Hoppasset 23 Oktober - Zigge

 
Igår blev det ett hoppass på Ziggemannen. Så himla härligt, det är så rolgit att hoppa med min underbara häst! Vi körde DEN HÄR övningen, utom solfjädern. Eller, jag la fram solfjädern men den hamnade på lite för liten volt så det blev helt enkelt för svårt. Kändes inte schysst att säta Zigge i den situationen när jag inte klarade av det.
 
Hu som helst, vi började med att bara rulla på ett räcke på mitten av ridhuset. Runt, runt på volten och tänkte samma tempo hela vägen. Det här är något som vi inte alltid får till så bra på hoppträningarna för A. Det brukar lätt bli att vi får fel avstånd, hoppar av för stort, skjuter iväg.. Men nu gick det galant. Vi kom bra avståndsmässigt varenda gång, höll samma tempo och ja, verkligen bara rullade på.
 
Efter det gick vi på långsidan med små upphöjda bommar. Där rullade vi på 4-4-4 galoppsprång i ett jämnt flyt. Det blev inte hundraprocentigt varje gång, men på det stora hela gjorde vi det riktigt bra faktiskt. De flesta gångerna kändes det enkelt. Men några gånger åkte jag mest och då blev det itne lika bra, haha!
 
Sen började jag hoppa lite på den andra långsidan. Två hinder på en böjd linje. Åt ena hållet blev det alltså räcke-oxer och åt andra hållet oxer-räcke. Det hrä är så fascinerande tycker jag. Jag har tidigare sagt att jag är bättre på att hoppa oxrar än på räcken, och det är så himla tydligt i en övning som den här. När jag hoppade räcke-oxer blev det inte särskilt bra, vi kommer på fel avstånd på räcket, men sen löser det sig oftast till oxern. Det känns lite osm att det inte spelar någon roll hur många gånger jag gör om, det blir aldrig bra på räcket. Tills Jimmy som stod på marken sa att jag kanske borde börja rida redan i svängen till räcket och inte galoppsprånget innan... Då plötsligt blev det betydligt bättre! Och det hrä vet jag ju också! Det är väl klart att jag måste rida från början...!
 
Hur som helst, när vi sen vände på det och hoppade oxer-räcke och även höjde upp det så red jag iväg honom lite på oxern så vi fick med oss främre bommen ner ett par gånger. Det är ju nästan alltid så när vi river. Zigge är ju itne den hästen som är mest försiktig om sig, och när jag då rider iväg honom så hinner vi inte riktigt upp med frambenen till första bommen. Men sen blev det samma sak här, när jag väl började rida och andas så blev det betydligt bättre. Då slutade vi riva och sista vändan blev det till och med riktigt bra.
 
Det var SÅ kul att hoppa igen och nu längtar vi till nästa hoppass!
 
 



Remember me






Ladda ner en egen design gratis