Hoppning 13 November - Zigge

 
Igår var det fredag den 13e, kanske dumt att välja att hoppa en sån dag, men fredag numera innebär hoppning för mig och Zigge. Jag har börjat älska fredagkvällarna! Så himla härligt att ha hela ridhuset för sig själv och bara få fokusera på sin träning.Det börjar också kännas en himla skillnad på oss i hoppningen nu när vi hoppar såhär regelbundet. Hoppning är en färskvara och man måste hela tiden underhålla sina kunskaper. Det känns också väldigt nyttigt och utvecklande att varje vecka ta fram en övning som passar oss och det vi behöver träna på. Det ger mig mer medvetenhet kring vår prestation.
 
Igår la jag upp en övning där jag som ryttare fick öva på att vara snabb, hålla galoppen genom svängar och att rida på hinder med lång anridning. Bara våra svagheter, haha! Men det är ju det vi behöver bli bättre på. Man ska underhålla sina styrkor och öva på sina svagheter. Finns ju ingen anledning att bara bygga upp sådant vi redan kan och sen klappa sig själv på bröstet och säga att vi är duktiga.
 
Jag kände att jag var väääääldigt trött igår, och mina krafter i kroppen var inte som de brukar. Så min insats hade väl kunnat vara bättre, men vad tusan. Det gick ju och jag är ändå nöjd med passet. Det viktigaste är att det blir bättre under passets gång, och det blev det. Då jag kände att Z gick ett lite kämpigt pass dagen innan och att vi på söndag ska vara med på Pay & Ride och på måndag rider lektion för bästa A så hoppade vi inte så högt den här gången. Här kommer en film från när jag satte ihop den lilla banan.
 

Vackra silverprins! ♥

Alltså... Hur snygg är inte min fina häst!? 185 cm, silvervit och börjar få massa muskler. Så snygg! (Nope, jag är inte ett dugg partisk i frågan) Hur som helst. Här kommer massa fina bilder från 110:n i söndags. Såklart fotat av bästa Sofie Lagergren.
 
 
 

Söndagens Pay & Jump - Zigge 110 cm

 
Eftersom 100-klassen gick så himla bra kändes det inte ens tvecksamt att gå in i 110. Så efter en liten paus efter 100-klassen så var det dags igen.
 
Framhoppningen
Om jag tyckte att det var rörigt på framhoppningen till första klassen, så var det ingenting mot hur det var till 110n. Samma häst som dundrade runt i 100 var där i 110n, och Zigge brukar ju aldrig bry sig värst mycket om andra hästar. Men nu blev han lite spänd när vi mötte den där hästen och studsade till lite varje gång. Det gjorde mig lite ofokuserad och det var flera gånger någon var i vägen när jag skulle hoppa hindrena. Jag tror bokstavligen att vi rev både räcket och oxern båda gångerna vi hoppade på båda hindrena. Men jag gick ändå ut, jag kände att det inte var ett problem egentligen. Det var helt enkelt ofokuserat från bådas håll och det kändes som att det var bara onödigt att sitta och nöta.
 
Banan 110 cm
När vi kom in på banan kändes det bra när jag tittade på hindrena. De kändes inte jättehöga, men ändå lite pirrigt. Båda hästarna jag hann se gjorde ordentliga nitar på hinder 7, kombinationen (inhoppet ser ni på bilden ovan) men jag tänkte nog inte så mycket på det. När det blev min tur att starta vände vi upp mot första hindret och fick lite dålig galopp. Men jag rättade det och det blev ett bra språng. Sen gick banan hyfsat bra, vi kom lite fel ibland, men vi har inte riktigt fått in hoppningen helt än heller, så jag kan inte ha hur höga krav som helst. Men när vi kom till hinder 7 kände jag direkt att jag låg helt fel. Det gjorde att jag fick lite panik av någon anledning (nej okej inte så illa kanske...) och red iväg honom. Det blev helt fel och Z var klok och stannade. Trist, men jag är glad att han är klok och inte hoppar i alltför dåliga lägen. Vi tog om det och då blev det bra igen. Sen gick resten av banan bra, jag red iväg lite på 9an också och då fick han inte upp frambenen tillräckligt så vi fick med oss frambommen ner. Så det blev 8 fel, men jag är sjukt nöjd ändå!
 

Gårdagens Pay & Jump - Zigge 100 cm

 
Åh, igår var det äntligen Pay & Jump igen och jag och Z var ju anmälda till 100 + 110. Supertaggade! Såhär gick första rundan:
 
Framhoppning
Jag stressade som en dåre då jag var heeeelt övertygad om att jag var alldeles för sen till framhoppningen. När jag kom dit frågade jag vilket startnummer de låg på och fick svaret att de var på startnummer 23. Shit! Tänkte jag..  Jag var ju start nummer 28. Men det var luuuuugnt... De var på startnummer 23 i 90-klassen. Så.. Jag fick istället väldigt gott om tid. Men jag fick hoppa in på en tidigare start så att jag slapp vänta så länge. Framhoppningen var ganska rörig. Jag galopperade runt och värmde Zigge och sen tog jag två språng på räcket och två på oxern. Jag tror vi rev lite men känslan var ändå rätt bra. Jag är så fruktansvärt ofokuserad på framhoppningen när det är sådär rörigt, så jag kände att det var rätt bra ändå. Sen gick jag in.
 
Banan 100 cm
När jag kom in på banan kändes det bara bra. Hindrena kändes lagom höga och jag såg verkligen fram emot att få starta. Bara det kändes som en vinst, att få känna att det här är lagom och bara roligt. När vi fick startsignal la jag en galoppvolt för att få ordning på galoppen och sen började vi. Första hindret red jag bra på, sen är jag väl inte helt nöjd med min ridning till 2,3,4, men sen kom jag liksom på mig själv och red resten väldigt mycket bättre. Det blev en bra runda med grymt bra flyt ändå och dessutom satte vi nollan. Jag är så nöjd! Det kändes som att vi kan det här och nästan att det var lite enkelt. Underbar känsla! Efteråt gick jag upp till tränare A för att få lite feedback och hon sa bara "Jag har inget att säga. Det var bra!". Vinst!
 
 

Hoppning 6 November - Zigge

 
Det blev enligt fredagstradition den här veckan också, ett hoppass med min vita prins på kvällen! Den här gången gick det liiiiite bättre än sist. Jag hade fyra hinder, två på långsidan och två som stod på varsin diagonal typ. Så det blev en sådan bana man kan rida i evigheter, perfekt att kunna ligga och rulla på och bara hitta flytet. I början av passet la vi hindrena på ca 80 cm skulle jag tippa på, och bara gjorde just det. Vi hittade flytet och jag fick en riktigt bra känsla. Zigge var glad och lagom pigg. Han tog mina förhållningar och vi fick avstånden att stämma på de flesta sprången. Jag fick också till känslan. Det är bland det svåraste på Zigge. Att hitta avståndskänslan. Vissa gånger kan man vända upp mot ett hinder och känna "Okej, nu är det någonstans mellan 3 och 19 galoppsprång kvar till hindret". Närå, kanske lite överdrift, men ni fattar grejen. Supersvårt!
 
När iv sedan höjde upp hindrena lyckades jag behålla känslan och det kändes nästan lätt. Utom ett hinder. Den blå-gul-röda oxern. Jag kom fel på den nästan varje gång. Så himla knäppt! Men men, vi fokuserade på de andra hindrena och det gick jäkla bra! När vi avslutade hade vi en oxer på 110 och ett räcke på 115 och jag bara kände att "Yes! Nu börjar vi hitta tillbaka!". Underbar känsla!
 

Hoppasset 30 Oktober - Zigge

 
Igår blev det äntligen ett hoppass för mig och Zigge. Dock var det himla svårt igår, vi hittade inte riktigt flytet sådär bra som vi vill. Kan ha berott på att jag var lite stressad, men ja, det var inte katastrof i alla fall. Så fort det blev lite sämre så skärpte jag till mig och då blev det bra. Zigge var glad och pigg osm vanligt.
 
Vi övade kombination igår. Det är ju något som vi inte egentligen har problem med... Men jag kan lätt fega ur och trycka iväg honom helt utan anledning och då blir flytet inte asbra. Dum som jag är byggde jag dessutom upp kombinationen i enkelfärgade bommar som är det vi har lite svårt att komma rätt på. Haha! Men det är så marginellt så det är nog bara bra att öva.
 
Jag måste verkligen jobvba på mina svagheter. Zigge sköter sig bra, men det är också det jag älskar med honom. Han löser uppgiften, men bara "lagom" bra för att jag tydligt ska känna att det inte blev bra, men vi hamnar aldrig i en dålig sits. Vi kanske river eller får helt fel avstånd, men vi håller oss alltid på benen och han tar sig över på ett eller annat sätt. Bästa Zigge! ♥
 
Mina svagheter då då... Jag är sämst på att hoppa räcken. Det har jag skrivit förut. Jag får aldrig till det med avstånd, jag vet inte när vi ska hoppa av.. och ja. Jag ser inga avstånd alls på räcken. Någonsin. Så det får vi öva på. Sen har jag också svårare att hoppa i vänster galopp än i höger. Jag tror dock att det kan bero lite mer på Zigge än på mig, men det blir ju mitt problem. Jag måste få till den där bra galoppen, och inte glömma det. På filmen ser ni nog var jag menar. Dock gick just vänstersvängarna ändå rätt bra igår.
 
Nåja, det är bara att öva vidare. Jag hoppas få till ett hoppass till i veckan som kommer. Sen nästa söndag är det ju Pay & Jump igen! Tjiho! Nu är vi verkligen igång igen! Något annat som jag var riktigt nöjd med igår var att Zigge var väldigt kvick i benen. Mycket kvickare än vi brukar. Kanske har alla tempoväxlingar och övergångar gett resultat även i hoppningen?
 

Hoppasset 23 Oktober - Zigge

 
Igår blev det ett hoppass på Ziggemannen. Så himla härligt, det är så rolgit att hoppa med min underbara häst! Vi körde DEN HÄR övningen, utom solfjädern. Eller, jag la fram solfjädern men den hamnade på lite för liten volt så det blev helt enkelt för svårt. Kändes inte schysst att säta Zigge i den situationen när jag inte klarade av det.
 
Hu som helst, vi började med att bara rulla på ett räcke på mitten av ridhuset. Runt, runt på volten och tänkte samma tempo hela vägen. Det här är något som vi inte alltid får till så bra på hoppträningarna för A. Det brukar lätt bli att vi får fel avstånd, hoppar av för stort, skjuter iväg.. Men nu gick det galant. Vi kom bra avståndsmässigt varenda gång, höll samma tempo och ja, verkligen bara rullade på.
 
Efter det gick vi på långsidan med små upphöjda bommar. Där rullade vi på 4-4-4 galoppsprång i ett jämnt flyt. Det blev inte hundraprocentigt varje gång, men på det stora hela gjorde vi det riktigt bra faktiskt. De flesta gångerna kändes det enkelt. Men några gånger åkte jag mest och då blev det itne lika bra, haha!
 
Sen började jag hoppa lite på den andra långsidan. Två hinder på en böjd linje. Åt ena hållet blev det alltså räcke-oxer och åt andra hållet oxer-räcke. Det hrä är så fascinerande tycker jag. Jag har tidigare sagt att jag är bättre på att hoppa oxrar än på räcken, och det är så himla tydligt i en övning som den här. När jag hoppade räcke-oxer blev det inte särskilt bra, vi kommer på fel avstånd på räcket, men sen löser det sig oftast till oxern. Det känns lite osm att det inte spelar någon roll hur många gånger jag gör om, det blir aldrig bra på räcket. Tills Jimmy som stod på marken sa att jag kanske borde börja rida redan i svängen till räcket och inte galoppsprånget innan... Då plötsligt blev det betydligt bättre! Och det hrä vet jag ju också! Det är väl klart att jag måste rida från början...!
 
Hur som helst, när vi sen vände på det och hoppade oxer-räcke och även höjde upp det så red jag iväg honom lite på oxern så vi fick med oss främre bommen ner ett par gånger. Det är ju nästan alltid så när vi river. Zigge är ju itne den hästen som är mest försiktig om sig, och när jag då rider iväg honom så hinner vi inte riktigt upp med frambenen till första bommen. Men sen blev det samma sak här, när jag väl började rida och andas så blev det betydligt bättre. Då slutade vi riva och sista vändan blev det till och med riktigt bra.
 
Det var SÅ kul att hoppa igen och nu längtar vi till nästa hoppass!
 
 

Gårdagens Pay & Jump - Zigge 90 cm

 
Åhh, igår var det glädjedag för mig och Zigge. Första Pay & Jumpen efter skadan. Det var helt klart inte vår bästa runda, men det kan jag ju inte förvänta mig. Vi hade superkul! Underbara, glada häst!
  
 
Framhoppningen
För en gångs skull var jag ute i god tid till min start. Så skönt att ha tid på sig! När vi fick gå in på framhoppningen fick Zigge lite mycket överskottsglädje och tvärnitade och snurrade och skulle minsann inte gå. Men vi vände runt och travade in på framhoppningen så då gick det. Väl där inne sen blev han SÅ pigg och varje gång någon hoppade eller mötte oss i galopp så började Z galoppera vääldigt luftigt med frambenen som att han ville busa. Sötnos! Nrä vi sen började hoppa blev han ltie otålig och hoppade av ett galoppsrpång för tidigt varenda gång på räcket. Jag tänkte "Jaja, jag kan inte ha för höga krav" och så hoppade vi oxern istället. Den gick det bättre med. Mitt under framhoppningen lämnade vi också framhoppningsbanan en stund oc hstod på bakbenen lite grann. Tokhäst! För att ta oss tillbaka fick vi galoppera genom öppningen, haha!
 
Banan 90 cm
Nrä vi skulle i i ridhuset hände samma grej. Tvärstopp, backa, lätta fram. Så vi fick trava in genom ridhusdörren också. Haha! När vi skulle in på banan gjorde han samam grej igen, men man får liksom vänta ut det. Jag vet vad det beror på och orsaken är positiv(lite för glad) även om effekten är negativ. Nrä vi galopperade runt kände jag att det här minsann kommer kunna gå hur fort som helst. När vi startade och vände upp mot första hindret sög Z tag i det som bara den och viftade också med huvudet. Jag kan säga att mulen var högsta punkt många gånger, speciellt mellan hinder ett och två. Haha! Men vad ska man göra.. (Hög tid att köpa en martingal)
 
Jag är faktiskt nöjd med vår runda. Det gick lite fort, kontrollen var sisådär, men med tanke på förutsättningarna så gick det himla bra! Vi fick ett ner då vi typ hoppade lite rakt igenom översta bommen på femman. Vi tog sen ett varv till och där blev det lite svårt. Jag var helt säker på att vi rev ett hinder där också, men på filmen ser jag ju att vi inte gjorde det. Där svarade han lite bättre på förhållningarna, men bara ibland och då väldigt bra. Så det blev lite av eller på. Men jag är ändå nöjd med den rundan också. Älskade häst!

Hahahhaah vad ska man säga!?

 
Idag var det Pay & Jump. Zigge var glad. Och lite vild. Han ville springa fortare än vad jag tyckte. Inte helt överens och mulen var högsta punkt emellanåt. Men, det var jättekul. Lekande lätt på något vis. Underbart! Imorgon kommer riktig utvärdering, men jag var bara tvungen att visa den här hysteriskt roliga bilden! Han ser ut som att han töltar, min knasboll!
 
Här ser vi ju också tydligt det här med ögonblicksbilder. Rundan var faktiskt bra, men här ovan ser vi ju helt klart inte klara ut för uppgiften!

Ridpasset 12 Oktober - Zigge

 
 I måndags var det ett riktigt roligt ridpass tyckte Zigge. Då blev det hoppningför oss och gissa om han var laddad? Jag byggde upp en liten bana på tre hinder där vi fick öva kontroll, styra, snabbhet och rytm. Det gick faktiskt rätt bra ändå. I vanliga fall hade jag nog inte tyckt att det gick bra, men med tanke åp hur lita vi har hoppat senaste halvåret så var det klart över förväntan.
 
Snälla Jimmy var med och hjälpte till med bommar och filmade också så här kan ni ju se själva. Vi kommer lite nära inpå, vi tappar den ärliga bjudningen i svängarna och jaa, det finns mycket att förbättra, men det gör liksom ingenting. Zigge var glad, lite övertaggad och då blir kontrollen och fokusen inte alltid där den ska. Men, vi fick igenom det jag ville. Syftet med det här hoppasset var faktiskt att hoppa av sig lite då vi ska vara med på pay & jump på söndag. Det blir spännande, så får vi se hur han reagerar då. Jag tänker att så glad som han var över dressyrstaketen i södnags så kan han bli hur glad som helst av en hel bana, haha! Underbart!
 

Ridpasset 25 September - Zigge

 
Igår var det en stor vit häst som var lite glad! Ääääääntligen fick han arbeta över lite upphöjda bommar! Jag förväntade mig att det skulle bli en del studsande och raceande, men icke. Han höll sig rätt bra på mattan faktiskt. 
 
Vi jobbade endast på två små bommar på ena långsidan och fokuserade på att verkligen hålla en jämn och bra galopp hela vägen. självklart var han taggad och laddade på rätt bra även om ha nitne exploderade, och jag hade lite svårt att hålla ihop honom. Tappar min sits och så, men, men. Det jobbiga var att jag hade tappat bort mina handskar också, så jag fick rida utan. HERREGUD vad tyglarna gled. Handsvett deluxe! Haha, närå, men det var en helt annan känsla verkligen. 
 
Som ni ser på filmen var han ändå rätt cool och fokuserad. Jag tycker nog att vi löste uppgiften rätt bra och han kändes väldigt mjuk och härlig över bommarna. Sista vändan la vi upp den ena bommen lite grann och då minsann blev Zigge så glad och det kändes som att hela hans kropp sa "Men äntligen fattar du människa!!" Hahahah! Underbara häst! Både jag och Zigge saknar hoppningen nu ♥
 

Ridpasset 8 augusti - Zigge

 
Igår hade vi ett riktigt roligt ridpass jag och Z. Vi backade nu av och tog ett 20 minuters pass men med bommar på en svagt böjd linje. Detta för att Z verkligen ska trampa på med ytter framben och tänja ytterligare lite. Till en början var Z lite trött under passet faktiskt, men jag red på förmiddagen och då brukar han vara lite lägre i energinivå tycker jag. Men han trampade ändå på väldigt bra Efter att ha trampat runt ett par gånger tog vi en liten paus och gjorde lite skänkelvikningar, öppna och sluta istället. Då tände han till plötsligt och blev lite piggare. Sen när vi tog oss an bommarna igen så gjorde han det riktigt bra. Älskade häst!
 
Dock är jag väldigt nervös som ni vet, jag är rädd att han inte ska vara helt bra, och dagar som igår, när Z är lite seg och inte bjuder på framåt så bra så blir jag ännu mer nervös. Å andra sidan kan det ju såklart gå upp och ner lite, jag menar häromdagen kunde han ju inte hålla sig i skinnet. Jag får tänka att det jag gör är på veterinärs ordination, och skulle det vara så att han inte är bra sen, då börjar vi om. Men vi hoppas såklart att han är frisk!

Ridpasset 6 juni - Zigge

 
Igår blev det ett pass på utebanan med lite hoppning. Dock tog vi inte så högt och inte så mycket. Anledningen var att jag inte riktigt kände att Z var som han brukar. Jag vet inte riktigt vad det var, men han kändes inte alls som vanligt, utan lite mer stel, lite mer sned, lite mer stötig, lite sämre på att lyssna och jaa.. Det blev inte så bra helt enkelt. Och ni vet ju hur det är när man börjar tänka att något är fel. Då märker man minsta lilla grej och det blir en superstor grej...
 
Nåja, några språng tog vi i alla fall och Jonn var där för att fånga det på bild. Dock blev det inte så många bra bilder eftersom det är svårt att få till en bra bild när motivet inte är så bra. Men ett par bilder blev det i alla fall. Det var främst i vänstervarvet det kändes extra jobbigt, men det är ju vänster bak som Z har det lite kämpigare med, och vad vet jag, kanske hade han träningsvärk från passet agen innan när han var så fin, Det är så svårt att veta när de inte kan berätta själva vad som är fel.
 
Jag hoppade endast på raka linjer och försökte rulla på i ett jämnt tempo, vilket för dagen var extremt svårt då Z antingen bara gasade iväg, eller stoppade upp och tittade på solkatterna, vilket han ju aldrig annars gör. Läskigast tyckte han att grinden var, det blev alldeles randigt på marken bakom, haha!
 
Nåja, vi får ta nya tag och försöka få till något hoppass snart igen.
 
 

Dagens Pay & Jump - Zigge

 
Idag blev det en hetsig Pay & Jump för mig och Z. Jag skulle ju iväg vid 11.30, så jag behövde alltså starta och vara klar innan dess. Jag hade ju velat hoppa 100 + 110 idag, men det visste jag att jag inte skulle hinna med. Det blev två rundor i 80 istället. Och det var så himla kul! Att gå in på en bana och bara leka sig runt. För bara ett par år sedan tyckte jag att 80 var ganska högt Nu kändes det plättlätt. Misstolka mig inte nu, jag menar inte att det är så för alla, men just för oss kändes 80 cm väldigt mysigt efter att ha varit inne i 110 senaste tiden. Det var superhärligt att gå in och känna "Gud vad låga hinder det är", och helt enkelt bara hitta flytet, våga ge den där extra hjälpen jag vill, satsa på att komma rätt på varje hinder osv. Jag kände att jag hade koll och kunde bestämma exakt hur jag ville komma på varje hinder. Kommentaren från tränare Annelie var något i stil med att det här var ju busenkelt för oss. Tjiho!
 
Ps. Bilden är från en annan Pay & Jump.

Dags för hopp och skutt!

 
Idag är det Pay & Jump, såhär glada är jag och Zigge för det! Med andra ord, Zigge hur glad som helst och lite "Släpp-mig-jag-kan-själv"-känsla och jag med lite skräckblandad förtjusning. Jag älskar den här bilden för den är SÅ vi i hoppningen!
 
Hur som helst, detä r Pay & Jump och jag och Z är anmälda till 100+110, men jag ska starta de klasser jag hinner. Det är ju final i ponnycupen dressyr idag, och jag måste vara på Väsby kl.13.00. Det innebär att jag förmodligen inte hinner vara med i 100+110, utan istället lär det bli typ 70+80 eller något, så det blir lite skutt bara. Men det kan var kul att bara gå in och göra lite lydnadsrundor. Bättre än inget. Men självkalrt önskar jag att ponnycupen hade legat liiiiite senare så jag hade hunnit. Men vad gör man inte för sina ponnytjejer! :)

Hoppträning igår - Zigge

 
Åh, igår fick jag och Z äntligen hoppträna igen! Det var SÅ roligt! Vi var på utebanan och det var BARA bara roligt! Jag som ju är en fegis när jag inte hoppat så mycket kan ju bli lite feg och känna mig lite nervös, men inte en sekund var jag nervös. SÅ himla kul!
 
På slutet hoppade vi också en långsida med två räcken som låg lite högre, kanske 115/120. Bilden ovan är på det sosta av de två, och det låg lite lägre än det första. Det kändes hur lätt som helst! Superkul! Känner mig nästan lite cool!
 
Dock kände jag att vi inte var riktigt så bra som vi kan vara den här hoppningen. Vi hoppade ganska långa banor och jag kände att vi hela tiden var lite för kalla och ouppvärmda. Det gjorde att jag inte riktigt fick till den där härliga galoppen som jag vill ha, men ingen större fara. Registret blev lite mindre bara. Det var i alla fall hur kul som helst och jag hoppas verkligen att vår Pay & Jump imorgon går så fort som det bara går så att jag och Z hinner vara med åtminstone på 90-100 höjd.
 
Det som ändå var väldigt roligt var att kritiken jag fick från tränare Annelie var att Zigge var lite för på i början (han ville galoppera hela tiden när det fortfarande bara var trav) men annars var det i princip mest bara bra. Superkul! Det handlar ju hela tiden om att ha lagom galoppsprång och kunna ändra registret, men jag kände verkligen att vi hade utvecklats sedan sist. Wiho! Och jag måste ändå bara säga, vilken skillnad det är på känsla nu när jag har en hoppsadel. Jag önskar att jag kunde säga att jag kan hoppa lika bra i hoppsadel elelr allroudsadel, men nej. Vilken skillnad!
 
 

Dagens hoppass 15 maj - Zigge

Idag blev det hoppning för mig och Z, och jag skulle vilja påstå att det gick riktigt bra. Vi hoppade högre än vi någonsin gjort.
 
Snälla Anna kom och hjälpte mig att bygga med hindrena, höja och sänka och sånt. Superlyxigt! Dessutom mockade hon och packade Zigges påsar, fantastiska människa! ♥ När det blev riddags slängde jag på hoppsadeln (gud vad underbart det är med en hoppsadel!!!) och gick ut. Vi värmde upp lite och Z kändes lite trött. Men jag misstänker att han varit lite varm under dagen, då brukar han bli lite trött. Men när vi sen började hoppa ordentligt så kom han igång och blev vanliga pigga Zigge.
 
Vi hoppade en liten bana med räcken, jag är ju ganska dålig på att hoppa räcken. Jag rider mycket, mycket bättre på oxrar än räcken så det är bra att öva på. Men faktiskt så byggde jag räcken för att jag inte orkade bygga oxrar, hehe! Hur som helst hoppade vi banan på låg höjd först, och sen höjde vi upp lite. Det gick riktigt bra faktiskt, och jag kände hela tiden vad jag skulle göra för att få till det ännu bättre. Jag vände upp för tidigt någon gång och för sent någon gång i vänstersväng, men annars gick det väldigt bra. Jag bad då Anna höja lite till för jag ville gärna hoppa 110, som ju är den höjd vi är på liksom. När Anna höjde tittade hon på mig och sa "Sandra, det är riktigt högt nu". Men jag avfärdade henne och sa att nä, nä, såhär brukar vi hoppa. Och det gick ju bra!
 
När jag satt av efter passet och sklle plocka ner hindrena... Då upptäckte jag att Anna hade rätt. De var ganska höga. Så jag mätte mot min kropp bara för att kunna mäta när jag kom in och hade en mätsticka. Det jag mätte till då blev 125. MY GOD! Har jag hoppat 125!? Vad knäppt! Jag känner att jag ju måste ha mätt fel. Men ändå, säg att jag mätte lite fel, så lär det ju ändå ha varit 115. Det känns helt fantastiskt. Att jag tyckte att det ändå kändes ganska lågt, och så var det så högt! Duktiga Zigge!
 
 

Fina bilder från hopptävlingen

 
Titta på min underbara häst. Se glädjen! Han älskar verkligen att hoppa! Bilderna här är tagna av Sofie Lagergren, och den övre bilden var ett språng där vi kom helt fel avståndsmässigt, men Z bara körde på och hoppade ett halv språng tidigare. Så himla härlig inställning! Men det är tur, för tycker ju att 80/90 är en ganska bekväm höjd att hoppa på, så när vi närmar oss 110 och 115 som vi hoppar på träning nu (något enstaka 120) så är det lite pirrigt i magen. Då är det skönt med en häst som alltid hjälper mig lagom mycket för att jag ska få känna när det blev lite tokigt, men att vi ändå tar oss igenom det. Min läromästare!
 
Idag ska vi hoppa lite på utebanan tänkte jag. Jag håller tummarna för att den inte är bokad helt enkelt. Gulliga Anna kommer och ska hjälpa oss med hinderna. Sen efter det är det första semifinalen i ponnycupen dressyr! På vår hemmaplan, håll tummarna!
 
 

Dagens hopptävling - 110 cm

 
Framhoppningen
Jag var i precis lagom tid till framhoppningen, superskönt! Sen när jag väl fick gå in började jag med att bara trava och galoppera runt. Eftersom vi hade varit inne en runda redan ville jag inte köra alltför mycket, men ändå så att han kom igång. Han fick nämligen gå ut i hagen mellan mina starter, perfekt med hemmatävling! När jag väl började hoppa gick det inte toppenbra. Lilla krysset kom vi fel på i stort sett varje gång, och sen på räcket blev det lite halvdant. Jag gick då på oxern eftersom jag vet att det inte lönar sig att bara sitta och nöta. Oxern gick helt okej, vi fick ett litet omtramp, men han löste det bra. Jag tog inget mer.
 
Banan
När jag kom in på banan den här gången var det en start som höll på att rida sin, så det var inte lika stressigt. Skönt. När jag kom in kände jag att några av hindrena var lite höga, och fegisen i mig tog över lite grann. Men när jag väl fick startsignal och alla kompisarna ropade hejarop så kändes det bra, vi grejar ju det här. Vi fick till ett riktigt bra flyt de första fyra hindrena, men sen dök feigsen upp igen så jag red lite dåligt till femman. Zigge fick lite blandade signaler av mig och det gjorde att han inte riktigt hann få upp benen. Ett pet. Sen kom kombinationen som vi kom lite nära inpå, men han löste det bra. Sista hindret var flytet inte riktigt bra, vi tappade lite energi i svängen, men ändå helt okej.
 
Resultat
4 fel. Jag är jättenöjd, vår debut i 110. Nu längtar jag till nästa gång!
 

Dagens hopptävling - 100 cm

Framhoppning
På framhoppningen kändes det ganska bra faktiskt. Jag tror aldrig det har känts så bra på en framhoppning som till 100-klassen. Jag fick till en hel del bra språng på både räcket och oxern. Men jag fick lite gott om tid, så ajg skrittade runt emellan också. Tror att det kan ha varit bra för att få återhämta mig lite. Inför att jag skulle gå iväg och starta så trodde jag att det var min tur frågade och fick ett "nej det är du sen". Så jag fortsatte skritta runt. Sen plötsligt var det visst min tur, så jag red bort till tävlingsbanan. 
 
Banan
När jag blev insläppt drogs en startsignal igång och jag tänkte, herregud här går det fort, bäst jag rider in på banan så jag kan hinna snurra där lite medan den här starten rider sin runda. Men plötsligt försvann alla ekipage från banan och jag förstod att det var visst min startsignal. Så jag fick skynda mig att fatta galopp och starta. Gissa hur det blev... Varken jag eller Z var beredd på att det kom ett hinder på nummer 1, så vi rev den. Kul start. Jag satt fortfarande och var osäker på om det verkligen var min start, så hinder nummer två och tre blev lite som de blev. Efter det insåg jag att det måste var min start eftersom ingen sagt något. Så då började jag rida, och den delen av banan blev bra mycket bättre. Ps. Kolla språnget på trean, jag kan säga att det kändes som att han hoppade över ett hus!
 
Resultat
4 fel i grunden
 
Tidigare inlägg Senare inlägg