Att vända till något positivt!

 
Jaha hörni, såhär efter helgens dåliga resultat skulle man ju kunna tänka sig att jag är superdeppig, inte ett dugg peppad och allmänt nere. Men nej. Jag väljer att vara besviken på poängen men att se det som ett tillfälle att förbättra något. Vi har kommit hem och nu ska vi ladda om inför nästa start. Vi fick nedslag på det jag vet att vi kämpar med. Jag sätter in den här ritten på erfarenhetskontot och lär mig att ta en motgång bättre till framtiden.
 
Självklart lägger jag lite skuld på omständigheterna, det känns lite skönare att ändå kunna luta sig lite mot att det fanns saker som spelade in på resultatet, men i det stora hela tänker jag att vi ju faktiskt inte är helt färdiga för det här. Jag brukar alltid försökta tänka att man ska tävla en nivå lägre än man tränar. Med andra ord, tränar man på de moment som dyker upp i MsvB ska man tävla MsvC. Så för att tävla MsvB ska man enligt den teorin träna på saker som är på MsvA-nivå. Det gör inte vi. Samma sak i hoppning. Ska du tävla 110 bör du hoppa minst 120 på träning. Enligt mig. Man ska vara färdig för nivån man tävlar. Och det är vi inte riktigt.
 
Så varför ger jag mig då in på det här kan man ju tänka då? Jo - Därför att våra resultat egentligen inte spelar någon roll. Självklart är det kul att få fina resultat och placeringar, men det är för mig mycket roligare att kämpa mig framåt. Som ni vet tränar jag inte för någon, så tävlingarna är typ min träning. Jag får någons ögon och bedömning på oss. Jag får se vad vi behöver jobba med, vad som önskas av oss. Senaste tiden har vi fått nedslag på skolorna, den här gången var det där vi glänste = Träningen har gett resultat. 
 
Nej, nu tänker jag att tills nästa tävling ska vi jobba på styrkan och bjudningen. Jag måste bli mer konsekvent i min hjälpgivning för att få Zigge mer reaktiv för hjälperna. Jag vet att han kan stänga av lite om jag gör för mycket, han är skolad att stänga ute lite grann. Han är gammal ridskolehäst och har fått lära sig att det inte alltid betyder att ryttaren vill något för att den lägger till skänkeln. Klart det blir svårt för honom om jag är otydlig och inkonsekvent. Det ska jag försöka ha i bakhuvudet hela tiden i träningen framöver.
 
Den här helgen har bara fått mig mer fokuserad. Nu jäklar ska vi greja det här!

Lastning

Som ni vet har Zigge varit en spännande häst med lastningen. Ibland går han rakt in, ibland tar det två timmar. Jag vet ärligt talat inte vad det beror på. Släpet ni ser här på bilden verkar vara Zigges favoritsläp, för det har han gått raka vägen in i nästan varje gång. Några andra släp jag testat med tvärvägrar han.
 
Det är ju ganska intressant det här med lastning. Det finns säkerligen många faktorer som spelar in, men när vi var iväg till Örebro och tävlade så var det ju helt galet hur Zigge inte ville gå in i transporten. Här kan ni läsa om ni inte minns den katastrofen.
 
Hur som helst, där fick vi ju en del tips av ett par andra som tävlade. De hade nämligen haft en häst som var så otroligt svårlastad, och numera gick den rakt in. Spännande. När vi åkte gången efter Örebro tänkte jag ju att jag skulle testa de där tipsen jag fick av dem och se om han klev på bra. Det gjorde han. Han tog nog ett enda steg bakåt. Sen gick han in. Om det var på grund av tekniken eller om det var på grund av att vi åkte vårt "van liga" favoritsläp, det vet jag inte. Men jag tänkte ändå skriva ner tipsen här så jag kommer ihåg dem, och kanske kan någon av er ha nytta av tipsen.
 
Tipsen vi fick var:
♦ Ha alltid kedjegrimskaft på vid lastningen.
♦ Ha ett långt grimskaft/rep vid lastningen så att om hästen backar så kan du själv stå kvar.
♦ Håll grimskaftet/repet sträckt hela tiden ills hästen går framåt, då lättar du på trycket.
♦ Vänd dig aldrig bakåt mot hästen när ni är på väg in i transporten. Det kan uppfattas som en utmaning.
 
De här tipsen är ju sååååå simpla, och rätt logiska i mina ögon. Men lätt att glömma. Förutom det här kör vi på att ha linor på vardera sida om transporten om vi är flera, Zigge brukar nämligen inte kliva bakåt om han känner att det finns något bakom honom. När han väl är inne alltså.
 
Har ni något särskilt ni brukar tänka på när ni ska lasta en svårlastad häst?

Hur hinner du med allt?

En fråga som jag ofta får är hur jag hinner med allt i livet och jag tänkte försöka mig på att svara på det. Anledningen till att jag får frågan tror jag är för att jag alltid har något på gång och om man listar allt så ser det ju kanske lite mycket ut:
 
Jobb
Jag jobbar heltid på ett Science Center där jag ansvarar för personal.
Jag driver bloggen och tjänar pengar där.
Jag har ett extra jobb på ridskolan där jag arbetar några gånger i månaden.
 
Fritid/Hobby
Jag har en egen häst som kräver aktivering minst en gång om dagen.
Jag hjälper till med en häst några dagar i veckan.
Jag coachar ett ponnycupslag i Dressyr.
Jag coachar ett ponnycupslag i Hoppning.
Jag rider en Pay & Ride i månaden.
Jag rider en Pay & Jump i månaden.
Jag tävlar ca 5-6 tävlingar på ett år.
Jag har en hund som heter Abbe.
 
Jag själv tycker väl inte att jag har så överdrivet mycket, jag skulle säga att man kommer långt med bra planering. Men självklart är det så att jag inte spenderar jättemycket tid med att "bara" vara hemma. Min sambo träffar mig på kvällarna typ och det är sällan jag är hemma innan 21.00 på dagarna.
 
För att ha koll påallt har jag två kalendrar som jag flitigt fyller i. En jobbkalender som jag har alla mina jobbsaker i och sen en kalender för fritiden, och då framst allt med Zigge och hästdelen av mitt liv. Desas lägger jag sen ihop i telefonen så har jag en bra plan. En vanlig vecka i mitt liv kan se ut som följande:
 
 
Måndag
Jobba 08.00-17.30
Stallet 18.00-21.00
Middag 21.15
Blogga 22.00
Sova 23.00
 
Tisdag
Jobba 08.00-15.00
Hem och fixa saker + blogga 15.00-17.00
Stallet 17.00-20.00
Middag 20.30
Blogga 21.30
Sova 23.00
 
Onsdag
Jobba 07.30-17.30
Stallet 18.00-21.00
Middag 21.15
Blogga 22.00
Sova 23.30
 
Torsdag
Jobba 08.00-19.00
Stallet 19.00-21.00
Middag 21.30
Blogga 22.30
Sova 23.00
 
Fredag
Sova ut till 10.00
Tävtta kläder till 14.00
Blogga 14.00-15.00
Stallet 16.00-19.00
Middag 20.30
Bio 21.00-23.00
Sova 23.30
 
Lördag
Ponnycup 10.00-14.00
Stallet 14.30-17.30
Ingenting + blogga 17.30-19.30
Restaurang 20.00
Sova 23.45
 
Söndag
Jobba 08.00-18.30
Stallet 18.30-21.30
Middag 22.00
Sova 23.00
 
Här ovan har jag endast då skrivit hur det är när jag har en häst och inte arbetar på ridskolan. Sen tillkommer ju det. Men då får man helt enkelt trycka in det någonstans. Som ni säkert ser så jobbar jag en hel del, men det gör att jag också ibland kan vara ledig någon dag mitt i veckan om det behövs. En riktig lyx enligt mig. Allt går om man vill, kom ihåg det!
 
Något som min pappa brukar säga är att om du vill få något gjort, fråga då den som inte har tid för den komemr alltid att hitta tiden. Den som har hur mycket tid som helst är inte alltid snabbast. Det ligger SÅ mycket i det! Och jag måste säga att vi hästtjejer är grymma på att göra mycket och ändå ha koll på allt!
 
Ett annat tips jag vill att ni ska tänka på är att tycker man att det är roligt så orkar man mycket mer! Känner du att ditt jobb tar för mycket energi? Fundera då på om du arbetar med rätt sak. Tycker du verklign att ditt arbete är roligt? Har du en hobby som tar för mycket tid? Är det då verkligen det du vill hålla på med? Jag upplever nämligen att tycker man att något är roligt och viktigt för en, då tar man sig tid och får ändå ut energi av att få göra det där man tycker är roligt, även om det blir mycket! Men kom också ihåg att det är helt okej att bli trött ibland och att behöva sakta ner. Just den delen är jag rätt dålig på, haha!

Mål Inzaghi 2016

Nytt år och nya möjligheter. Jag har börjat året med en semester och nu när jag är tillbaka är jag mer än taggad på att kicka igång det nya året med Zigge. Självklart har jag mål för året då jag tycker det är roligt att ha något att jobba mot, men framförallt också för att det motiverar något enormt när jag faller in i mina naturliga svackor. I år har jag ganska klara och tydligamål och det är nog för att jag vet lite mer vart vi står nu. Sen vågar jag också satsa lite mer nu efter förra årets framgångar. Nu kör vi! Heja teamZigge!
 
Dressyr
♦ Rida MsvC på tävling godkänt
♦ Ta en placering i MsvC
♦ Höja snittbetyget på de olika gångartsdelarna i LA-starterna
♦ Rida en start på över 70%
♦ Delta i division 2 laget
Drömmål: Starta MsvB godkänt på Pay & Ride
 
Hoppning
♦ Starta en felfri ritt på valfri höjd
♦ Hoppa 110 felfritt 
♦ Starta en 120 på Pay & Jump
♦ Delta i division 3 laget
Drömmål: Hoppa 120 felfritt på Pay & Jump
 
Övrigt
♦ Känna att det är roligt att åka till stallet varje dag
♦ Hoppa lite terränghinder
♦ Ta terrängkort
Drömmål: Starta en fälttävlan

Tankar om sitsproblemen

Den senaste tiden har jag ju känt att dressyren har haft en liten svacka på grund av mig. Jag har inte orkat sitta ordentligt på Zigge, han är ju supersvår att sitta ner i traven på. Jag har inte riktigt kommit underfund med varför det helt plötsligt bara inte går. Tidigare har det ju gått jättebra. Jag har inte tyckt att jag förändrat något, och därmed inte kunnat förstå. Nu har jag haft riduppehåll i några dagar och saknar att sitta på Zigges rygg. Det har gjort att jag har tittat på lite videos på mig och Z. Då plötsligt slog det mig att vi ju verkligen har ändrat Zigges rörelse och energi. Det kanske inte är så konstigt att det har blivit svårare nu när jag rider med så mycket mer energi än förut. Jättesvårt att förklara, men se på bilderna, skillnad i form:
 
 
Bilden till vänster är från vår senaste programträning den 26 april och den hägra är från KMet i dressyr som var 7 december.(Som vi ju vann, så det var ju ingen dålig ritt) Plötsligt känner jag att det kanske inte är så himla konstigt att jag fått svårare att sitta ordentligt. För att se i film:
 
 
Övning ger ju uppenbarligen färdighet, så nu får jag se till att öva på att sitta lika bra i den här sortens form och energi. Heja oss!
 
 
 

Einstein - Då och nu

Då - Mars 2013
 
 
 Nu - December 2013

Igår när jag skulle rida Einstein tog jag och ställde upp honom i ridhuset och tog en likadan bild på honom(nästan) som jag gjorde i mars. Jag tänkte att det skulle vara roligt att se om det blivit någon skillnad i hans kropp, och visst har det det! Nu är det ju lite svårt eftersom han inte hade någon päls nästan i mars, och nu har han päls, så lite snyggare är han ju nu för att han är svart (jag äääälskar att han är svart!!) men framförallt tycker jag att det ser ut som att han är en mer välmående häst.
 
Han är fin i hullet, han har musklat på sig en hel del(kolla skillnaden vid halsen!!) och han är framförallt inte lika kantig! Han ser ju faktiskt till och med riktigt snygg ut på undre bilden! När jag får tid någon dag ska jag ta på honom precis samma utrustning (det sjukt snygga vinröda setet) och ställa upp honom ännu mer likt den första bilden och med samma ljus, så kommer det bli ännu roligare att titta på förändringen!
 
Men jag vill ändå passa på här att visa för er att det går fasen att ändra allt, bara man vill! Einstein är född -96, alltså snart 18 år (!!) och vi har kommit såhär långt på bara 9 månader! Detä r aldrig för sent att förändra sin häst!
 
Fina fina Einstein! :) ♥

Träning på gång!

 
Tjoho, igår var jag duktig som fasen! Då åkte jag till gymmet och tränade! Weehooo! Det är något som vi hästtjejer är generellt sett rättså dåliga på tycker jag. (Såklart inte alla) Att åka och träna på gymmet eller typ gå ut och springa. Helt enkelt att träna sig själv, utan hästen. Många säger alltid att "Jag tränar ju min kropp när jag rider, mockar eller lyfter höbalar." Jaa joo, det gör man ju, men det räcker inte tror jag! Nu har ju jag skadat ryggen så jag tränar inte så mycket och har inte gjort det på länge. Men nu hoppas jag komma igång igen.
 
Hur som helst, förut red jag en helt del på fina Sophias häst Rolle ♥ och då var det jäkligt jobbigt, och ofta när det inte gick som jag ville så var det för att JAG inte orkade riktigt. Jag orkade inte vara sådär snabb med varken skänkeln eller handen, jag orkade inte hålla emot tillräckligt länge, jag orkade inte helt enkelt. Så började jag träna på gymmet. Jag tränade mestadels kondition, och då blev ju den såklart bättre. Det gav STORA resultat i hur mycket jag orkade med Rolle. Jag minns speciellt ett tillfälle då jag skulle rida lektion på Rolle för Pelle Duvefelt, och jag tänkte innan att "Hur fasen ska jag orka sitta ner så länge!?" Men under träningen så insåg jag plötsligt att det inte var några problem. SÅ häftigt! Så nu är jag astaggad på att komma igång och träna upp min kondition igen. Är ni med mig!?
 
Min plan är att träna (förutom ridpassen) MINST två gånger i veckan. Första månaden räcker det med att jag rör på mig så mycket att jag blir svettig. (Vilket för mig innebär ca 2 minuter och 34 sekunder, sen börjar svetten krypa fram haha!) Jag tror nämligen att nyckeln till att orka komma igång är att det inte blir monsterpass från början. Den här metoden har fungerat för mig förut. Jag började träna med målet att svettas två gånger i veckan. Det slutade med att det ofta blev 4 dagar i veckan och att jag svettades en timme. Superbra!