Har ni sett?

Lite förändringar har hänt här i bloggen på sistone. Framförallt har vi nu bytt namn på bloggen till teamZigge.se! Nu slipper ni alltså skriva in ett långt bloggnamn, så nästa gång du ska in hit kan du prova att typea teamZigge.se istället ;)
 
Förutom namnbytet har hela sidan fått sig en liten uppräschning, jag har styrt upp menykolumnen lite mer, uppdaterat lite texter och bilder och även rubriken på sidan är ny. Den kommer vi nog försöka göra om igen med lite bilder, men just nu får den vara bara vår logga. Du kan också läsa bloggen på olika portaler, vilken du nu gillar bäst. teamZigge finns här på det egna domänet, men också på nouw, for.me och horseworld. 
 
Bloggen går bra just nu och det känns jättekul! Jag bloggar ju främst för min egen skull, men självklart är det jätteroligt att se att läsarantalet stiger hela tiden och att ni klickar er in här varje dag. Jag är ju inte den som ofta ber om er input, men självklart tar jag gärna emot önskemål och tips på vad ni vill läsa om. Allt vill jag inte skriva om, men så länge det stämmer överrens med min mediaplan så ska jag nog kunna publicera det här. Så det är bara att komma med förslag, antingen som kommentar här i inläggen eller till min mail som vanligt.
 
 

Jag har gjort det igen....!

Ja hörni, nu har det hänt igen. Ni som hängt med länge vet att jag har perioder i mitt liv då jag drömmer väldigt mycket och väldigt konstiga men verklighetstrogna drömmar. Det gör ibland att jag vaknar upp och är helt förvirrad och helt övertygad om att det jag drömt har hänt på riktigt! Nu var det faktiskt ett bra tag sedan, men inatt hände det igen.
 
 
Jag drömde att jag och Zigge ville åka på en tävling i Strängnäs. En dag åkte jag hem från jobbet (jag jobbade i Stockholm) och på vägen så krockade vi. Jag fick åka ambulans för att jag var så skadad, men sen väl på sjukhuset sa jag att det "inte var någon fara och så länge man själv tror det så är det sanningen" och så gick jag därifrån. Knäppt.
 
Jag åkte direkt från sjukhuset till stallet där jag mötte hela mitt #teamZigge-gäng som sa att jag hade fått en plats på Strängnästävlingen och att jag stod med i startlistan. Vi sprang såklart och hämtade Zigge (som för övrigt hade flyttat till en spilta som var på tok för liten för honom) och skulle ställa in honom i transporten. Zigge är ju lite svårlastad på hemmaplan i verkliga livet och det går alltid bättre att lasta honom i tränset. Därför tänkte jag på det nu och tog på tränset och han klev rakt in. Skönt!
 
När vi väl sen var på väg så åkte vi i en lastbil och inte i bil med transport längre. Hur det blev så har jag ingen aning om. Jag ringde i alla fall till Strängnästävlingen och kontrollerade att jag hade en start där och de sa att de hade strykt mig eftersom jag ju hade krockat. (Hur visste dom det?) Jag sa att jag ville starta och att jag var på väg så de la in mig igen.
 
Efter en stunds åkande insåg vi att det var vår tur att starta om bara några ekipage och vi hade inte ens kommit fram. Så då ringde jag till tävlingen och frågade om det fanns möjlighet att få en senare start då jag ju såg att flera hade strykt sig i slutet av klassen. Då fick jag ett skrikande svar att "NEJ, det går inte vi har ju redan lagt in dig i startlistan IGEN och alltså erbjudit extra service för dig redan, nån måtta får det väl vara!" och sen la dom på. Det konstiga med hennes påstående var ju att jag itne ens hade strykt mig själv utan det var ju dom som hade gjort det. Haha!
 
Här kommer sen en stor lucka för sen sitter jag plötsligt på Zigge på en framridning och rider fram honom. Då kommer Sofie in i ridhuset och säger "Du Sandra.. Det har blivit lite fel. Ni ska starta MsvA." och då blev jag ju förvirrad. Men Sofie menade att det är ju hur kul som helst, så det är klart att jag ska köra. Och det gjorde jag! Zigge var grymt fin och bjöd på en härlig känsla! Jag vaknade precis innan jag skulle få veta vårt resultat, men jag stod och sa att jag struntade fullkomligt i hur det blev, för jag hade haft en sån härlig känsla. Hm... Undra om jag kanske har lite ridabstinens ändå nu när jag inte ridit på en vecka....? Hahaha!

Ponnycupsmatch 7 av 8 - Hoppning

 
För väldigt länge sedan red vi vår 7e match i ponnycupen hoppning! Men jag har inte uppdaterat er om hur det gick! Vi var hos Haningebygden och fick testa deras fina ponnyer. Det var en riktigt kall dag och jag frös som bara den. Nästan så jag själv ville ta en av ponnyerna och sitta upp på så man blev lite varm, hehe!
 
Hur som helt så fick vi en rundvandring på deras anläggning och sen körde vi igång. Deras lag värmde upp sina ponnyer och alla såg väldigt tevliga ut. När de sen startade så fick de till många fina rundor och slutade på noll fel. Det gör ju som vanligt oss lite extra nervösa eftersom vi då vet att laget måste sluta på noll fel för att kunna göra matchen oavgjord. Att vinna är redan uteslutet då. Men det kan ju också tagga igång och få oss att prestera bra!
 
När det blev vår tur värmde vi upp och vi fick kämpa lite, men det gick ändå bra. När det var dags för start var jag lite extra pirrig tror jag, men tjejerna gjorde ett grymt jobb som vanligt och vi slutade på noll fel! Alltså en oavgjord match. Ett poäng med oss hem och det kändes himla bra!
 
I och med den här matchen ligger vi nu ganska bra till, men allt beror givetvis på hur alla andras matcher går. Vissa lag hade inte ridit så många matcher, så det återstår att se.

Hur hinner du med allt?

En fråga som jag ofta får är hur jag hinner med allt i livet och jag tänkte försöka mig på att svara på det. Anledningen till att jag får frågan tror jag är för att jag alltid har något på gång och om man listar allt så ser det ju kanske lite mycket ut:
 
Jobb
Jag jobbar heltid på ett Science Center där jag ansvarar för personal.
Jag driver bloggen och tjänar pengar där.
Jag har ett extra jobb på ridskolan där jag arbetar några gånger i månaden.
 
Fritid/Hobby
Jag har en egen häst som kräver aktivering minst en gång om dagen.
Jag hjälper till med en häst några dagar i veckan.
Jag coachar ett ponnycupslag i Dressyr.
Jag coachar ett ponnycupslag i Hoppning.
Jag rider en Pay & Ride i månaden.
Jag rider en Pay & Jump i månaden.
Jag tävlar ca 5-6 tävlingar på ett år.
Jag har en hund som heter Abbe.
 
Jag själv tycker väl inte att jag har så överdrivet mycket, jag skulle säga att man kommer långt med bra planering. Men självklart är det så att jag inte spenderar jättemycket tid med att "bara" vara hemma. Min sambo träffar mig på kvällarna typ och det är sällan jag är hemma innan 21.00 på dagarna.
 
För att ha koll påallt har jag två kalendrar som jag flitigt fyller i. En jobbkalender som jag har alla mina jobbsaker i och sen en kalender för fritiden, och då framst allt med Zigge och hästdelen av mitt liv. Desas lägger jag sen ihop i telefonen så har jag en bra plan. En vanlig vecka i mitt liv kan se ut som följande:
 
 
Måndag
Jobba 08.00-17.30
Stallet 18.00-21.00
Middag 21.15
Blogga 22.00
Sova 23.00
 
Tisdag
Jobba 08.00-15.00
Hem och fixa saker + blogga 15.00-17.00
Stallet 17.00-20.00
Middag 20.30
Blogga 21.30
Sova 23.00
 
Onsdag
Jobba 07.30-17.30
Stallet 18.00-21.00
Middag 21.15
Blogga 22.00
Sova 23.30
 
Torsdag
Jobba 08.00-19.00
Stallet 19.00-21.00
Middag 21.30
Blogga 22.30
Sova 23.00
 
Fredag
Sova ut till 10.00
Tävtta kläder till 14.00
Blogga 14.00-15.00
Stallet 16.00-19.00
Middag 20.30
Bio 21.00-23.00
Sova 23.30
 
Lördag
Ponnycup 10.00-14.00
Stallet 14.30-17.30
Ingenting + blogga 17.30-19.30
Restaurang 20.00
Sova 23.45
 
Söndag
Jobba 08.00-18.30
Stallet 18.30-21.30
Middag 22.00
Sova 23.00
 
Här ovan har jag endast då skrivit hur det är när jag har en häst och inte arbetar på ridskolan. Sen tillkommer ju det. Men då får man helt enkelt trycka in det någonstans. Som ni säkert ser så jobbar jag en hel del, men det gör att jag också ibland kan vara ledig någon dag mitt i veckan om det behövs. En riktig lyx enligt mig. Allt går om man vill, kom ihåg det!
 
Något som min pappa brukar säga är att om du vill få något gjort, fråga då den som inte har tid för den komemr alltid att hitta tiden. Den som har hur mycket tid som helst är inte alltid snabbast. Det ligger SÅ mycket i det! Och jag måste säga att vi hästtjejer är grymma på att göra mycket och ändå ha koll på allt!
 
Ett annat tips jag vill att ni ska tänka på är att tycker man att det är roligt så orkar man mycket mer! Känner du att ditt jobb tar för mycket energi? Fundera då på om du arbetar med rätt sak. Tycker du verklign att ditt arbete är roligt? Har du en hobby som tar för mycket tid? Är det då verkligen det du vill hålla på med? Jag upplever nämligen att tycker man att något är roligt och viktigt för en, då tar man sig tid och får ändå ut energi av att få göra det där man tycker är roligt, även om det blir mycket! Men kom också ihåg att det är helt okej att bli trött ibland och att behöva sakta ner. Just den delen är jag rätt dålig på, haha!

Vad jag drömmer om just nu...

 
Alltså... Hur GALET snyggt är inte allt det här!? Tänk hur stilig Zigge skulle vara i det här sakerna! Åhhh. Självklart kommer dessa drömprylar från Eskadron.
 

Hoppasset 20 Februari - Zigge

 
 
Det var SÅ roligt att äntligen få hoppa igen, men oj vad man känner sig ringrostig när man inte gör det hela tiden. Zigge var såklart glad att få skutta lite och han var härligt pigg. Vi hoppade tillsammans med Zigges gamla hagkompis Dudley, en supersöt D-ponny. Tidigare på dagen hade de haft hoppträning och då bad vi att de skulle lämna kvar hinder, så vi hoppade helt enkelt en del avdet som gjorts på hoppträningen, men med en egen liten twist.
 
 

Jag blir så trött...

Godmorgon på er! Fast jag tycker inte att det är en god morgon på något vis. Jag är så himla trött på att må såhär. Jag har inte velat skriva så mycket om det här i bloggen, men nu går det inte riktigt att undvika. Jag har så ont att jag inte kan rida och borde vara sjukskriven från jobbet enligt min läkare.

 

Ni vet ju att jag var sjuk i julas, och då hade jag endast feber och ont i kroppen och så. När jag blev "frisk" från det så började jag hosta en hel del. Sen har jag fortsatt att hosta sedan dess. Jag har såklart tyckt att det varit irriterande och bitvis haft lite ont i halsen av det. Men inte har jag gått till någon doktor, så illa har det liksom inte varit. Men nu har det bara blivit värre och värre och nu har jag SÅ ont vid revbenen på vänster sida av kroppen. I måndags var jag till sjukhuset och fick lämna massa blodprovet och röntga lungorna. Det såg inte jättebra ut, men ingen jättefara. Det gäller bara att ta det lite lugnt och tillåta kroppen att bli frisk nu.

 

Så gissa hur missnöjd jag är!? Ingen ridning nu. Zigge har fått vila i måndags, på tisdagen ringde jag ridlärare Nussan och frågade om inte han kunde få springa med på en ridskolelektion vilket han fick. Idag ska förmodligen Anna rida honom och imorgon vet jag inte. Det löser sig säkert. Nu är det tur att jag har en fin och trevlig häst som folk vill rida på. ♥ Jag vill ju egentligen inte leja ut honom till massa olika, men jag måste ändå se till hans bästa. Det är bättre för Zigge att få ridas än att inte göra någonting alls, så det är liksom ett självklart val ändå.

 

På fredag ska jag passa även Dido så det hade ju varit toppen att hinna bli frisk tills dess. Dessutom ska jag passa fina prinsessan v9 och det börjar ju också närma sig. Jag hatar att vara sjuk och så. Blä!

 

Söndagens MsvC:2 - Zigge

 
Som ni vet gissade jag ju att Zigge skulle vara ganska pigg på den här Pay & Riden. Det finns flertalet anledningar som skulle göra honom pigg; han har inte gått så "hårt" senaste tiden, han är fortfarande ovanligt glad att se mig, det var länge sedan vi red programridning och ja.. listan kan görs lång. När han blir sådär pigg är gränsen hårfin till att han blir alldeles för svår att rida så jag hade inte jättehöga förväntningar på resultat. Men roligt skulle det bli!
 
 
 
Framridningen
Jag var faktiskt ute i hyfsat god tid. Jag hann egentligen rida fram lagom länge, men det här med att Zigge skulle vara lite pigg.... Det var en underdrift. Han var SÅ pigg och bara sprang och trampade luft och spände sig. Så fort vi kom ut på något som skulle kunna vara en dåligt påbörjade diagonal så gick tåget. Nä, det var en sjukt svår uppgift att försöka få honom lösgjord och med på noterna. Lite besviken blev jag för jag kände ju ganska på en gång att det inte skulle bli någon godkänd ritt idag. Men amtidigt kunde jag inte sluta skratta. Att ha problem med att hästen är för glad och pigg för uppgiften är ju ändå ett lyxproblem tycker jag. Jag måste helt enkelt bara lära mig att hantera extranergin och att få honom fokuserad.
 
Ritten
När vi kom in på banan och Zigge fick bekräftat att det var dressyrstaket där inne så var öronen spetsade hela tiden i väntan på vår tur. När vi fick gå in på banan var han precis likadan som inne på framridningen, så allt det jag ändå hade lyckats få till var som bortblåst igen. Haha! Vi sprätte runt där inne och när vi fick startsignal kände jag bara "Åh herregud". Vi startade och när jag står i första halten inser jag att jag inte vet om jag ska rida höger eller vänster varv först. Dumt. Jag gör världens längsta halt och försöker tänka igenom programmet och beslutar mig för att det måste vara höger först. Men ändå blir jag förvirrad och slutade rida. Men det var ju rätt, och sen kan jag ju vägen, Men med mina tankar i ett virrvarr så kände Zigge att han måste lösa problemet och tog då galopp. Usch vad onödigt.
 
Resten avprogrammet gick upp och ner. Vi fick MÅNGA stora missar, som till exempel att bakdelsvändningarna endast blev någon sorts snurr på alla fyra benen och att vi fick felfattning i ett enkelt byte. I öppna och sluta hade jag jättesvårt att känna vad som var lagom, så emellanåt var han förböjd och emellanåt var han för rak. Ingången i dessa var katastrof. I galoppen dök han lite och nosen kom för långt ner, så där tappade vi otroligt mycket också.
 
Nej, bättre kan vi. 
 
En liten detalj jag kanske ska nämna också är ju faktiskt att insatsen från mig inte var särskilt bra sitsmässigt. Jag har ju kämpat och kämpat för att få till den där bra sitsen som jag emellanåt lyckas med. Men den här gången orkade jag inte sitta ihop honom och det syns väldigt tydligt ser jag när jag tittar på filmen. Anledningen är att jag har fruktansvärt ont vid revbenen på vänster sida. Dagen efter var jag på sjukhuset och röntgade och fick lämna fyra rör med blod för prover. När jag satt av efter Pay & iden ville jag typ sjunka ihop för att det gjorde så ont. Jag vill inte skylla ifrån min dåliga insats på det här, men det kan ju såklart ha ett finger med i spelet, hehe.
 
Slutpoängen
Gångarter 6,5 / 13
Framåtbjudning 6 / 12
Lösgjordhet 6 / 12
Ryttarens sits och hållning 6 / 18
Korrektheten 6 / 12
 
Totalpoäng; 263p, 58,44%
 
Tankar om slutpoängen
Ja den här slutpoängen var ju verkligen ingenting att hurra för, men jag trodde faktiskt efter ritten att vi skulle landa ännu lägre. Med tanke på hur mycket stora missar vi fick och att jag verkligen kände att vi kan så mycket bätte så är inte slutpoängen så kämpig. Det hade ju såklart känts mycket sämre om jag själv tyckte att det kändes rätt okej och att "vi gjorde vårt bästa" och få 58,44%. Nu känner jag att vi tappade ca 20-25 poäng på enbart stora missar och 20-25 poäng är ju ca 5 % i slutändan. Så vi är ju inte helt ute och cyklar ändå. Det är himla roligt med de här svårare programmen när det händer så mycket, Jag älskade ju att kliva upp på LA för att det blev lite svårare med andra moment, men MsvC är ju såklart ÄNNU svårare och ännu fler moment. Dessutom är det roligt att det är många delar som är koefficient 2 på, så det slår ju rätt snabbt om de delarna inte går bra. Nu blir det att öva, öva, öva.
 
Slutkommentar
Flyter g jämnt men måste bli lite lättare i sin framdel. Var mer noggrann var du har bakdelen både i skolor och bakdelsvändningar. Lycka till!
 
Tankar om slutkommentaren
Som vanligt en klockren kommentar mitt i prick från Eva. Det var ett hyfsat jämnt flyt, men vi tappar något enormt på just det här med bakdelen och att det blev framtungt. Jag är helt överrens. Bakdelen har vi ju alltid kämpigt med och jag minns i början av vår tid tillsammans när vi alltid gick på fyra spår, hur mycket jag än försökte rakrikta. Nä, nu ska vi öva på de här delarna som är nya för MsvC och sen kommer vi igen! Jag tror att det blir en ny Pay & Ride den 20 mars, so jag inte visste om! Så himla kul! Taggaaa!
 
Domare var Eva Rydström

Äntligen dags!

Idag är det ÄNTLIGEN dags! Jag och Zigge ska få rida programridning igen! Jag är SÅ himla taggad, och det verkar ju helt klart Zigge vara också!  Idag var tanken att passa på att rida två program, men med tanke på att jag har svårt att komma upp ur sängen på grund av mina onda revben så känns det inte som en bra idé. Istället satsar vi stenhårt på ett program, och det blir MsvC:2, jag menar... Varför börja året lugnt? Hehe!
 
Vi är inte alls förberedda för den här uppgiften, så jag har inte jätte höga förväntningar på något tjusigt resultat direkt. Men jag är helt övertygad om att vikommer ha superroligt! De senaste tre veckorna har jag ju varit bortrest i två veckor och sen hunnit rida typ... fyra pass eller något sånt. Heja! Dessutom är det Eva som dömer och hon är stenhård! Hon vet precis våra svagheter, men det gillar jag också. Hon är himla rättvis och jag vet ju från tidigare erfarenheter att rider jag på en viss procent för henne så är det vad jag "åtminstone" kommer få ute på banorna om inget oförutsett händer. Jätteskönt, för då är man ju lite inställd på ungefär hur det skulle gå. Tänk vad jobbigt om man rider runt hemma och får 67% varenda gång och sen åker iväg och tycker sig få till en lika bra ritt men landar på 54% liksom.. Nä, det här är en grym förmån!
 
Hur som helst, i programmet tror jag främst vikommer få kämpa med de enkla bytena, som alltid. Vi kommer inte ner i skritt tillräckligt snabbt helt enkelt, oavsett hur mycket jag sätter ihop innan, men jag ska verkligen göra mitt bästa. Jag hoppas på att kunna få till dugliga travökningar och öppna och sluta. Bakdelsvändningarna kan gå lite hur som helst, antingen går de skit och jag får typ 4,5 eller så kan vi faktiskt få till dem riktigt bra och har ju tidigare slagit till på nån 7a. Jag ska också försöka att rida med en ordentlig sits hela programmet. Ohhh, tagga!!!

Ridpasset 19 Februari - Zigge

Igår blev det ett spännande dressyrpass för Ziggemannen. Haha, minst sagt! Planen var att lugnt och fint och harmoniskt rida igenom och förbereda inför söndagens LA:2 och MsvC:2. Jaa... Det blev inte riktigt så alltså. Zigge var alldeles galet pigg och busig. Surheten över att bli badad innan var som bortblåst och han öste på i full fart. När vi red igenom programmen visste han precis vad som gällde. Varenda gång vi vände in på en diagonal kände man hur hela rumpan försvann under honom. Haha!

Programridningen var lite upp och ner i och med denna överskottsenergi, men bitvis fick vi till det bra. Dock är jag ju inte alls i form för att rida program och när jag ridit klart och satt av och kände hur ont jag har i revbenen (Har hostat mycket sedan i julas och har nu eventuellt en på gång till spricka, dumt) Jag tog då beslutet att jag nog bara startar MsvC:2 imorgon. LA:2 är ju ett program jag aldrig ridit och jag har inga planer på att tävla det i år heller, så jag väljer att satsa fullt ut på att öva MsvC:2 som jag ju ska rida på första tävlingen och det här är sista Pay & Riden innan dess.

Egentligen kanske jag borde för min egen skull rida dressyr idag igen inför imorgon, men nä. Vi ska hoppa idag. Gissa om någon kommer bli överlycklig!? Hahaha!

 

Surpuppan

 
Zigge har varit SÅ söt senaste tiden när jag kommit till stallet. Han har varit så glad, gosig och nöjd. Det har känts som att han varit glad att jag är hemma. Men igår blev han påmind om vad jag hittar på för dumheter ibland. Tvätt. Såhär såg han ut när jag ställde in honom i spolspiltan och han insåg att det inte bara för svanstippen som skulle få sig en omgång. HAHAHA! Underbart! Han var så sur, han ville knappt ens ta en godis när jag försökte muta honom att ta fram öronen. Snacka om att se missnöjd ut!
 

Ridpasset 16 Februari - Zigge

 

Tisdagens ridpass blev inte alls som jag tänkte mig... Jag hade planerat in att jag skulle rida lite sidvärtsrörelser och lösgörande. Tänkte mig lite skänkelvikningar på olika linjer, lite öppna och lite sluta. Det blev inte så lätt kan jag säga.
 
Vi var lite för många som red olika saker på vår 20x30 del i ridhuset och dessutom kom det in en person och bara klädde på sin häst massa saker, typ sadel och skydd och sånt. Så det tog ju också en hel del plats. Jag fick svårt att fokusera och kände att min insats mot Zigge inte var top notch precis. Dessutom har jag ju en jäkla hosta som inte vill ge med sig och jag hade så JÄKLA ont i revbenen. Så ja, insatsen från piloten var lite sisådär. Men men..
 
Mot slutet av passet skärpte jag ändå till mig och vi fick ändå till rätt bra skänkelvikningar. Vi har en tendens att röra oss åt sidan utan att få till det där med korsande ben, men det här passet fick vi verkligen till det och hittade ändå någon form av jämnt flyt. Så kul! Duktiga Ziggeprins!
 
När jag slutade rida och satt avkände jag dock att min kropp inte var så glad av ridpasset. Ont som attans i revbenen och hostan var galen. Blev helt mosig. Så nu blir det att vila ett par dagar från ridningen så jag blir frisk någon gång. På söndag vill jag ju rida Pay & Riden!
 

Ridpasset 15 Februari - Zigge

 
I måndags blev det ett dressyrpass på Ziggemannen där jag huvudsakligen red lite lösgörande och la in lite tempoväxlingar. Tempoväxlingarna är så sjukt bra för Zigges styrketräning och framåtbjudningen blir galet mycket bättre. Det här passet var han som vanligt helt fantastisk att rida och han hade bra motor. Så himla roligt!
 
Till en början red vi i halva ridhuset, men efter ungefär halva ridpasset fick vi tillgång till hela 20x80-banan och då passade vi på att utnyttja den stora spegeln och att rida långa raksträckor. Något som är bland det svåraste att rida tycker jag är att rida just rakt. Så vi vände rätt upp mot spegeln och jobbade med rakriktningen. Jag la också in en travökning på medellinjen precis som den ligger i MsvC:2an. Den första vi gjorde var SÅ grym. Bästa Zigge!
 
Vi övade också en del halter som vi fick till ovanligt bra. Han ställde upp flera gånger med alla fyra benen på plats och bakbenen in under sig. Vi gjorde också några galoppfattningar från trav (sjukt svåårt på Z) som han gjorde ovanligt bra och även ett par galopp-skritt övergångar. Galopp-skritt är nog vårt absolut svåraste. Jag måste verkligen rida som en blådåre innan avbrottet för att över huvud taget ha en chans att få ihop honom så det blir skritt direkt istället för 5-6 travsteg emellan. Men vi ska kämpa och vi ska klara det. Allt går om man vill, hur svårt kan det vara?
 
 

Ridpasset 13 Februari - Zigge

Herregud vad underbart det var att äntligen få sitta upp på Zigge igen. Två veckors uppehåll är alldeles för länge! Men hörni, hur knasigt är det inte att man känner sig lite lätt awkward när man sätter sig i sadeln efter endast tvåveckors uppehåll!? Jag menar... SÅ himla länge är det ju inte. 
 
Hur som helst. Jag tog ett lätt joggingpass och det var helt underbart! Han kändes jättefin, så mina medryttare de senaste två veckorna har gjort ett fantastiskt jobb med honom. Han var också väldigt glad och jättepigg. Flera gånger gick han och skakade på öronen och sprätte till lite. På långsidorna gick han och väntade påatt få galoppera fort. Älskade häst!
 
Eftersom det stod en framhoppning i ridhuset så passade vi på att bara springa över det lilla krysset i mitten ett par gånger. Han var GALET glad och drog på som bara den. En gång galopperade han på stället också, haha! Men han är helt underbar att rida när han är sådär glad!
 
 

Toktaggad!

 
Åhåhåhååååå! Gissa om det är någon här som är galet taggad på livet nu!? Efter första ridpasset på bästa Ziggeman som var så fin så känner jag mig bara så laddad på att fortsätta min och Zigges resa. På söndag är det Pay & Ride, årets första för oss och jag längtar SÅ mycket. Vi är ju typ inte alls redo för det i och med att jag inte har ridit på två veckor typ, men jag har veckan på mig att komma i fas igen. Zigge har ju hållits igång under tiden jag har latat mig på semester så vi ska bara få ihop vår timing.
 
På söndag blir det en LA:2, ett program jag aldrig har ridit och det verkar faktiskt rätt svårt. Dessutom är det på kort bana vilket blir intressant... Det blir ju lite trångt för oss, men vi ska nog knyckla ihop oss. Sen blir det också en start i MsvC:2, galet! Men det finns en anledning...
 
Den 27 mars är jag och Zigge nämligen inbokade på årets första tävling! Som ni vet så var det ju anmälan den 8/2 och jag hade ju bokat Sofie som skulle anmäla åt mig. De lyckades! Så det blir tävling på Botkyrka, en start i vårt favoritprogram LA:3 och en start i just MsvC:2! Tjiho! Jag är så glad! Men också lite nervös, MsvC är svårt och jag satsar högt och inleder året med det högsta program vi någonsin har ridit. Men man säger ju att "Friskt vågat, hälften vunnet". Vi kan bara göra vårt bästa!

Varm i hjärtat ♥

 
Åhh, igår fick jag äntligen hoppa upp på min fina prins igen! Som jag har längtat! Han var SÅ fin och rolig att rida. Superglad, supernöjd och superladdad! Underbar känsla att sitta där uppe och vad man än ber hästen om så bara gör han det med glädje och inväntar nya instruktioner. Fantastiskt!
 
När jag satt där och red runt blev jag alldeles varm inombords och nästan lite rörd. Tänk vilka fina människor jag har runt omkringmig som tagit såväl hand om min lilla häst. Han var välriden, hel och ren och såg allmänt tillfreds ut. Tusen tack bästa Anna, Annelie, Helena, Sofie och Susanne för att ni gjort ett toppenjobb med prinsen! ♥

 

Mål Inzaghi 2016

Nytt år och nya möjligheter. Jag har börjat året med en semester och nu när jag är tillbaka är jag mer än taggad på att kicka igång det nya året med Zigge. Självklart har jag mål för året då jag tycker det är roligt att ha något att jobba mot, men framförallt också för att det motiverar något enormt när jag faller in i mina naturliga svackor. I år har jag ganska klara och tydligamål och det är nog för att jag vet lite mer vart vi står nu. Sen vågar jag också satsa lite mer nu efter förra årets framgångar. Nu kör vi! Heja teamZigge!
 
Dressyr
♦ Rida MsvC på tävling godkänt
♦ Ta en placering i MsvC
♦ Höja snittbetyget på de olika gångartsdelarna i LA-starterna
♦ Rida en start på över 70%
♦ Delta i division 2 laget
Drömmål: Starta MsvB godkänt på Pay & Ride
 
Hoppning
♦ Starta en felfri ritt på valfri höjd
♦ Hoppa 110 felfritt 
♦ Starta en 120 på Pay & Jump
♦ Delta i division 3 laget
Drömmål: Hoppa 120 felfritt på Pay & Jump
 
Övrigt
♦ Känna att det är roligt att åka till stallet varje dag
♦ Hoppa lite terränghinder
♦ Ta terrängkort
Drömmål: Starta en fälttävlan

År 2015...

... Sämsta händelse
Måste ju helt klart bli när min älskade häst skadade sig. Han var visserligen stående två vändor, men det är den första skadan som var allra värst. Han blev oregelbunden och ojämn,men visade ingenting på böjprov. Vid bedövning visade han lite. Vi behandlade och det var en lång tid han var borta. Dessutom hann han dö säkert 38 gånger i mitt huvud. Hemskt. Men dagen då jag fick en känsla att något inte stod rätt till måste jag nog ändå säga att jag är glad att jag inte visste hur lång tid allt skulle ta, och jag är glad att jag lyssnade på min känsla även om Z inte visade någonting.
 
 

År 2015...

... Bästa hoppträning
Måste nog bli en träning då jag och Zigge hoppade för Annelie och då hoppade vårt första lite högre språng. Det var inför vår första start i 110 på Pay & jump, och vi hoppade några hinder på den höjden och sen höjde vi till 115 och det kändes bara lätt och inte nervöst. Det var en himla härlig känsla och det resulterade också i en felfri debut i 110 på Pay & Jumpen dagen efter.
 
 

År 2015...

... Högsta hoppresultat
Ja, på tävling har vi aldrig gått felfritt, men å andra sidan har vi endast gjort tre starter, två i 100 och en i 110. I alla tre starterna har vi fått ett ner, så alltså fyra fel. Så jag skulle nog säga att vår 110-runda med 4 fel alltså är vårt bästa resultat. Men på pay & jump som ju är träning inför tävling har vi lyckats rida en felfri runda i 110, men det är ju mycket lättare. Inga tävlingsnerver, snällare bana och hinder... Ja ni fattar. Kanske får vi försöka satsa lite mer på hoppningen under 2016. Under 2015 hade jag ju lite svårt att få till hoppningen själv, det var mest på slutet efter att ha fått en ny medlem i teamZigge som jag kunde börja hoppa mer regelbundet. Förhoppningsvis kan vi göra det under 2016.
 
 
Här hittar ni inlägg från våra starter;
Här, 100 cm Mars
Här, 100 cm Maj
Här, 110 cm Maj
Här, summering av alla tävlingar

D-day

 
Åhh, idag öppnar anmälan till en dressyrtävling jag vill rida. Jag är ju inte hemma och har förmodligen inte möjlighet att anmäla mig via telefonen här nere så jag har hyrt in bästa Sofie och Kicki som ska försöka anmäla mig till den här tävlingen. Jag håller tummarna att jag och Zigge kommer med! Hoppas hoppas hoppas!
 
Men hörni, helt ärligt. Hur jobbigt är det inte med det här med att anmäla sig och det blir fullt? De senaste tävlingarna jag velat vara med på har blivit fulltecknade på några minuter, eller till och med sekunder! Galet! Det är visserligen jätteroligt att så många vill vara med och tävla, men vad krångligt det blir när man har planerat in en tävling ochså kommer man inte med. Det blir så tråkigt. Usch, jag hoppas verkligen att vi kommer med! Ni håller väl tummarna för oss? :)

År 2015...

... Högsta dressyrresultat
Är lite svårbedömt måste jag nog säga. Så jag tar och delar upp det. Högsta på tävling oavsett program blev 17 maj-tävlingen på hemmaplan där vi red ihop 66,842% i LA:1. Men jag själv kan å andra sidan tycka att när vi i LA:3 på Värmdö red ihop 66,000% väger lite tyngre. Eller... Hemmaplan i MsvC:2 på 65,667%. Så ja, någon av dom tre måste jag nog säga är vårt högsta resultat i dressyren. I båda LA-programmen blev vi placerade och i MsvC blev vi precis utanför trots att alla ovanför red LB.
 
Inlägg om starterna hittar ni här;
66% i LA:3
66% i LA:1
66% i MsvC:2
 
 

År 2015...

... Bästa mysbild
Blir definitivt den här. Men det finns många bilder jag gillar på mysZigge. Men den här är ändå allra bäst. Älskar att han alltid vill pussas ♥ Bilden tagen av Jimmy Oscarsson.

År 2015...

... Bästa dressyrträning
Måste nog ändå vara den sista för året som jag red för Annelie. Alltså känslan som den bitvis bjöd på var helt magisk. Jag kunde liksom sitta där och bara göra minihjälper och sitta still och han gick som en klocka! Underbara häst! Sen var det ju givetvis svårt vissa delar av träningen, men det var ändå i huvudsak helt magiskt.
 
Det som framförallt gör den här träningen så värdefull är att jag fick många nya verktyg som jag jobbat med länge nu och känner att jag har lite trix att köra på. Väldigt bra punkter som jag har med mig hela tiden och många AHA-insikter. Dessutom resulterade juden här träningen i att jag inte kände mig helt lost inne på banan i MsvC-programmen.
 
 

Mina favoritbenlindor

Som ni ju vet så älskar jag att rida med benlindor. Dels skyddar de bra tycker jag och framförallt är det så snyggt! Sen är det också roligt att kunna matcha ihop olika färger med schabraken och ja, det piffar upp liksom. Men man måste ju ha ett gäng BRA lindor. Det är skillnad på lindor och lindor. Jag har testat många olika lindor och jag har en topp 3 lista på kvalitet. OBS! Jag använder endast fleecelindor. Här kommer den;
 
1. Eskadron
Alltså de här lindorna är SÅ underbara. De töjder sig inte, de korvar sig inte, de blir inte noppriga på bra många tävttar.. De är fantasiska! De är också lagom långa, min häst har ju rätt mycket ben att linda så att säga, men de här räcker även på bakbenen.
 
 
2. Mias
Ja hörni, jag skulle nog egentligen vilja säga att de här kommer på delad förstaplats med Eskadronlindorna, men om man måste särskilja hamnar de här snäppet under. Det blir endast på grund av priset och att jag tycker att loggan på dessa är lite tråkigare än Eskadron. Men iövrigt ä de samma. En fördel för mig med dessa är dessutom att de är rätt breda, så du täcker stor del av benet för varje varv.
 
 
3. Schockemöhle
De hrä var förut mina absoluta favoritlindor, men nu har de halkat ner till tredje. Anledningen är att de är av lite sämre fleecekvalitet enligt mig. De blir lite noppriga och korvar sig efter en del användande. Men de är också himla snygga och jag älskar även dessa. Priset är ju inte att klaga på heller!
 
 

År 2015...

... Bästa köp
Är definitivt våra fina och grymma dressyrskydd från Protector. Både jag och Zigge ääälskar dom! De sitter bra, är tillräckligt stora, är skitsnygga på och skyddar benen riktigt bra. På en hack-i-häl-andraplats kommer nog dock hoppsadeln och eskadrondlindorna. Helt klart bästa lindorna!
 

År 2015...

 
... Sämsta tävling
Måste aaaabsolut bli vår LA-start på Stäketryttarna. Alltså, jag säger bara herregud. Man skulle ju kunna tro att jag skulle välja den enda starten vi inte blivit godkända på som sämsta, men nej. Den är jag nöjd med eftersom vi hade fått bra om vi inte råkat ut för ett par missar som vi vanligtvis aldrig får. Den här LA-starten på Stäketryttarna råkade vi inte ut för några missar alls, förutom att jag blev för trött. Jag minns det SÅ väl när jag bara vände upp och gjorde första hälsningshalten och bara kände "Shit, jag är helt slut. Och nu är det bara hela programemt kvar". Och sen åkte jag genom hela programmet. Zigge fick springa lite som han ville och mina tankar var endast på att jag önskade att det skulle ta slut. Så sjukt! Men vi åkte ihop 63% ändå, så det kändes ju som en rätt bra lägstanivå. På filmen från ritten ser man det här genom att jag gör typ världens längsta inledningshalt och försöker hämta andan. Hahaha!
 
Inlägg från den dagen hittar ni;
Här, Förhoppningar innan
Här, Förklassen med vår första placering
Här, katastrofritten med film och allt
 
 

Hej från Zanzibar


Hoppas att ni har det bra där hemma! Här är allt super men händelserikt! Resan började rent av ganska kämpigt. Vi kom i bra tid till arlanda och åt lunch där på plats. Allt var frid och fröjd tills vi skulle kliva på planet till Amsterdam. Där fick vi tvångsinchecka vårt handbagage med alla våra saker. Inte bara till att få det i Amsterdam utan vi fick checka in det hela vägen till Zanzibar. Kul. Det här gjorde att vi fick kliva av planet och jag som är flygrädd fick någon sorts panikattack och fick svårt att kliva på planet igen. Stod och hyperventilerade och tårarna bara forsade.

Hur som helst så lyckades jag ta mig på planet och sen gick resan till Amsterdam bra. I Amsterdam hade vi tokstressigt till nästa flyg men vi hann. Den långa flygningen till nairobi gick jättebra och vi hade ett grymt fint flygplan med egen tv med över 100 filmer, massa spel och massa annat. Både middagen och frukosten var jättegoda och jag lyckades sova rätt bra faktiskt. 

Väl i nairobi gick det också bra och smidigt. Även flyget till Zanzibar. Skönt. Gissa om jag andades ut när vi stod på fast mark på Zanzibar! Hela resan har jag dock tänkt på mitt handbagage som ju innehöll plånboken, kamera, undervattenshus till kameran, solglasögonen, alla laddare och i princip allt viktigt jag ville ha med mig. Tror ni vi fick de väskorna på Zanzibar?  Nix. De var borta.

När vi kom till hotellet började det dock gå bättre. Hotellet var mycket finare än vi förväntat oss och efter ett dygn kom väskorna levererade till hotellet. Inget saknades eller var trasigt vad jag upptäckt hittills.

Men vilken tur varar för evigt? Vi hade inte tagit ut så mycket Tanzaniska shilling så vi behövde ta ut mer. Men det gick inte. Vi hade pengar på Jonns kort men det gick inte att ta ut någonting.  Vi ringde banken hemma i Sverige och vi har ingen gräns. Men vi fick inte ut några pengar. Mitt kort var fortfarande någonstans i världen så jag . . Vad gör man? Dagen efter visade det sig att banken hade haft slut på pengar och det var därför vi inte fick ut mer. I övrigt är det ganska roligt också, man får som absolut högst ta ut 400 000 shilling åt gången,  det motsvarar 1600 kronor. Bara för att det är kul har vi såklart tagit ut 1 miljon. 

Vi har hunnit med en hel del på redan skulle jag vilja säga. Först bodde vi i huvudstaden några dagar och där vandrade vi i stone ton,  vi åkte på en utflykt för att se hur de odlar kryddor och vi åkte till prisen Island och tittade på ön som byggdes för att bli ett fängelse men aldrig blev det. Nu bodde det massor med sköldpaddor där som vi klappade och gosade med. Den äldsta var 184 år.

Efter några dagar flyttade vi oss till den sydöstra delen på ön och där är vi nu. På vägen hit åkte vi förbi ett naturreservat där vi tittade på fjärilsodling och vilda apor. Jag fick också se och hålla i en kameleont för första gången, ett djur jag är väldigt fascinerad av. Vi svängde också förbi ett mangroveträsk.

När vi kom fram hit till Jambiani så fick vi uppleva lågvatten. Det är superhäftigt!  Just nu när jag skriver det här är det högvatten och stranden är då ca 100 meter ner till vattnet. Om några timmar kommer det vara lågvatten och då är det ca 1 km ner till vattnet. Galet men ett sånt häftigt fenomen.

Här blåser det ganska mycket och något som är väldigt stort här är kitesurfing. Och vi är ju inte dom som är dom så vi har nu bokat in oss på en tredagars kurs. Hur ska det gå, hahhaah!

Allt här är jättebilligt, en 35cl cola i glasflaska på restaurang kostar 8 kr,  en mango kostar 2 kr, en middag för två går på ungefär 250 kr, massage i 1 h kostar 80 kr om du inte prutar. Igår kväll åt vi hummer thermidor och den kostade ungefär 160 kr. Det är svårt att hitta alkohol, inte ens en öl. Bankomat finns i huvudstaden, ingen annanstans. Som tjej förnärmar jag öborna om jag visar hud som axlar mage och knän. På stranden är det okej. De har det väldigt primitivt jämfört med oss och människosyn känns rätts sned. Men jag älskar ändå Zanzibar. Hit åker jag gärna igen.

År 2015...

... Bästa prestation
 
Bästa prestationen under året blir helt klart när vi gick in på vår hemmatävling i maj. Vi startade LB:1 och LA:1 och LB gick så fruktansvärt dåligt. Fast vi fick ändå bra procent och en placering, men Z kändes inte alls på topp. Han var seg, lyssnade inte för fem öre och jag kände att jag mest åkte runt. Då kom min bästa prestation. Jag gick ut och tänkte "Jaha, hur tusan löser jag de här problemen till nästa klass då". Sen analyserade jag vad felet var, gjorde upp en plan och sen körde jag. Och vi satte vår högsta procnet och tog en femteplacering i den klassen.