Ponnycupsmatch i hoppning nr 4 av 10

 
I lördags var det ponnycupsmatch igen! Dne här gången på bortaplan mot Nynäshamn. Superkul! Jag hade en väldigt hetsig dag och stressade som en galning för att hinna med allt, men som tur är så är mina cupare så grymt duktiga att de inte påverkas så mycket av att jag är en stressbomb.
 
När jag kom till Nynäshamn hade hemmalaget precis börjat rida fram och jag fick en lista med alla ponnyer och en kortare beskrivning. Perfekt! Direkt när jag tittade upp och såg ponnyerna blev jag alldeles varm inombords. Vem sprang runt där nere om inte lilla söta Winston! Den lilla gula ponnyn ni ser som nummer fyra på bilden här ovanför. "Jaha?" tänker ni... Vem är det då? Jo, det är en liten ponny som stod i samma stall och ägdes av en person som hade Fiffi, en unghäst jag red för 5-6 år sedan. En av mina stora kärlekar i hästvärlden och som jag lärde mig otroligt mycket på. Där bodde alltså även lilla Winston som var en riktig charmknutte. ♥
 
Hur osm helst, när jag kommit över mitt lilla moment av minnen så kunde jag börja fokusera på uppgiften. sätta upp rätt ryttare på rätt häst. Den här gången var det inte helt lätt kan jag säga. Det var ett gäng ponnyer som var ganska mycket annorlunda från de ponnyer vi har hemma, me ninnan det var dags för första start hade jag fått ihop en preliminär plan. Det blev även så sedan.
 
Nynäshamn var jätteduktiga och fick till många fina rundor och alla var felfria. Superkul! Självklart blir man ju lite pirrig som bortalag då för då vet vi att vi som bäst kan göra matchen oavgjord och att vi då måste ha minst fem felfria rundor. PIRR!
 
När vi fick ta över hästarna gick vi ner ohc värmde upp. Jag var riktigt nöjd med uppsättningen av ryttare. En ryttare fick det lite kämpigt för dagen med en häst som hoppade av väldigt stort om hon kom fel och då sköt henne ur sadeln så hon höll på att få tugga grus två gånger. Då gjorde vi ett litet stopp, pratade igenom vad som hände och vad vi måste ändra och sen körde vi igen. Själva rundan gick sedan bättre.
 
När vi körde igång började det jättebra för första ryttaren. Hon fick till två jättefina språng med lille Winston och sen på tredje hindret gjorde han som jag minns att han gjorde en gång förr. Han hoppade rätt fint, men drog sen ner huvudet och stannade så det blev en avåkning. Tusan. Men hon satt upp och red klart rundan jättefint, klockrent faktiskt. Men nu blev det nervöst!
 
Andra starten ut hade på förmiddagen varit och sytt sitt finger, så hon hade ingen känsel där, men vill man rida så vill man rida, haha! Hon fick i alla fall till en jättefin klockren felfri runda! Start nummer tre satt på en inte så lätt ponny, mne hon lyckades lotsa runt den och även hon bli felfri.
 
Start nummer fyra satt på en racerponny och det är tur att vi har den där orädda ryttaren som bara kör. Det blev också en felfri runda. Start nummer fem fick hoppa lite högre och det var också hon som haft lite svårigheter på framhoppningen. Hon fick till en jättebra runda och det hindret som varit problem på framhoppningen var det bästa nu! Underbart! Med sista ryttaren kvar visste vi att det nu var hon som skulle avgöra. Antingen skulle det bli en oavgjord match och vi då får med oss 1 poäng hem, eller så skulle det bli en förlust. Gissa om jag var nervös?
 
Såklart höll hon nerverna i schack och red en jättefin runda som också blev felfri och även tog hem dagens silvermedalj. Så roligt! Så det blev alltså en oavgjord match och vi fick därmed med oss 1 poäng hem i cupen. Heja SRK!



Remember me






Ladda ner en egen design gratis