Den värsta dagen

 
Jag vet verkligen inte hur jag ska börja det här inlägget. Det är nu drygt en vecka sedan den värsta dagen i mitt hästliv. Förra onsdagen var Zigge inne för en operation och mitt på förmiddagen fick jag det jobbigaste samtalet någonsin. "Hej, det här är *** från hästsjukhuset. Vi har din häst inne på operation just nu. Vänta lite ska du få prata med veterinären".
 
Tusen tankar for genom mitt huvud. Det är alltså inte bra. Nu är det bara frågan om HUR dåligt det är.
 
När veterinären började prata förstod jag ganska snabbt att det här inte kommer sluta bra. Det hördes så tydligt på hans röst att det här var ett jobbigt samtal. Jag minns inte exakt vad han sa, men innebörden var i alla fall att Zigge nu låg på operationsbordet och att det inte såg bra ut. Det var otroligt låga chanser att få det här bra igen och med tanke på Zigges alla andra problem och hans storlek var det bästa alternativet för Zigge att han fick fortsätta sova och aldrig vakna. Mitt hjärta brast.
 
Såhär dryga veckan senare känns det fortfarande så himla overkligt. Zigge finns inte mer. Jag kan inte fatta. Jag har alltid varit inställd på att jag vet att det kommer komma en dag då jag måste fatta det där otroligt hemska beslutet. Jag har vetat att jag är Zigges ändhållplats i livet. Men jag har alltid trott att det skulle bero på att han skulle få besvär av sin shivering och stiff horse syndrom. Det som gör att han sprätter med sina bakben när han blir stressad och går på hårt underlag. Inte en liten skada i ett knä.
 
Som ni vet kände jag ju att Zigge inte var sig själv senaste tiden och jag valde då att ställa av honom och boka tid hos veterinär direkt. I vanliga fall brukar jag avvakta någon dag och sen rida på och då brukar det vara bra. (Ja, det är enligt veterinärs ordination) Men den här gången kändes det inte som vanligt.
 
När vi kom till veterinären sa han att jag hade rätt. Det var inte Zigges vanliga problem utan något annat. Men han kunde inte säga vad. Tidigare i våras fick Zigge en behandling i vänster bakknä då han visade en viss hälta där. Nu var det alltså samma knä igen fast mycket värre. Veterinären tyckte att det var alldeles för tidigt efter behandligen och att Zigge ju inte ansträngt sig särskilt mycket så det borde inte vara redan. Därför ville han gå in och titta. Så vi bokade en titthålsoperation för knäleden.
 
Veterinären trodde att det kunde vara en miniskskada och då skulle det inte vara så farligt. Det kunde också vara en broskskada och då fanns det också lösnignar på det, så länge det inte var alltför mycket. Men när de öppnade upp var det så mycket värre än vi trodde. Brosket var inte alls bra och även korsbandet var dåligt. Det här var alltså sammantaget så dåligt att det skulle bli svårt för Zigge att återhämta sig från operationen och eftersom veterinären vet alla Zigges andra problem sa han att det här inte är något som Zigge kommer greja. Därför fick Zigge fortsätta sova efter operationen.
 
Direkt när vi la på telefonen ville jag bara ringa upp dom och säga "Men nej, vänta, gör vad ni kan så hoppas vi att Zigge är den där en på miljonen" - Men jag vet ju att det inte går. Så självisk kan jag inte vara. Zigge måste röra på sig dagligen på grund av sin storlek och sina neurologiska problem. Han älskar att arbeta och att busa med kompisarna i hagen. Att ställa honom på boxvila i flera månader och inte få varken jobba eller gå i hage.. För att sedan kanske ändå inte bli bra. Nej. Det går inte. Jag vet det. Men jag ville ändå ringa tillbaka och be dom göra sitt bästa och låta honom vakna.
 
Inte en minut har gått utan att jag saknar Zigge och jag vet att ingen någonsin kommer kunna ersätta honom. Vi får 2 år och 8 månader tillsammans. På dagen faktiskt. Och det har varit dom bästa 2 åren och 8 månaderna i mitt liv. Jag är så otroligt glad att jag vågade satsa på den där hästen som var så stressad i sin box och gick på femtioelva spår hela tiden. Jag är så glad att jag vågade tro att jag skulle få det att gå ihop ekonomiskt trots att jag inte hade en blekaste aning om hur det skulle gå. Tillsammans har vi gjort en riktigt häftig resa och det är tack vare att Zigge var den han var. Hur jobbigt det än är nu att ha mist honom och att hjärtat är i tusen bitar så hade jag aldrig velat ha något av det ogjort.
 
Jag minns när jag köpte Zigge att det var flera som frågade mig varför jag satsade på att köpa en häst som hade haft en del problem, som inte var på någon som helst nivå inom dressyren och som inte hoppade så mycket högre än 110 utan att riva. Varför jag inte satsade på att köpa en häst som jag "kunde komma längre med". Mitt svar var då att jag vile ha en häst som jag kunde ha roligt med och som jag någon gång inom en låååång framtid kanske, kanske, kanske kunde starta en LA-dressyr på. Tänk om vi hade vetat att jag ohc Zigge tillsammans skulle klara av att rida MsvB:4 godkänt, delta i division 1-laget, hoppa hinder på 135 cm och att jag inte en enda dag skulle ångra mitt beslut att köpa just Zigge. Och när jag tänker tillbaka känns det faktiskt overkligt att vi klarade alla dom där sakerna. Men det var Zigge som fick mig att våga. Jag minns när vi anmälde vår första MsvB. "Äsch, hur svårt kan det vara? Nån måste ju komma sist" sa jag och vi testade att göra vårt första byte.
 
Just nu är det svårt att vara glad, men jag försöker. Det gör ont i hjärtat varje dag och jag har inte klarat av att gå till Zigges box i stallet än. Det kommer aldrig att gå över, men det kommer bli hanterbart. Jag kommer alltid sakna Zigge och jag kommer alltid vara glad för den tiden vi fick ihop. Världens bästa häst ♥
 

Fint skrivet Sandra jag förstår att du har sorg i ditt hjärta

💝

Uch så hemskt, lider verkligen med dig å skickar massa styrkekramar! <3

<3 :( :(

Kram <3 <3 :( :(

<3 :(

Det går aldrig helt över men med tiden så minns man dom roliga sakerna, dom fina minnena man fick med sig, dom bär man alltid med sig i hjärtat ❤️

Fint skrivet <3 <3 <3

</3 </3 </3 :(

</3 </3 </3 :(

<3 <3

Fint skrivet och rätt tänkt. Dom ska inte behöva gå omkring och ha ont den tjänsten måste vi göra våra vänner <3 <3 <3

<3 :(

Usch vad hemskt! Din stackare, men vad fint skrivet och tänk att han fick ha så roligt med dig! <3<3<3

Stor kram Sandra, även om det känns svårt så var det rätt beslut för Zigge <3

<3

Så fint skrivet om Zigge!

<3 Mina tårar rinner, lider med dig ❤ Så fint skrivet ❤

Väldigt fint skrivet 💕

💔💔😭😭

Så otroligt många fina bilder jag har fått på denna silver prins!! ❤️😢

Å Sandra, vad svårt! Men rätt. Styrkekram💕

❤️finns inga ord ❤️kramar❤️

Usch vad hemskt, styrkekramar💗

Så fint skrivet, Zigge finns kvar inte enbart i ditt hjärta utan hos flera av oss. 💕💕

beklagar :(

Va tråkigt att läsa. Ni var ett så bra team och det syntes att Zigge gillade era gemensamma upptåg💕

Fint. Den värsta dagen har vi alla eller kommer vi alla som har djur få uppleva. ❤

❤️❤️❤️

Så fin text om en älskad vän❤. Saknaden är enorm.

💖

❤ bästa Zigge o Sandra. Minns bara de fina stunderna

Bästa Sandra, fy vad sorgligt o tråkigt att höra 😢! Fint skrivet o stor kram till dig 🌺

❤️

Fy, det ger mig tiibaka minnet av ett liknande telefonsamtal då "Axel" låg nedsövd på operation för en spark i hagen. Han kommer aldrig bli bra sa veterinären😫 Jag blev helt överraskad, trodde ju inte att det var så allvarligt. De fick väcka honom så vi fick ta adjö, han blev bara 4 år....😢

Fin text om en otroligt fin häst ❤️

Ni var så fina tillsammans och du gjorde ett otroligt jobb!
Så hemskt och tråkigt Sandra, styrka till dig💞

❤️kram

❤️💔❤️💔❤️💔

❤️😪

Så tråkigt. Men fantastiskt att få uppleva! ❤

❤️❤️

Förstår att det smärtar .Sandra du är så fantastiskt fin att uttrycka dig man får tårar i ögonen. Kram .

💝

💔

❤️❤️❤️

❤️❤️

Kram till dig.

Fruktansvärt 😢
Jag bär liknande historia ❤️

Sandra, jag beklagar förlusten av din fina Zigge. Tårarna rinner, känner så starkt hur du mår. Men du får tänka att du gjorde som du gjorde av kärlek och respekt till din vän. Kram till dej.❤️

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

♡♡♡♡

❤️🌹

Du skriver så fint om Zigge ❤. Det har varit så roligt att få följa er och ni har verkligen fått fina år tillsammans.
Stora kramar! ❤❤❤❤❤

Kram Sandra, Zigge var verkligen en speciell häst. Ni fick en fin tid tillsammans ❤

Så fint skrivet Sandra, men du gjorde det rätta för Zigge när det nu var som det var, ni var så fina ihop! ❤ Så mycket glädje ni gav varandra! Fina bästa Zigge! Men han fick en fantastisk tid med dig! Så mycket kärlek och ett otroligt bra jobb! Kram ❤❤❤❤❤

❤❤

😢😪😢😪

All kärlek❤️




Remember me






Ladda ner en egen design gratis