir för oense" och så har jag slutat. Så kanske måste jag börja rida igenom det när vi kommer till den punkten...
 
Jag kom också fram till att hon ju faktiskt lyssnar på ALLT, både som jag säger men också som alla runt omkring säger. Det jgorde att jag kom på idén om att prova att rida henne med huva. Jag tänkte att det kanske kunde hjälpa lite grann, och då var jag ju bara tvungen att testa!
 
Sagt och gjort, igår köpte jag mig en huva och satte på den på Dido inför ridpasset. Jag vet inte om hon var lite psykiskt trött efter programridningen dagen innan (hon frustade ju så många gånger) eller om det faktiskt fungerade, men hon var väldigt lugn hela ridpasset! Den lite uppstressade Dido kom aldrig fram! Hon var mer fokuserad och lyssnade på MIG mycket bättre. Tänk om det var huvan som hjälpte till! Det blir till att fortsätta testa på fredag när jag har henne igen.
 
Det blev dock lite svårt att rida henne ändå, för nu när hon inte hade vanliga Dido-turbon i så blev det ju en lite annan häst. Jag upplevde dock att hon igår behöll alla fina sidor, hon var framåt och arbetsvillig ändå liksom. Åh vad jag håller tummarna för att det här ska vara ett fungerande koncept!
 
 

Träningspasset 16 November - Zigge

 
Igår red jag en dressyrträning för Annelie. Gissa om jag hade längtat till den! Jag har känt på sista tiden att vi har en hel del att få hjälp med och inte minst efter söndagens start kändes det som så. Jag höll såklart mina tummar för att vi skulle få med oss lite nya verktyg att jobba med under den kommande veckan och OJ vad nöjd jag var efter det här passet!
 
Innan Annelie kom så värmde jag upp Z med lite trav och galopp i båda varven. I galoppen red jag på lite framåt och varierade volter och lite fyrkantspår. När Annelie kom så började vi med att skrittjobba. Jag fick tänka på att inte vara för hetsig och istället ta ner tempot lite och andas. Jag fick också hela passet verkligen jobba på att lägga till skänkeln och vara kvick på att lätta. Så att jag inte fastnar och klämmer. Man vill ju ha reaktionen på en gång liksom.
 
Vi jobbade i traven med att göra lite tempoväxlingar, att sätta ihop några steg och sen rida på framåt. Här blev han SÅ häftig och det blev sååå mycket lättare att sitta på honom! Underbart! Vi red också ut och in på stor och liten volt i öppna och sluta. Väldigt nyttigt för att jag skulle hitta mina hjälper och verkligen ha honom mellan hjälperna.
 
I galoppen jobbade vi mycket på att få runda glaoppsprång, oavsett steglängd ohc tempo. Jag fick också tänka på att jag inte får bära runt på honom genom att hålla i honom. Jag måste våga lätta och då ska han vara kvar där utan att öka på eller lägga sig framåt. Vi red också på hörnlinjen och flyttade skänkelvikning i galoppen, sjukt svårt men väldigt nyttigt! Det räckte med två så kändes han mer lösgjord redan! Sen gick vi in på volten och red tempoväxlingar med bibehållen rundhet i galoppsprången, och jäklar vad fin han kändes! Så himla härlig! Jag kände mig nästan lite proffsig när jag satt där.
 
Mot slutet fick vi köra en mellantrav och den var så bra så jag kunde svimmat! Han fick så häftig gång och lyckades hålla takten! Han har verkligen stärkt upp sin bakdel och det var en så häftig känsla! Men... Den där traven kan jag bara inte sitta ner i. Hua!
 
Det som kändes så himla härligt också under ridpasset var att han kändes så jämn och fin i steget. Det fanns inte tillstymmelse till kort höger fram eller oregelbunden trav. Helt underbart!
 
Gissa hur taggad jag är på att få sitta upp idag och jobba vidare!?

Gårdagens LA:3 - Dido

 
Det här ridpasset kan man säga var toppar och dalar. Men det var helt sjukt roligt att rida Dido igår! Lilla knasiga häst, vad jag tycker om dig! ♥ 
 
 
 
Framridningen
Alltså... Framridningen till den här starten var helt gudomlig! Dido var SÅ fin, nästan ända från start! Hon var avspänd, nöjd och hade full fokus på mig. Jag satt och njöt som bara den! Jag ville nästan stanna kvar där och rida hela passet där! Underbar känsla!
 
Ritten
När vi kom in på banan tog det lite slut på det fantastiska. Dido blev JÄTTEspänd och TOKtaggad. Det var full fart framåt och hon var lite all over the place. Men... Jag satt ändå med ett leende på läpparna hela ritten. För även om det var lite kaosartat så var hon så himla rolig att rida! Bitvis var hon ändå fin och lyssnade bra på mig. Hon var framme för skänkeln och hon ville göra bra ifrån sig. Sen ville nog både hon och jag lite för mycket. Det blev många stora missar och som sagt väldigt spänt emellanåt. Så vi fick inga höga poäng någonstans i princip. Men jag känner mig ändå positiv efter den här ritten. Den åker in på erfarenhetskontot och sen lär vi oss från detta och får kämpa med att kanalisera all denna energi.
 
Slutpoängen
Gångarter 6
Framåtbjudning 5,5
Lösgjordhet 5.5 / 11
Ryttarens sits och hållning 6 / 18
Korrektheten 6.5
 
Totalpoäng; 190 p 54,29%
 
Tankar om slutpoängen
Det här var ju ganska... katastrofpoäng. Haha! Men, med tanke på att vi var så spända som vi var plus att vi fick omslag i den förvända bågen och därmed fick en 1a på det, och dessutom massa taktinslag och galoppinslag så kunde det ju ha blivit betydligt sämre. Som jag skrev ovan, in på erfarenhetskontot.
 
Slutkommentar
Väl ridet på en svårbedömd häst. Blir så spänd. Lycka till!
 
Tankar om slutkommentaren
Det här känns ändå som en positiv kommentar för mig som ryttare. Och jag tycker nog att jag red ganska väl faktiskt. Jag försökte göra det bästa av situationen utan att bli för hård mot henne. JAg försökte rätta så gott det gick och ja.. Jag gjorde mitt bästa i situationen.
 
Domare var Maja Jürgensen

Gårdagens LA:3 - Zigge

 
Att ladda upp inför en start i LA:3 med att låta Zigge vila sagen innan... Inte så smart. Det här var en alldeles galen ritt, haha! Men, slutresultatet var ändå bättre än känslan. Men lite rätt hade jag med mina tankar inför ritten.
 
 
 
Framridningen
På framridningen for vi runt i full fart och Zigge var så himla glad. Vi hade stora kommunikationssvårigheter och fokus hamnade helt fel. Zigges fokus var på att det var kul att se hur fort man kan springa samtidigt som man spanar in alla andra som rör sig i ridhuset, min fokus var på att rida honom lite trött. Det gjorde ju att jag inte fokuserade på att få honom lösgjord, så det upplägget tar vi med oss och lägger i erfarenhetsfacket som ett dåligt upplägg för framridning. Så helt enkelt, jag måste bli bättre på att rida framridningar!
 
Ritten
När vi kom in på banan sken Zigge om möjligt upp ännu mer. Han var fortfarande sjukt pigg och väldigt ofokuserad. Dessutom hade jag ju inte ens värmt upp honom ordentligt och han var inte lösgjord. Kanske inte jättekonstigt att känslan inne på banan inte blev hundra. Hela ritten och varenda rörelse känns det lite som att vi fick till "Lite till så blir det bra". Jag tror aldrig vi fått så mycket 5.5or och 5or i traven. Vår styrka är ju dock galoppen och där hämtar vi tack och lov hem en hel del. Där är det 7or nästan rakt igenom. Tänk om vi bara kunde få till den där jäklarns travprogrammet också. Då skulle det kunna bli riktigt bra ju. Nåja, det är bara att öva vidare.
 
Slutpoängen
Gångarter 6,5
Framåtbjudning 6
Lösgjordhet 6 / 12
Ryttarens sits och hållning 6 / 18
Korrektheten 7
 
Totalpoäng; 218 p 62,29%
 
Tankar om slutpoängen
Det här känns ju ändå lovande! Att vi fick 6,5 på gångarter känns jättekul. Vi har ju inga toppengångarter, men kan jag lyckas visa upp honom på bästa sätt så är det värt lite mer än bara godkänt. Superkul! Att få en 7a på korrektheten känns också roligt, det betyder ju att jag varit noggrann och det känns som en sak man bara SKA vara. Bjudningen och lösgjordheten tar jag till hundra procent på mig att det inte blev bättre. Jag förberedde ju inte honom tillräckligt bra för uppgiften. Då faller också poängen på sitsen. Det är så sjukt svårt att sitta bra på en häst som inte ärligt bjuder framåt. Men att jag fick godkänt trots att min känsla var helt i botten känns ändå kul. Det betyder ju ändå att jag verkligen höjt vår lägstanivå. Förresten. jag fick en minus 2a också i programmet när jag red lätt! Tihi. 
 
Slutkommentar
Skritten! Ngt spänd i traven. Blev bättre i galoppen. Prydligt ekipage. Lycka till!
 
Tankar om slutkommentaren
Håller helt med! Vi är bäst i galoppen och det blev spänt i traven. Jag tror att jag överför min spändhet mycket på honom också. När han inte bjuder framåt spänner jag hela min kropp och då blir ju han också spänd såklart och jag kan inte ge bra hjälper. Men kul att hon skrev prydligt ekipage! :)
 
Domare var Maja Jürgensen

Dagens starter!

 
 
Ja hörni, idag var en spännande dag. LA:3 på både Zigge och Dido. Nytt program för Dido, inte för Zigge. Zigge hade vilodag igår... Ja, det säger väl sig självt, haha! Han var så galet laddad! På framridningen susade han runt i full fart och jag fick typ ingen kontakt med honom, hahaha! På banan blev det väl något bättre, men vi kan såååå mycket bättre! Dido var istället tvärtom, sjuuuuukt fin på framridningen, sen tände hon till och fick raketbränsle och blev jättespänd på banan. Jag gjorde mitt bästa utan att tjafsa, och ja.. Med några 1or i protokollet blev det ju ingen succéprocent direkt, haha!
 
Men... Jag måste bara säga att det är ett himla lyxproblem jag har. Jag får sitta och tävla på två jätteroliga hästar där våra missar beror på att de blir för glada. Hur underbart är inte det!? Nu ska vi ladda för nästa helgs tävling. Jag ska analysera dagens starter och planera veckan utifrån det. Imorgon rivstartar vi med träning för bästa A med Zigge. Jag älskar mitt liv! ♥
 
Ps. Imorgon kommer utförliga inlägg med film från dagens starter.

Inför dagens starter

 
Äntligen dags! Pay & Ride med både Zigge och Dido. Det blir LA:3 för båda, och LA:3 är ju faktiskt mitt favoritprogram av alla LA, så det är lite extra roligt! Här kommer lite funderingar inför starterna.

 

Zigge
Inför starten med Zigge känns det rätt bra. Jag tror vi kommer ha ungefär samma svårigheter och styrkor som tidigare i det här programmet. Absolut sämst tro jag kommer bli ryggningen och halten från galopp. Det är vi inte så bra på och har inte hunnit träna upp det heller. Jag tror vi kommer vara bäst i galoppdelen och då framförallt den förvända. Dock tror jag det finns en stor möjlighet att vi inte blir godkända denna gång, men vi får se! Jag ska kämpa för varenda litet halvpoäng!

 

Dido
Det här blir tredje gången jag och Dido är med på en Pay & Ride tillsammans, och det är också vårt tredje sorts program vi rider. Haha! Jag tror tyvärr inte att det är en fördel, men men.Om jag lyckas styra runt henne och hålla ihop henne tror jag vi kan plocka lite poäng i skänkelvikningarna och förhoppningsvis även i galoppen. Men jag tror vi kommer bli lite spända och då tappa en del. Skritten kommer bli svår som vanligt, och längningen av formen i traven känns också lite klurig. Ja, det mesta känns lite klurigt, jag är inte säker på att det här kommer vara ett program jag gillar med just Dido. men vi får se. Jag ska göra mitt allra allra bästa och försöka ge Dido de bästa förutsättningarna för en fin ritt. Ni hejar väl på oss?

Ridpasset 13 November - Dido

 
Det blev även ett pass på Dido igår. Tanken var att träna lite programdelar inför söndagens start, men det blev inte så. Vi hade alldeles för liten bana (svårt att rida ett 20x60-prpgram på en 20x30-bana) så vi bara jobbade på lite. Försökte hitta lite lugn och avspändhet. Lättare sagt än gjort, men bitvis blir hon fin. Mot slutet kortade vi ihop henne lite och jäklar vad snygg silhuett hon får när hon får in baken under sig på det sättet.
 
Något vi också övade på som faktiskt gick riktigt bra till en början var skritten. Att verkligen skritta taktmässigt utan att hetsa upp sig. Vi kunde korta och länga formen. Men i slutet av passet kunde inte inte få till det igen. Då ville hon bara passaga. Haha, sötnosen! Hon är waaay högre utbildad än jag! ♥
 

Hoppning 13 November - Zigge

 
Igår var det fredag den 13e, kanske dumt att välja att hoppa en sån dag, men fredag numera innebär hoppning för mig och Zigge. Jag har börjat älska fredagkvällarna! Så himla härligt att ha hela ridhuset för sig själv och bara få fokusera på sin träning.Det börjar också kännas en himla skillnad på oss i hoppningen nu när vi hoppar såhär regelbundet. Hoppning är en färskvara och man måste hela tiden underhålla sina kunskaper. Det känns också väldigt nyttigt och utvecklande att varje vecka ta fram en övning som passar oss och det vi behöver träna på. Det ger mig mer medvetenhet kring vår prestation.
 
Igår la jag upp en övning där jag som ryttare fick öva på att vara snabb, hålla galoppen genom svängar och att rida på hinder med lång anridning. Bara våra svagheter, haha! Men det är ju det vi behöver bli bättre på. Man ska underhålla sina styrkor och öva på sina svagheter. Finns ju ingen anledning att bara bygga upp sådant vi redan kan och sen klappa sig själv på bröstet och säga att vi är duktiga.
 
Jag kände att jag var väääääldigt trött igår, och mina krafter i kroppen var inte som de brukar. Så min insats hade väl kunnat vara bättre, men vad tusan. Det gick ju och jag är ändå nöjd med passet. Det viktigaste är att det blir bättre under passets gång, och det blev det. Då jag kände att Z gick ett lite kämpigt pass dagen innan och att vi på söndag ska vara med på Pay & Ride och på måndag rider lektion för bästa A så hoppade vi inte så högt den här gången. Här kommer en film från när jag satte ihop den lilla banan.
 

Ridpasset 12 November - Zigge

 
Jaa hörni, det blir som ni ser inte alltid som man tänkt sig. Igår red jag och Zigge ett riktigt kämpigt pass faktiskt. Han var pigg och lite otålig och när jag krävde lite mer bakbensaktivitet och samling blev det lite protester, samtidigt som hela han sprattlade åt alla håll av energi. Knasboll!
 
Det positiva med passet var dock att efter en stunds studsande blev han faktiskt riktigt fin. Vi fick till bättre avbrott från galoppen och ja, det blev liksom bättre efteråt. Men just i studsandet är det ju itne askul liksom, haha! Men en annan rolig sak var att Zigge visade på talang för galoppombyten. Dels fick han till några riktigt fina, korrekta byten, men han fick också till fem byten i varje på böjt spår. Visserligen bara bakdelen, men ändå, hahahah! Det finns där, och någon gång ska vi lyckas gräva fram det! Kämpa, kämpa, kämpa! Idag blir det hoppning istället, blir bra att han får tänka på annat. Haha!

Ridpasset 12 November - Dido

 
Från skit, till topp. Sist jag skrev om Dido var det nog vårt sämsta ridpass ever, haha! Vi var ju verkligen inte överens. Dock har jag ridit henne efter det, men helt missat att uppdatera om det tydligen. Igår var det dock helt annat. Hon var mycket mer tillfreds, mycket mer framme för skänkeln och jaa, det gick helt enkelt bättre.
 
Bitvis gick det riktigt bra, framförallt skrittjobbade hon väldigt bra utan att takta. Hon gör ju gärna det när hon blir lite taggad. Men mitt i passet kom det in ett helt gäng med hästar och då blev det lite rörigt. Jag upplevde då att hon blev lite stressad och jag själv hade svårt att koncentrera mig på mitt. Så då valde jag att avsluta i lite lägre form och bara jogga på så att hon slappnade av. Idag blir det ytterligare ett pass och då hoppas jag på lite mer plats i ridhuset elelr lite färre på samma yta. Vi skulle egentligen behöva rida igenom LA:3 en gång också, för på söndag är det dags för Pay & Ride för oss! Äntligen! Egentligen hade jag ju velat starta MSVC:1 på söndag eftersom det då bara är en vecka kvar till vår debut på riktiga tävlingsbanan, men det fanns inte att välja på. Så det blir LA:3, mitt favoritprogram!

Ridpasset 11 November - Zigge

Kampen för att sätta MSVC-rörelserna fortsätter. Igår blev det nämligen äntligen ett dressytrimningspass igen. Fokus blev på de enkla bytena. Här nedan ser ni film på det hela. Det är fasen inte lätt alltså! Vår svaghet är ju framförallt avbrotten från galopp till skritt. Fattning från skritt är vi hyfsat bra på, men det gäller såklart att vi är snabba med att hitta skritten efter avbrottet och att jag är noggrann i min ridning och därmed mina signaler till Zigge. Som ni ser på filmen är det inte alltid jag lyckas vara tydlig till honom, och då blir det heller inte bra. Men, vi är på gång och tränar och vi har ju en och en halv vecka på oss att få till det ännu bättre.
 
 
 
 
Något mer vi gjorde var att rida lite övergångar mellan skritt och trav. Det är något vi alltid behöver jobba med och det stärker hästen otroligt mycket. I avsaktningar från trav till skritt vill ju Z gärna dra mig ur sadeln, men det får han inte göra. Så länge jag kommer ihåg att rida fungerar det, men glömmer jag bort mig och kör en lat avsaktning (Alltså typ släppa benen och bara bromsa hästen tills den slutar trava) så blir det rent av dåligt. Så det handlar ju om att ändra min ridning. Jag måste rida varje steg.
 
Det är så roligt just nu, för jag känner att jag verkligen är inne i en fas då jag ser väldigt mycket på min egen insats och reflekterar mycket över min ridning och hur jag som ryttare påverkar hästen. Det ger mig väldigt mycket och jag tror att man tar stora kliv framåt i ridningen av att göra just det, att veta vad man som ryttare måste tänka på. Det är ju lätt att annars bara "rida på" och inte tänka så mycket när man itne har någon tränares ögon på sig. Kanske är det för att jag nu har någon att diskutera våra fram- och motgångar med.. Jag vet inte. Superkul är det i alla fall att göra en liten satsning! :)

Så går det i ponnycupen

En del undrar hur vi ligger till i ponnycupen, och jag skulle vilja säga att vi ligger GRYMT bra till. Här kommer en liten tabell på det går för vår klubb i både hoppning och dressyr.

Hoppning

hopp

Som ni ser har 6 matcher av 20 varit i vår grupp i hoppningen, och efter dessa 6 matcher ligger vi först vi vår grupp, med i genomsnitt 2 poäng per match. Bättre än så kan man inte ligga! Så himla kul! Det är helt ofattbart att vi vunnit tre av tre matcher och det är bara att hoppas på att vi fortsätter hålla hög nivå. Som ni ser i tabellen är det vi och Karlslund som haft flest antal matcher, så det är många lag som har möjlighet att knappa in på oss, men vi ska kämpa allt vi har!

Dressyr

dress

I dressyren har endast 4 av 20 matcher varit, och vi har endast ridit en match. Här är det vi och Tyresö som ligger på 2 poäng i genomsnitt per match, men då Tyresö har ridit två matcher och vi bara en så ligger de snäppet bättre till. Så därför ligger vi alltså tvåa i dressyrcupen såhär långt. Men hittills säger ju inte resultatet så jättemycket då Gladö till exempel inte ens har ridit en enda match. Men vi ska kämpa på och träna hårt, så plockar vi förhoppningsvis några till poäng på våra kommande matcher.

Vackra silverprins! ♥

Alltså... Hur snygg är inte min fina häst!? 185 cm, silvervit och börjar få massa muskler. Så snygg! (Nope, jag är inte ett dugg partisk i frågan) Hur som helst. Här kommer massa fina bilder från 110:n i söndags. Såklart fotat av bästa Sofie Lagergren.
 
 
 

Aktivitet 10 November - Zigge

 
Igår var det vilodag för Mr Z. Men som ni vet behöver han ju röra på sig ordentligt ändå, särskilt som han fortfarande inte riktigt kommit ut i hage. Därför slängde vi på vårt mysigaste täcke från Eskadron och sen hoppade jag upp barbacka så tog vi en skrittur i ridhuset. Vi jobbade i låååååg form och gjorde även några skänkelvikningar när vi blivit varma. Sen blev det lite kallt, så då travade vi en sväng så jag fick upp värmen igen och även Zigge. Han är ju så pigg så han var bara glad att få springa lite. Och jäkla fin var han faktiskt! Jag älskar att rida honom barbacka, men svårt är det. Han är inte lätt att sitta på med sadel, och utan blir det ännu svårare.
 
Hur som helst, idag blir det ett dressyrpass igen, ska bli superkul! Men just nu längtar jag faktiskt till på fredag då det blir hoppning. Jag har något hoppmode just nu. Men, jag har typ bestämt mig för att starta Zigge i MSVC på tävlingen den 22 november, så nu är ett bara att kötta dressyrträning. På en och en halv vecka måste vi lära oss enkla byten (idag gör vi dessa så de är värda kanske... 2-3 poäng, haha!) men också öppna och sluta. Heja, nu satsar vi! Någon gång ska ju vara den första, och egentligen, vad är det värsta som kan hända...? Att vi inte blir godkända.. So what!? :D
 

Ridpasset 9 November - Zigge

 
Igår blev det ett härligt "känna-sig-duktig-pass". Efter att vi kört på några dagar i rad med lite mer avancerade pass och hoppning så var det läge för ett helt pass med bara jogging i låg form och lite övergångar. Jag började med att rida fyra minuter trav i högervarv och 6 minuter trav i vänster varv med vikterna på. Det kändes faktiskt riktigt bra att rida med dem istället för att longera, för jag får ju till Zigges gång mycket bättre när jag rider än när jag longerar. Det ska jag göra fler gånger!
 
Efter det jobbade vi lite i galopp i båda varven och fokus låg på att böja igenom i sidan och hela tiden hålla formen låg och avslappnad. Han var riktigt fin och kändes väldigt nöjd. Sen tog vi lite trav och gjorde lite övergångar mellan alla gångarterna och det kändes faktiskt himla bra. Och Zigge var nöjd. Vi red inte alls länge, men han var svettig på alla rätta ställena efteråt ändå. Inte sjöblöt givetvis, men lite lagom sådär. Ett riktigt myspass!
 

Söndagens Pay & Jump - Zigge 110 cm

 
Eftersom 100-klassen gick så himla bra kändes det inte ens tvecksamt att gå in i 110. Så efter en liten paus efter 100-klassen så var det dags igen.
 
Framhoppningen
Om jag tyckte att det var rörigt på framhoppningen till första klassen, så var det ingenting mot hur det var till 110n. Samma häst som dundrade runt i 100 var där i 110n, och Zigge brukar ju aldrig bry sig värst mycket om andra hästar. Men nu blev han lite spänd när vi mötte den där hästen och studsade till lite varje gång. Det gjorde mig lite ofokuserad och det var flera gånger någon var i vägen när jag skulle hoppa hindrena. Jag tror bokstavligen att vi rev både räcket och oxern båda gångerna vi hoppade på båda hindrena. Men jag gick ändå ut, jag kände att det inte var ett problem egentligen. Det var helt enkelt ofokuserat från bådas håll och det kändes som att det var bara onödigt att sitta och nöta.
 
Banan 110 cm
När vi kom in på banan kändes det bra när jag tittade på hindrena. De kändes inte jättehöga, men ändå lite pirrigt. Båda hästarna jag hann se gjorde ordentliga nitar på hinder 7, kombinationen (inhoppet ser ni på bilden ovan) men jag tänkte nog inte så mycket på det. När det blev min tur att starta vände vi upp mot första hindret och fick lite dålig galopp. Men jag rättade det och det blev ett bra språng. Sen gick banan hyfsat bra, vi kom lite fel ibland, men vi har inte riktigt fått in hoppningen helt än heller, så jag kan inte ha hur höga krav som helst. Men när vi kom till hinder 7 kände jag direkt att jag låg helt fel. Det gjorde att jag fick lite panik av någon anledning (nej okej inte så illa kanske...) och red iväg honom. Det blev helt fel och Z var klok och stannade. Trist, men jag är glad att han är klok och inte hoppar i alltför dåliga lägen. Vi tog om det och då blev det bra igen. Sen gick resten av banan bra, jag red iväg lite på 9an också och då fick han inte upp frambenen tillräckligt så vi fick med oss frambommen ner. Så det blev 8 fel, men jag är sjukt nöjd ändå!
 

Gårdagens Pay & Jump - Zigge 100 cm

 
Åh, igår var det äntligen Pay & Jump igen och jag och Z var ju anmälda till 100 + 110. Supertaggade! Såhär gick första rundan:
 
Framhoppning
Jag stressade som en dåre då jag var heeeelt övertygad om att jag var alldeles för sen till framhoppningen. När jag kom dit frågade jag vilket startnummer de låg på och fick svaret att de var på startnummer 23. Shit! Tänkte jag..  Jag var ju start nummer 28. Men det var luuuuugnt... De var på startnummer 23 i 90-klassen. Så.. Jag fick istället väldigt gott om tid. Men jag fick hoppa in på en tidigare start så att jag slapp vänta så länge. Framhoppningen var ganska rörig. Jag galopperade runt och värmde Zigge och sen tog jag två språng på räcket och två på oxern. Jag tror vi rev lite men känslan var ändå rätt bra. Jag är så fruktansvärt ofokuserad på framhoppningen när det är sådär rörigt, så jag kände att det var rätt bra ändå. Sen gick jag in.
 
Banan 100 cm
När jag kom in på banan kändes det bara bra. Hindrena kändes lagom höga och jag såg verkligen fram emot att få starta. Bara det kändes som en vinst, att få känna att det här är lagom och bara roligt. När vi fick startsignal la jag en galoppvolt för att få ordning på galoppen och sen började vi. Första hindret red jag bra på, sen är jag väl inte helt nöjd med min ridning till 2,3,4, men sen kom jag liksom på mig själv och red resten väldigt mycket bättre. Det blev en bra runda med grymt bra flyt ändå och dessutom satte vi nollan. Jag är så nöjd! Det kändes som att vi kan det här och nästan att det var lite enkelt. Underbar känsla! Efteråt gick jag upp till tränare A för att få lite feedback och hon sa bara "Jag har inget att säga. Det var bra!". Vinst!
 
 

Min älskade ❤


Tänk att jag är så lyckligt lottad som har denna underbara häst! Idag gick han in och levererade bättre än någonsin i både 100 och 110. Han gav mig en toppenkänsla och idag var avståndsbedömningen inga problem. Han är så klok och rättar mig när jag gör fel och han gör verkligen sitt bästa. Och jag bara älskar att han hela rundan har öronen spikrakt framåt. Jag älskar min häst! ❤

Jag ska uppdatera med lite filmer från rundorna sen.

Ridpasset 7 November - Zigge

 
Igår red jag och Zigge ett helt fantastiskt pass! Han var jättefin bitvis och sen red vi igenom MSVC:1. Det gick faktiskt rätt bra. Jag är nöjd, och jag känner mig lite taggad för att inte avanmäla min start i MSVC den 22/11. Vi skulle kanske inte klara oss godkända, men det känns liksom som att är det någon gång jag ska starta det på tävling så är det ju på en hemmatävling. Och nästa hemmatävling där det kanske går att starta MSVC är i maj... Kanske ska jag bara köra på "yolo" och starta. Men frågan är om jag orkar tre starter samma dag.. Varav två är på "det-går-inte-att-sitta-ner-Zigge"... Jag vill så gärna! Någon som har ett asbra tips på att öva upp sin kondition till 1000 på två veckor? Nåja... Vi får se... Ni kan ju hjälpa mig att avgöra, här kommer en film på när vi rider igenom MSVC igår. Vad säger ni, ska vi köra?
 

Hoppning 6 November - Zigge

 
Det blev enligt fredagstradition den här veckan också, ett hoppass med min vita prins på kvällen! Den här gången gick det liiiiite bättre än sist. Jag hade fyra hinder, två på långsidan och två som stod på varsin diagonal typ. Så det blev en sådan bana man kan rida i evigheter, perfekt att kunna ligga och rulla på och bara hitta flytet. I början av passet la vi hindrena på ca 80 cm skulle jag tippa på, och bara gjorde just det. Vi hittade flytet och jag fick en riktigt bra känsla. Zigge var glad och lagom pigg. Han tog mina förhållningar och vi fick avstånden att stämma på de flesta sprången. Jag fick också till känslan. Det är bland det svåraste på Zigge. Att hitta avståndskänslan. Vissa gånger kan man vända upp mot ett hinder och känna "Okej, nu är det någonstans mellan 3 och 19 galoppsprång kvar till hindret". Närå, kanske lite överdrift, men ni fattar grejen. Supersvårt!
 
När iv sedan höjde upp hindrena lyckades jag behålla känslan och det kändes nästan lätt. Utom ett hinder. Den blå-gul-röda oxern. Jag kom fel på den nästan varje gång. Så himla knäppt! Men men, vi fokuserade på de andra hindrena och det gick jäkla bra! När vi avslutade hade vi en oxer på 110 och ett räcke på 115 och jag bara kände att "Yes! Nu börjar vi hitta tillbaka!". Underbar känsla!
 

Ponnycupsmatch 3 av 8 - Hoppning

 
Igår var det äntligen dags för ytterligare en ponnycupsmatch i hoppning! Vi var SÅ taggade! Det var dags för en hemmamatch och den här gången var det Nynäshamn som kom till oss. Superkul då jag inte har något minne av att vi mött dom tidigare.
 
Den här matchen var vi alla lite nervösa av någon anledning. Men lite nervositet är bara bra! Vi samlades och byggde bana och gick den tillsammans. Sen var det dags. När vi har match såhär på en fredagkväll är det ett pressat tidsschema för att det inte ska bli alltför sent för deltagarna.
 
När vi började rida fram var det en del ponnyer som såg lite mindre pigga ut. Vanligtvis brukar de tagga igång när det är ponnycup, men inte den här gången. Men det gör inget, det är nyttigt att rida alla sorters olika lägen. När det blev dags att starta var jag supernervös. Det kändes ju som att det skulle vara dags för en förlustmatch då vi redan har haft två vinstmatcher, men man vet aldrig!
 
Första starten ut var vår söta lilla B-ponny som skötte sig klart över förväntan! Han taggade igång och blev lite busig dock, men ingen fara. Han hoppade fint och höll igång farten. Det blev en fin felfri runda! Start numemr två ut var en ny häst för ponnycupen, en häst som hoppar väldigt fint men kan hoppa av lite stort. Oturligt nog fick de med sig första hindrets bom ner. Men resten av banan gick de klockrent och felfritt, så det blev en fyrafelsrunda.
 
Tredje starten ut var en klockren runda på en för dagen ovanligt trött ponny, men ryttaren fick till det bra, prydligt och noggrannt. En felfri runda som sen skulle visa sig belönas med dagens guldmedalj. Fjärde starten var vår superponny som är så himla härlig att titta på. Hon gör inte allt själv, men hon älskar verkligen hoppningen! Ryttaren gjorde en bra insats och det blev en felfri runda.
 
Femte starten ut var den lite springiga ponnyn osm helst inte lyfter på hovarna med än man måste. Ryttaren gjorde en bra runda, men ville ha lite mer kontroll än vad ponnyn var nöjd med så det blev et litet stopp. Men i övrigt en mycket bra runda. Fyra fel. Sjätte starten ut var vår rundaste ponny vi har och hon var gladare än någonsin. Det blev en klockren runda som också blev felfri.
 
Efter alla våra starter slutade vi alltså på fyra fel. Det innebär att det finns risk för att bortalaget tar hem segern, och det känns ju alltid lite trist, men jag var nöjd med mina ryttares insatser. Sen får man bara hålla tummarna. Det är alltid kul när våra ponnyer går fint och nollar sina rundor för bortalaget, men en liten del av oss håller ju tummarna att de får någon rivning här och där, hehe!
 
När det blev Nynäshamns tur så tyckte jag under framridningen att det såg så himla bra ut att det nog var dags för oss att få en förlust match. När de startade så gick första ponnyn klockrent, andra ponnyn fick en rivning, tredje felfri och sen fick även fjärde ponnyn en rivning. Då låg vi alltså på lika. Det kändes lite härligt ändå, att vi nu låg på som sämst oavgjort i matchen. Femte ponnyn gjorde ne liten nit och fick därmed också med sig fyra fel. Sista ponnyn var klockrent felfri och bortalaget slutade därmed på 8 fel. Mot våra 4. Vi vann!
 
Det är helt otroligt, men vi har alltså vunnit vår tredje match i ponnycupen i hoppning! Av tre möjliga! Och detta trots att alla Nynäshamns ryttare gjorde jättefina rundor. Men jaa, gissa om vi var glada? :) Nu ser vi fram emot att komma till dem och se deras ponnyer!

Nytt i Zigges garderob

 
Som ni vet har jag ju läääääänge letat efter en bra förbygel/martingal till Zigge. Mitt problem har ju varit att jag inte hittat någon som varit tillräckligt stor. Zigge drar ju X-full i det mesta, men saker som ska sitta runt framdelen av kroppen är det nästan så han behöver ännu större. Men nu har vi fått en som passar! Den är såklart i minsta laget, men med några nya hål och utspänt till max så funkar den! Så himla härligt!
 
Förutom att jag är sjukt glad över att faktiskt ha en martingal till honom som passar så är jag så sjukt nöjd med att den dessutom är snygg! Jag ska dock putsa upp den lite och göra min magi (ja, jag kan faktiskt putsa även om ajg tycker det är bland det tråkigaste) och då hoppas jag att den kommer bli ännu finare! Men jag älskar också att själva förbygeln är så bred! Detä r ju rätt mycket hästkropp och när han har haft en "vanlig" martingal med tunna läderremmar så ser det nästan lite dumt ut. Men den här var ju mycket kraftigare och det passar honom betydligt bättre tycker jag.

Ridpasset 6 November - Zigge

 
Min knasiga lilla häst var lite... pigg igår. Haha! Bilden här ovan är en galoppfattning som ni klart och tydligt ser. Haha! Så knasig! Han blev lite laddad när vi red igenom MSVC:1 och då i de enkla bytena blev det ett litet hopp innan vi fick till galoppen. Hahaha! Inte det bästa kanske, men jag kunde inte göra annat än skratta åt att han var så glad. Han gjorde också en annan jätterolig grej. När vi skulle rida igenom programmet så vände jag ju rätt upp, och när vi red genom hörnet kände jag hur han laddade och när vi väl kom ut på linjen brakade han iväg. På filmen ser man tydligt hur han skjuter iväg med bakbenen, haha! Knasboll!
 
Hur som helst, vi red iallafall igenom MSVC:1an lite kravlöst. Vi har tidigare inte ridit igenom det någon gång, men har testat någon av delarna. Igår slog jag på stort och red igenom hela programmet. Jag har ju hela tiden tänkt att vi skulle ha väldigt svårt att få till Öppna och Sluta och att det är det vi bland annat skulle falla på. Men faktiskt tycker jag att det gick ganska bra, ni kan se på filmen nedan. Sen tänkte jag ju att de enkla bytena skulle bli svåra, och jaa, ni ser ju det ena på bilden, haha!
 
På det stora hela kände jag ändå att det blev en helt okej runda. För att vara första gången och för att vara där vi är idag, så blev det ändå ganska bra. Det vi hade svårast för var inte själva MSVC-momenten, utan snarare de  delar där man "inte gör något speciellt", alltså travsträckorna mellan alla momenten, men också de delar som vi egentligen kan. Det blir till att öva, öva, öva. Jag har inte strukit vår start i MSVC den 22 november, och jag är faktiskt lite sugen på att starta den. Det vore liksom lite roligt, även om jag inte tror att vi går godkänt.. Vi får se, än behöver jag inte stryka mig!
 
 

Ponnycupsmatch 1 av 8 - Dressyr

 
I söndags var det ääääääntligen dags för första ponnycupsmatchen i dressyr för i år! Egentligen skulle vi ju ha haft en match förra helgen, men då det var domarkurs lyckades jag aldrig få tag i domare till den matchen, så vi fick helt enkelt flytta den. Men nu blev det äntligen dags! Den här gången var det en hemmamatch mot Gustavsberg.
 
Vi började rätt tidigt och när jag väl kom till stallet hade laget varit där ett bra tag och pysslat i ordning hästarna. Det var riktigt pirrig stämning och alla var på tårna. Äntligen! Gustavsberg kom och fick sig sin rundtur och sen körde vi igång.
 
För dagen hade vi två ryttare osm varit med tidigare år och två ryttare som var nya för i år, så alltså premiärrundor för cupen. Spännande och superpirrigt! Redan under framridningen kände jag mig lugn dock. De red så himla fint ohc jag kände mig bara SÅ stolt över våra fina ponnyer och duktiga ryttare! Jag hjälpte ryttarna lite grann, men som vanligt låter jag dem rida ganska mycket själva och lägger mig bara i lite då och då.
 
När det blev dags för första start var jag såklart som vanligt mest nervös av alla. Inte för att det ska bli något tokigt eller så.. Nej, jag nöjer mig med att ryttarna ska få bli nöjda. Att de får känna att de gjort en bra runda. Sen om det blir tokigheter ändå så är det inte hela världen. Men det är viktigt att de har kul och känner att det gick bra.
 
Hur som helst, första start ut var en "gammal" ryttare men med ny cuphäst. Hon red SÅ bra! Riktigt stadgit och fint. Bitvis fick hon till det riktigt riktigt bra, bitvis tapade hon formen lite, men jäklarns vad bra det kommer bli för det där ekipaget! Ryttare nummer två var en av de nya för i år och lite nervöst var det allt. Hon satt dessutom på en ponny som kan bli lite trött och då inte är så lätt att hålla galoppen och sådant. Hon fick till det jättebra! Galoppen satt perfekt, noggranna fian vägar och ja, allt var asbra! Klart över förväntan för att var första gången!
 
Ryttare nummer tre var en "gammal" ryttare som ridit sin ponny en del, men den kan sura ihop så jag är ändå lite nervös när det är dags. Inte kul om ponnyn stannar och surar liksom. Men det gick fint, det blev en bra runda som senare skulle visa sig ge en guldmedalj. Ryttare nummer fyra var en ny ryttare för säsongen och de fick till en superfin runda! Det var faktiskt första gången jag såg henne rida program, men jäklar vad bra hon var!
 
Efter att vi var klara med våra ritter lämnade vi över till Gustavsberg. Deras lag var lite yngre än vårt lag och som jag förstod det på deras lagledare har de lite mindre ponnyer hos sig. Så de fick kämpa lite med våra lite större ponnyer, men de gjorde det bra. Mjuk fin ridning och det är alltid kul att se!
 
Efter hela matchen samlade jag ihop alla protokoll och gick och räknade. Spännande som attans, men efter en stund stod det klart att vårt lag segrade! Tjiho! Vilken start på cupåret! Så nu fick vi med oss 2 poäng inför säsongen! Duktiga tjejer!

Spö eller inte spö?

 
Ja hörni, hur tänker ni? Ska man rida med spö eller inte? Det här är någonting jag funderar ganska mycket över. Det finns ju alla sorters inställning här. Antingen är man en person som aldrig rider med spö, eller en som bara tar ett spö i handen av vana. Vissa har spö ibland, andra har det beroende på vilken häst man sitter på. Jag tänkte ge er min bild av att rida med spö.
 
Jag anser att man i största möjliga mån ska rida utan spö om det går. Spöt ska ju vara en förstärkande hjälp till ryttaren och för mig innebär det att den bara ska användas (alltså finnas med i utrustningen) om den behövs. Därför tycker jag att man endast ska ha spöt för att förstärka under de delar av passet då man behöver vara extra tydlig.
 
Anledningen till att jag inte gillar att man har ett spö i handen för att "det skadar ju inte att bara hålla i det" är att jag faktiskt visst tycker att det gör det. Det kanske inte skadar någon, men det förstör absolut din ridning. Jag tycker att spöt inger en falsk framåtbjudning/lydnad i hästen, även om du bara håller spöt stilla och aldrig lägger till det. Hur många gånger ser man inte ryttare på framridningen i dressyren ha spöt i handen, hästen är grym på alla sätt och vis och ryttaren får en känsla som är härlig. Precis innan starten lägger ryttaren ifrån sig spöt och hästen dör inne på banan. Såklart att den gör det, för man har ju hittat känslan med vissa hjälpmedel för att kommunicera, och tar du plötsligt bort ett av dem så måste du ju ändra hela din ridning. Klart att hästen inte reagerar/svarar på samma sätt när du tagit bort en del. Du skulle ju aldrig exempelvis plocka bort sporrarna precis innan start.
 
Jag gör alltid så att jag tar med mig ett spö till ridbanan och lägger spöt så att jag kan ta det om jag behöver det. Jag börjar rida fram utan och känner jag att jag inte får det gehör jag vill från hästen, då kan jag ta spöt för att få hjälp att förstärka mina hjälper och slippa bli klämmandes. Jag jobbar då med framåtbjudningen eller lydnaden eller det som jag kände att vi brast i och när jag känner att vi fått till det så lägger jag ifrån mig spöt. En viss skillnad kan då såklart uppstå i kommunikationen mellan mig och hästen, eftersom jag tagit bort ett av hjälpmedlen till att kommunicera. Men då fortsätter jag att arbeta på samma sätt, och fungerar det igen så låter jag det vara så, annars tar jag spöt igen.
 
Hur tänker ni med användandet av spö vid ridningen?

Ridpasset 3 November - Zigge

 
Älskade häst, igår blev det ett dressyrpass efter måndagens skrittjobbspass i skogen. Jag förväntade mig som vanligt att det skulle bli lite extra kämpigt, och det var det. Men jag tog läget som det var och valde att galoppjobba honom tills han blev varm. Sen var han som vanliga Z och han var SÅ fin igår! Vi kämpar ju verkligen på med alla våra små svårigheter, men fokus igår var att jag ville ha kvicka effektiva ben som jobbar i rätt takt. Det lyckades vi med. Sen att vi hamnar lite bakom lod och inte upprätthåller den bästa formen hela tiden... Men igår låg fokus på benen.
 
Vi jobbade också en del med övergångar, just för att få kvickare ben och att verkligen jobba in under sig. Avsaktningar till skritt är ju inte vår styrka, men som ni ser på filmen börjar det bli betydligt bättre! Så himla härligt! Vi provade också att öka steglängden i traven och det börjar ändå komma lite grann. Vi lyckas hålla takten och bara länga på steget utan att fara iväg i full fart och utan att tappa något bakben. Det är klart över förväntan för att vara oss. Underbara häst!
 
Jag är så nöjd med ridpasset och jag är så glad att jag har denna underbara häst. Han är mitt ljus när annat runt omkring blir tungt och att han går in och levererar ett sånt här pass en dag då jag är lite irriterad och ledsen är alldeles underbart! ♥
 
 

Hitta hunden!

 
 
Hahaha nu är det verkligen säsong för min lilla hund. Han passar rätt bra in i omgivningen på promenaderna. Tur att man har kopplet att titta på så man kan hitta honom.
 

Ridpasset 3 November - Dido

 
Igår var en intressant dag. Det var full fart i stallet på dagen, sen jobbmöte på eftermiddagen och sen full frt i stallet på eftermiddagen/kvällen. Hur som helst red jag Dido igår kväll. Hon var verkligen toppar och dalar. Ena stunden var hon toppenfin och jag fick ihop henne bra och faktiskt lite mer uppförsbacke än vanligt. Sen nästa stund surade hon ihop totalt och blev jätteseg och ville inte vara med längre. Hmm...
 
Jag misstänker att det hela berodde på att jag var på dåligt humör som inte ville ge med sig. Så himla trist. Men nu får det vara nog. Jag ska inte låta småsaker gå ut över hästarna. Så bitvis lyckades jag tänka bort det och då var hon fin. Men det kan också ha varit något med Dido, för på dagne hade hon ätit lite dåligt och ägare V sa att hon kan göra så när hon är lite brunstig eller så. Det skulle förklara varför vi inte var överens igår kväll. Två surtanter med olika idéer är ju ingen vidare kombo. Haha! Men, men, hon var ändå fin och rolig att rida som vanligt, även om det var lite mer utmanande en sån här dag. Men det är som jag säger till V; Bli inte sur, tacka hellre hästen för att den tvingar dig att lära dig att hantera den situationen. I slutändan blir du en bättre ryttare.
 
 

Ridpasset 1 November - Zigge

 
Igår blev det ett ridpass på utebanan i blåsten. Hade jag vetat att det skulle blåsa så mycket hade jag nog tänkt efter en extra gång innan jag gav mig ut på utebanan med en pigg Zigge, men ja, varför inte liksom! Vi började som vanligt med longering och där var han himla pigg. Han brallade ganska ordentligt ett par gånger och en gång fick jag hoppa åt sidan för det kändes som att det var nära. Det var det inte, men man är inte superkaxig när häst 185 cm sparkar bakut och man står bredvid, haha!
 
Hur som helst, när jag väl kom upp i sadeln var han jättepigg och ni vet ju hur han blir när han blir pigg. Då står han på bakbenen, ska inte gå åt ett visst håll och jaa, konstrar allmänt. Det är liksom när det slagit över. Så blev det en stund igår när jag hade ridit något varv på utebanan utan att låta honom springa i full fart. Då slog det slint. Men vi kämpade oss igenom det och när han inte ville gå åt rätt håll så fick han rygga. Det är ju sjukt jobbigt så efter ett tag gav han med sig.
 
När han lugnat sig från det galoppjobbade vi en del för att han skulle få springa av sig och sen coolade han faktiskt ner lite. Han var supertaggad på att öva travlängningar, så jag tog tillfället i akt att låta honom göra det. Vi är ju inte alls bra på det, men när han tycker att det är kul och är sådär pigg så känns det bra att uppmuntra honom. Vi lyckas ändå vara på rätt väg och han länger faktiskt steget, även om vi inte kan hålla takten. Men takten kommer med styrkan, så vi får kämpa på. Här kommer en film från igår;
 
 

Ridpasset 31 Oktober - Zigge

 
Igår blev det dressyr igen för Mr Grey. Vi började med longering innan passet, och sen tog vi ett pass med lite avstämning av böjning, skänkelvikning och övergångar/tempoväxlingar. Det blev ett rätt bra pass faktiskt. I och med att vi hoppade igår så tänker jag att han kunde ha lite träningsvärk, men det var inget som märktes. Men vi tog det ändå ganska lugnt. Han var superarbetsvillig och jäklar hörni vad han börjar bli lydig nu. Så himla roligt! Vi lyckades få till flertalet galoppfattningar från trav, och han var helt grym på skänkelvikningarna i trav! We are on fire! Dock kände jag att vi hamande lite bakom under många delar av passet, men så blir det lite i början av svåra/jobbiga saker. Det brukar komma till rätta sen. Heja!
 
 
 

Såhär snygga blev dem!

 
Alltså hur snygg blev han inte i dessa skydd!? Älskar att de är svarta och det är SÅ mycket snyggare med de höga skydden bak. Dessa blir perfekt under våra vardagliga dressyrpass då jag inte lindar. Jag äääälskar ju att rida med benlindor. Det känns liksom bäst, skyddar verkligen hela benet och dessutom är det sjutk snyggt. MEN, ibland hinner man inte eller orkar inte hålla på och då är det så himla perfekt att ha dessa skydd att bara dra på.
 
Vi har nu testridit med dem och Zigge verkar gilla dom! Bakskydden skulle ha kunnat vara lite större faktiskt, men de duger. Första passet vi red så snurrade bakskydden lite, men sen provade jag att spänna dem lite till och då satt dem på plats hela ridpasset. Jag älskar verkligen att de är helsvarta, oftast är det ju gul/beiget ludd på dem, men de här har svart. Mycket mer stilrent mot Zigges vita ben. Gult ludd på skydd/grimmor osv gör sig inte toppenbra mot en skimmel tycker jag. Men bäst av allt är att Zigge inte stör sig mycket på dem på sina bakben. Han hakar ju rätt mycket nu med bak när han går i fålla, och det blir värre av att dra på något på bakbenen(just för att han då gärna lyfter extra på benen vilket framkallar hakningar) men med dessa känns han mer nöjd. Awesome!
 
 

Ridpasset 30 Oktober - Dido

 
Igår fick jag återigen äran att rida på världens finaste lilla sto. Det kändes som en evighet sedan nu nrä jag inte ridit henne på nästan en vecka. Jag kände när jag stod och gjorde i ordning henne att jag verkligen saknat att rida henne. Och sen kom jag på att det nog kunde kännas lite svårt att få till ett bra ridpass. Men icke. Hon var SÅ fin!
 
Jag tänkte att jag skulle ha ganska låga krav på ridpasset då jag ju inte ridit henne på ett tag, och mer skulle känna igenom lite, hitta lugnet och harmonin. Vi började som vanligt att jogga i låg form och hon var så stadig! Vi gjorde lite övergångar och även där kändes hon rätt stadig, mycket bättre än vi brukar få till. Allt kändes bara så trevligt. Nej, vi hade inte kunnat starta OS, men jag kände att vi liksom var överens. Så härlig känsla!
 
Något jag försökte tänka på hela passet, som jag funderat på ett tag, var att verkligen få bakdelen på plats. Hon vill ju gärna springa med den lite lätt till höger, så jag har verkligen laddat för att verkligen testa vad som händer om jag kräver ännu lite mer. Så det gjorde jag, i vänstervarvet passade jag på att verkligen forma runt innerskänkeln och få henne runt även med bakdelen. Till en början tappade vi lite energi, men sen jäklar blev hon fin! Och faktiskt tror jag att en del av stadigheten kom från just det här, att bakdelen var på plats.
 
Vi övade också lite öppna och sluta och fick även till dem riktigt bra. Det är bara drygt tre veckor kvar tills vi ska rida öppna och sluta och bli bedömda på dem, så det är verkligen hög tid att sätta fart att få till dem. Men det kändes väldigt lovande efter det här passet!